På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.
Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.
En av plutonens fälthållningsledare har drivit ett lokalt projekt på F 16 under ett antal år i att försöka anskaffa en förmåga att blanda egen ureavätska i Flygvapnet.
Men först ska vi reda hur ureavätskan används och hur det historiskt har sett ut.
Halkbekämpning
Urea-vätskan används till kemisk halkbekämpning på flygplatsen, främst på rullbanor men kan även nyttjas på taxibanor, plattor och uppställningsplatser samt fordonsvägar (t.ex. räddningsvägar).
Anledningen till att Flygvapnet använder just urea som halkbekämpningsmedel är att den är skonsam för våra stridsflygplan när det gäller korrosion.
Plutonen nyttjar först och främst mekaniskt friktionsförbättring, främst genom fälthållningens sopblås-maskiner där stålborsten skall höja friktionen på underlaget. Men när den väl inte biter fattar fälthållningsledaren beslutet att kemiskt friktionsförbättra (halkbekämpa).
Ureavätskan lämpar sig bäst när det är frost eller tunnare islager på asfalts- eller betongytan. Det fungerar till viss del även på packad snö som brukar bildas efter frusna hjulspår efter fordonen, dock beroende på tjocklek.
Till tjockare islager används istället prillad urea, alltså torra urea-kulor som sprids över isen, som sedan borrar sig igenom islager. Slutligen blir det smältvatten och till viss del ureavätska under isen som då frigör isen från ytan och vi kan då ploga och sopa bort med våra maskiner.
Både ureavätskan samt den torra urean sprids ut med hjälp av fälthållningens kombinationsspridare som är lastbilsburen på en rullflaksram.
När man dessutom sprider den torra urean (prillade) kan man köra en funktion på kombispridaren som heter befuktning. Vid utkastartallrikarna sprutar man samtidigt ut ureavätska som då blandas med den torra urean.
Syftet med detta är att urea-kulorna ska fastna på isen vid kraftig vind, och därmed inte blåsa bort. Ett plus är att man kan få snabbare effekt när man blandar två olika halkbekämpningsmedel.
Historik
Historiskt sätt har vi köpt in en färdig produkt – ureavätska eller Adblue som produkten heter. Vätskan levereras med tankbil från en distributör, produkten är dock inte särskilt framtagen för just halkbekämpning på flygfält.
Under åren har plutonen tänkt att vi måste skapa förmågan att producera vår egen vätska då vi dels inte alltid kan lita på att leveranserna kommer på rätt tid och plats vilket är kritiskt för halkbekämpningen av flygplatsen. Både i fred och krig.
Dessutom ökar vi produktkvalitén på ureavätskan när vi kan justera vår egen procentsats i inblandningen mellan urea och vatten – vilket i sin tur blir bättre ekonomiskt när vi använder mindre ureavätska.
Kyligt intresse
Efter många år av diskussioner och besök hos dom andra flottiljerna (med många egna lösningar på flygplatserna) började tillslut en av plutonens fälthållningsledare att driva ett eget lokalt projekt att anskaffa en ordentlig blandningsanläggning – till hela Flygvapnet.
Tyvärr så var intresset inledningsvis svalt men tillslut så valde vårt eget förband F 16, F 7 (Karlsborg) och F 21 att haka på och projektet fortlöpte.
Upphandlingen vanns av Malte Group AB i Halmstad som tog fram resultatet – ’Ureablandanläggning Mobil’ som levererades och driftsattes nu under hösten 2024.
Totalt sett har 4st införskaffats (nu även 1st på F 17) med option på ytterligare blandanläggningar.
Konstruktion och funktion
Ureablandanläggningen är konstruerade som en container innehållande en tank, vätskepump, värmare, slangsystem med elstyrda ventiler och en elcentral med en manöverpanel. Utanpå containern finns det en trappa till taket med tillhörande skyddsräcke där påfyllning av torr urea sker via en isolerad lucka.
När man väl ska fylla och blanda ureavätskan tar man in vatten från t.ex. en bandpost eller en brandbil, värmer upp vattnet till ca 50°c för att sedan blandas med torr urea. En hjullastare med säckar fyllda med prillad urea (torra urea-kulor) förser via en lucka ovan och blandningen startar. Slutligen lagerhålls den nya blandningen i tanken.
Ureavätskan kan sedan pumpas ut från anläggningen till en av fälthållningens kombinationsspridare för att senare kunna halkbekämpa på flygplatsen.
