Med anledning av Riksrevisionens granskning av statens arbete med att stärka arméstridskrafterna krävs ett förtydligande från Försvarsmakten. Myndigheten delar utredningens övergripande slutsatser bland annat att personella och materiella förutsättningar har begränsat möjligheterna att bilda två brigader.
Regeringen gjorde 2015 bedömningen att den viktigaste uppgiften för Försvarsmakten var att öka den operativa förmågan i krigsförbanden under de kommande fem åren. Så har också skett.
Brigadförmågan, och den operativa förmågan inom Armén har stärkts. Det har skett genom anskaffning av bland annat allmänna fordon, artilleripjäser, granatkastarbandvagnar, brobandvagnar och ökade ammunitionslager.
Först i och med försvarsbeslutet 2020 skapades dock tydliga förutsättningar för att bygga upp brigadförmåga inom en armédivisions ram. Därmed kan vi i framtiden utnyttja markstridskrafternas förmåga på ett än mer effektivt sätt inom ramen för gemensamma operationer. Dock bör poängteras att det kommer att dröja till 2030 innan förmågan är fullt uppnådd.
Vi har full förståelse för att medarbetare i organisationen delger utredarna sin syn på den upplevda situationen vid förbandet och i försvarsgrenen. Det är värdefullt att lyssna på olika perspektiv inom ramen för en omfattande utredning.
Förbandsperspektivet borde dock ha kompletterats, med de intervjuer och samtal som utredningen gjort med ansvariga på koncernnivå, innan resultatet publicerades. Detta hade gynnat utredningen och nyanserat slutsatserna om bland annat intern ledning och styrning.
Brigadgeneral Rikard Askstedt
Försvarsmaktens Planeringschef
