Men även de soldater som nu tjänstgör i Afghanistan har drabbats av spekulationerna som nu förts fram innan vi har en färdig rapport med analys och slutsatser.
Försvarsmaktens undersökningskommission kommer i mitten av nästa vecka genomföra en delredovisning för armétaktisk chef. Därefter kommer Försvarsmakten att redovisa de delar av rapporten som inte stör åklagarens utredning. När detta är klart fortsätter arbetet med att färdigställa rapporten.
Det finns anledning att redogöra för vad Försvarsmaktens undersökningskommission har för uppdrag eftersom det skiljer sig från den förundersökning som leds av åklagaren.
Uppdraget är att undersöka de händelser, olyckor och tillbud till olyckor som berör Försvarsmaktens ansvarsområde och är av den art att de från säkerhetssynpunkt bör analyseras på central nivå. Uppdraget är inte att bedriva en rättslig utredning eller att utreda ansvarsfrågor.
Om en svensk medborgare utsätts för våldsbrott utomlands är det rutin att svensk polis och åklagare utreder brottet under förutsättning att det råder svensk jurisdiktion, det vill säga svensk lag är tillämplig. Vid händelsen den 7 februari 2010 i Afghanistan misstänks en civil medborgare att ha dödat tre personer varav två svenskar och en afghansk tolk. Med anledning av detta har chefsåklagare Krister Petersson inlett en förundersökning om misstanke om mord. Försvarsmakten stödjer åklagaren i denna förundersökning som är belagd med förundersökningssekretess.
I Aftonbladet har det framförts att Försvarsmakten dröjt med att överlämna viss utrustning som kan ha betydelse för förundersökningen.
Fakta är att utrustningen kom till Sverige den 28 februari 2010. Den 1 mars kontaktades polisen av Försvarsmakten. Polisen och ansvariga inom Försvarsmakten har överenskommit om överlämnandet. Detta kommer att ske i inledningen av den här veckan. Transporten i sig är speciell eftersom den måste vara en säkerhetsskyddad transport enligt särskilda bestämmelser vad avser säkerhet och sekretess.
En annan fråga som lyfts fram är varför polisen inte fick skicka med en utredare i flyget till Afghanistan. När riksmordkommissionen ställde frågan till Försvarsmakten om att resa till Afghanistan tolkades detta som ett erbjudande om stöd till Försvarsmaktens egen utredning. Bedömningen som gjordes var att det fanns polis på plats i Afghanistan som räckte för undersökningskommissionens arbete.
Hade Försvarsmakten uppfattat frågan som en formell begäran hade det självklart beretts möjlighet för polisen att få följa med. Om åklagare eller polis behöver resa till Afghanistan nu eller senare kommer Försvarsmakten självfallet att stödja detta.
Försvarsmakten avser som en erfarenhet av det inträffade att se över rutiner för ansvar och samverkan med åklagare och polis.
Jag vill betona att det är beklagligt att rykten eller obekräftade uppgifter får spridning innan förundersökningen har visat på vad som verkligen har hänt. Detta inte minst mot bakgrund av den press som anhöriga till de stupade befinner sig i, och de soldater som nu tjänstgör i insatsområdet och osjälviskt löser sina viktiga uppgifter.