Anläggningen har en cirkulationspump samt värmare så att vätskan inte kristalliserar sig och klarar sig oavsett temperatur och väder. Dessutom har vi möjligheten att ställa in koncentrationen procentuellt i inblandningen mellan urea och vatten enligt våra önskemål – detta skapar en effektivare ureavätska.
Blandanläggningen heter även ”mobil” vilket innebär att vid en ombasering kan plutonen lyfta med sig containern till en ny flygbas eller civil flygplats och fortsatt verka med halkbekämpning.
Hög beredskap
Med den nya blandanläggningen som kan både producera ny ureavätska samt lagerhåll stor volym, den gamla urea-rullflakstanken för lagerhållning samt två fyllda kombinationsspridare i hangaren har plutonen en väldigt hög beredskap för halkbekämpning.
Detta går i linje med hög tillgänglighet för nationellt försvar och våra NATO-allierade.
Ny förmåga i Flygvapnet
Med denna urea-blandanläggning får vi en helt ny förmåga i Flygvapnet att närsomhelst, dygnet runt, kan blanda vårt eget halkbekämpningsmedel på ett enkelt och effektivt sätt.
Nu när väl anläggningen är driftsatt och de andra flottiljerna har fått sina så har intresset ökat då det visade sig att det här blev ett väldigt bra materielsystem som är helt genomtänkt.
Fälthållningsledaren som tog fram anläggningen tillsammans med tillverkaren har hela tiden haft användaren i fokus, att det ska vara enkelt och pedagogiskt att använda containerns alla funktioner.
För mer dagsfärska inlägg – följ oss på instagram: @R3uppsala
Bilder på Ureablandanläggning Mobil
Ureablandanläggning Mobil med monterad trappa och skyddsräcke.Containern med trappa och skyddsräcke. I förgrunden syns rullflakstank för lagerhållning av färdigblandad ureavätska.Insidan av containtern – Från vänster: Elcentral med manöverpanel. Slangsystem med elstyrda ventiler. Slangvinda för utlastning till kombispridare. Glasfibertank för lagerhålla ureavätska. 3st värmare.Från vänster: Sladdvinda för överfyllnadsskydd. LED-lampor som visar olika lägen, t.ex: rundpumpning pågår eller klar för blandning. Start- och stoppknapp för påfyllning av kombispridare. Teknikrummet med tanken & värmarna, lathundar, ritningar, instruktionsbok och utrustning.Fyllning av torr urea pågår. En hjullastare med lyftarm lyfter urea-säcken och fyller via en lucka i taket.Det gäller för hjullastarföraren att pricka luckan och spjutet/kniven rätt.Urea-säcken på 600 kg träffar kniven/spjutet och punkterar den.Ibland behövs handpåläggning med en kniv för att öka flödet från säcken till blandanläggningen.Kniven eller spjutet är framtaget för att punktera urea-säcken så att man ska kunna arbeta vid blandanläggningen helt själv utan någon hjälp. Men har vi möjlighet arbetar vi alltid i stridspar (2 personer).Vid blandning arbetar fälthållningen oftast i stridspar, där en kan övervaka blandningsprocessen och säkerställa rätt procent inblandning samt lotsa föraren och den andre agerar maskinförare. Men container är framtagen och går att nyttjas av endast 1 person.Utlastning/fyllning från blandningsanläggning direkt in till kombispridare via slangvindan. Man kan även pumpa över från blandanläggningen till en extern tank för lagerhållning. Påfyllning av kombispridare går att genomföra på båda sidor av containern.Bilden visar både den gamla och den nya kombinationsspridaren i aktion. Den nya kombinationsspridaren klarar att halkbekämpa upp till en bredd på 24m.
Personlig blogg
Här kan ni följa 522. R3-pluton i Uppsala under övningar, utbildningar samt vår skarpa tjänst på Uppsala flygplats.
R3 står för: Räddning, Röjning och Reparation.
Ett förband - många förmågor!
Vår huvuduppgift på Uppsala-Ärna flygplats är att bedriva flygplatsräddningstjänst samt flygfälthållningstjänst.
Flygplatsräddningstjänsten ansvarar för 90-sekunders beredskap på flygplatsen.
Flygfälthållningen ansvarar för att landningsbanorna är fri från snö, is och annat som kan förhindra flygplanen från att landa eller starta på ett säkert sätt.
Vi ska kunna verka både nationellt och internationellt.
Läs mer om plutonen och dess enheter under flikarna ovan.
