Det militära råd överbefälhavaren lämnade till regeringen 1 november, samt de ytterligare underlag som lämnades i samband med det, utgör grunden för en substantiell ökning av Sveriges försvarsförmåga. Investeringen i ökad försvarskraft innebär bland annat omfattande nyanskaffningar, fler förband och en större krigsorganisation.
Omfattningen och de konkreta förslagen överskuggades till del av en debatt om eventuella förbehåll under Sveriges medlemskapsprocess med Nato. Jag noterade också rapportering om försvarsekonomi som föranleder en kommentar.
Försvarsmaktens förslag svarar mot de ekonomiska planeringsramar som regeringen gav oss i våras och som då bedömdes motsvara två procent av BNP. Sedan dess har mycket hänt. Inflationen har ökat, kronan är svagare, räntorna är högre. Det har lett till att våra kostnader har ökat och att vi kommer att behöva vidta en del finansiella åtgärder med anledning av det högre ränteläget.
De ekonomiska planeringsramar vi fick i våras bedömer vi i dag att vi kommer att nå 2026. Därmed inte sagt att det kommer att motsvara två procent av BNP 2026. Vilket år vi faktiskt kommer att nå två procent av BNP påverkas i hög grad av hur BNP utvecklas och hur vår kostnadsutveckling kommer att se ut. I grunden gör dock Försvarsmakten samma bedömning idag som vi gjorde i våras när det gäller hur snabbt vi kan öka försvarsförmågan.
Försvarsmakten har således varken ändrat bedömningen av hur snabbt vi kommer kunna tillväxa eller hävdat att vi når två procent av BNP till 2026.
Överbefälhavarens uppdrag är att ge ett militärstrategiskt råd till regeringen. I fråga om eventuella förbehåll innebär det att ge politiken maximal handlingsfrihet. ÖB har varken sagt ja eller nej till några kärnvapen – inte heller nämnt kärnvapen i underlaget – även om man kan tro det om man enbart ser rubriker i medierna. Han har varit mycket tydlig med det självklara: att det är helt upp till politiken.
Som vi ser det hade det snarare varit ett politiskt ställningstagande att rekommendera ett förbehåll.
Vi har ett mycket allvarligt säkerhetsläge och en osäker omvärldsutveckling att hantera. Vi kan inte heller utesluta än allvarligare händelseutvecklingar.
Överbefälhavarens militära råd handlar om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 för maximal försvarskraft för pengarna. Det ska ses som en helhet. Vi har eftersträvat balans avseende operativ förmåga och producerbarhet över tid. Eventuella förändringar behöver därför övervägas noga. Försvarsmakten understryker också vikten av fortsatt utvecklad styrning av försvaret så att vi kan komma framåt så snabbt som möjligt.
Peder Ohlsson
Kommunikationsdirektör
