Kommentar på Aftonbladets artikel ”Låga straff för officerare som tafsar och trakasserar” den 23 januari 2022.
Påföljden av ovälkommet beteende i form av några dagars löneavdrag kan upplevas klen, men vid en granskning krävs att varje beslut och varje påföljd ses i ett sammanhang. Försvarsmakten måste ta hänsyn till helheten när en bedömning görs och påföljderna regleras av civil arbetsrätt. Vad som krävs för att bli avskild från sin tjänst beror till exempel på om brottet har begåtts på fritiden eller i tjänsten. Påföljden kan också bli varningar, omplaceringar och avskiljande från anställning. Lagen har sina begränsningar i vad ovälkommet beteende på arbetet kan ge för påföljder. Samma mönster beteende ser vi dagligen i mediers rapportering om domar som rör bland annat kvinnofridsbrott, kränkningar och hot.
Nolltolerans mot ovälkommet beteende
Disciplinärenden i Försvarsmakten hanteras i Försvarsmaktens ansvarsnämnd (FPAN). Utöver detta har chefer och medarbetare i Försvarsmakten ett eget utredningsstöd för vägledning, utredning och uppföljning av ovälkommet beteende. Till utredningsstödet kan alla i Försvarsmakten vända sig som upplever sig vara utsatt för ovälkommet beteende. De senaste åren ser Försvarmakten en minskning av ärenden i FPAN som handlar om ovälkommet beteende. Läs mer om FPANs arbete här.
Försvarsmakten accepterar inga former av kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier. Nolltolerans gäller! Nolltolerans innebär att när det kommer till arbetsgivarens kännedom att någon i vår verksamhet upplever sig utsatt för ovälkommet beteende, så ska det hanteras på ett sakligt och enhetligt sätt.
Försvarsmaktens nolltolerans innebär inte att vi aldrig kommer ha förekomster av ovälkommet beteende i organisationen. Det innebär inte heller att påföljderna av ovälkommet beteende känns rättvisa alla gånger. Ärendena är ofta komplexa och kan innehålla problem som inte alltid kommer till allmänhetens kännedom, såsom psykosociala problem.
Systematiskt arbete genom utbildning
Det talas ibland om maskulinitetsnormer och tystnadskultur, i Försvarsmakten och samhället i stort. Den typen av kultur tillhör dåtiden och får inte plats i dagens och morgondagens försvar. Mot bakgrund av detta kulturella arv arbetar Försvarsmakten intensivt och systematiskt med frågor som värdegrund, jämlikhet och profession.
De värnpliktiga kommer ofta från en samhällsmiljö där värdegrunden mellan ungdomarna inte är utvecklad. Ovälkomna beteenden mellan värnpliktiga uppstår snabbt om vi inte tillräckligt utbildar och praktiserar Försvarsmaktens värdegrund och umgängesregler mellan de värnpliktiga.
Försvarsmakten är i en ständigt pågående process att utbilda och träna människor, oavsett vilken befattning de har. Det innebär att vi alltid måste ge akt på ovälkomna beteende och destruktivt ledarskap, och omedelbart påtala och rätta till den enskildes beteende, när något fel uppträder. Det är allas uppgift, oavsett befattning och grad. Om inte det görs, är risken att tystnadskulturer utvecklas och de destruktiva elementen får verka fritt. Vår utbildning har till uppgift att bygga självförtroende och mod hos den enskilde, vilket är en grund för själv säga ifrån eller söka stöd i organisationen.
Kränkningar som leder till polisanmälningar
Det finns individer, som trots gedigen professionsutbildning, inte tar till sig det ledarskap och den värdegrund som Försvarsmakten står för. Dessa få personer skadar Försvarsmaktens rykte och förtroende i samhället. Vi arbetar aktivt för att minimera antalet händelser som inte representerar den gemensamma synen på ledarskap och värdegrund. Dessa individer utgör även en fara för krigsförbandens stridsmoral i händelse av väpnad strid.
Detta uppmärksammade chefen för Ledningsregementet under hösten 2021. Han signalerade tydligt Försvarsmaktens nolltolerans mot kränkningar genom att skicka hem 500 värnpliktiga i december. Bakgrunden till detta var uppgifter som hade framkommit i djupintervjuer med värnpliktiga och befäl, och som nu har lett till ett antal polisanmälningar. Läs mer om händelsen här
Tätare uppföljning under 2022 för att förbygga ovälkommet beteende
Under 2022 kommer en rad åtgärder införas för att fortsätta förebygga och fånga upp ovälkommet beteende. Enkäten till värnpliktiga angående grundutbildningen kommer framöver även att genomföras vid halvtid av värnplikten för att kunna fånga upp och rätta till problem redan under innevarande utbildningsår. Utbildningar om värdegrund och uppförande ges till värnpliktiga och befäl tillsammans, för att skapa gemensam kunskap om frågorna. Utbildningen repeteras efter en kort tid då värnpliktiga har blivit varma i kläderna och trygga i sin tillvaro. Caseutbildningar på plutonsnivå införs där potentiella problem som hör till ovälkommet beteende blir belysta, exempelvis hur sexuella trakasserier kan hanteras, hur man kan agera för att få stöd och hur jargong kan bidra till att sudda ut gränserna för vad som är okej och inte okej. En medinflytandeorganisation av förtroendevalda etableras för att bland annat kunna lyfta problem förbi en chef om denne upplevs som del av problemet. I ett pilotprojekt kommer Försvarsmakten att, i de stridsvärdesrapporter som på veckobasis mäter hur soldaterna mår, inkludera även den psykiska hälsan.
Ömsesidig tillit i krigsförbandet är avgörande i strid. I arbetet mot kränkningar och trakasserier finns ett värde som är starkt förknippat med det som Försvarsmakten försvarar – demokratin och mänskliga rättigheter. Det finns också ett annat värde som är kopplat till vår förmåga – stridsvärdet!
En tjänstgöring i Försvarsmakten innebär personlig förmåga att kunna verka i extrema miljöer, med risk för eget liv och lem. Det handlar om personlig uppoffring och ökad riskhantering, ibland under väldigt hög press och stress. Att utbildas till soldat eller sjöman innebär att lära sig manövrera sina styrkor och svagheter för att lösa situationer utanför sin egen kontroll. Att kunna utvecklas och bli sitt bästa jag i ett sammanhang som gör skillnad.
För att klara det måste det finnas en trygghet och en tillit i gruppen. All form av beteende som påverkar tilliten i gruppen negativt utgör ett inre hot mot vår förmåga.
Som vi förväntas agera vid väpnad strid, förväntas vi också agera i fred. Kamratskap, offervilja och respekt gäller i fält och i kasern. Ingen är beredd att strida till det yttersta utan tillit och respekt mellan människorna i krigsförbandet. Det gäller oavsett vilken grad, befattning, kön eller härkomst den enskilde har.
Mats Ström
Kommunikationsdirektör
