På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Folkförankringen måste förtjänas

Webbredaktionen

Svenska Dagbladets gästblogg ”Säkerhetsrådet” har publicerat ett antal inlägg kring ämnet folkförankring. Serien inleddes av forskare vid FHS, följd av styresmannen vid Kungl. Krigsvetenskapsakademin Mikael Odenberg samt av försvarsminister Peter Hultqvist. Nedan text är Försvarsmaktens bidrag till diskussionen. Inläggen kommer att avslutas av Lars Ekeman, tidigare generalsekreterare vid Folk och Försvar.

Folkförankring är ett begrepp som återkommer i den försvarspolitiska debatten och som ibland nästan antar mytiska proportioner. Det är ett begrepp som sällan är definierat men ändå ofta används för att finna motiv för förändring eller förklara beslut som rör Försvarsmakten. Den vanligaste användningen rör frågeställningar kring soldat- och sjömansrekrytering och hur Försvarsmakten ska personalförsörjas.

Så är fallet även i den nu föreliggande inriktningspropositionen där folkförankring används som motiv för ett antal förslag.

När ett mytiskt begrepp används som politisk förklaring förtjänar det att problematiseras. Det är därför förtjänstfullt att FHS tittar på frågeställningen och många av de slutsatser som redovisas i FHS inlägg är intressanta som grund för en fortsatt diskussion.

Folkförankring som begrepp återfinns inte i några opinionsundersökningar. Det gör däremot försvarsvilja och förtroende som därmed förenklat kan sägas utgöra grunden för att mäta och bedöma folkförankringen. Begreppet kan då också anses som relevant att använda som grund för beslut eller behov av förändring. Vi kan konstatera att för Sverige så är försvarsviljan hög under det att förtroendet för vår försvarsförmåga är lågt.

Rent generellt så manar jag till försiktighet vad gäller att koppla personalförsörjning och allmänhetens bildningsnivå kring försvaret, eller enskilda medborgares personliga erfarenheter, som någon slags förklaring till folkförankring. Rent empiriskt finns det ganska få bevis för ett sådant förhållande. I länder som sedan länge varken har värnplikt eller medborgarna har en egen direktkontakt med landets försvarsmakt är folkförankringen, enligt definitionen ovan, ändå hög.

Inte ens i Sverige när vi hade värnplikt var förtroendet stadigt högt utan har sakta sjunkit genom åren. Värnplikten har helt andra kvaliteter men ger inte med automatik en folkförankring. Tvärtom så var kanske unga mäns möte med försvaret inte alltid positivt för deras förtroende för organisationen.

För vad är det egentligen som konstituerar medborgarnas förtroende? Det är framförallt två saker, dels hur väl organisationens uppgifter löses men framförallt om uppdraget uppfattas som relevant. Brandkåren upprätthåller ett sådant högt förtroende, den löser sina uppgifter väl och medborgarna uppfattar de tjänster som tillhandhålls som nödvändiga för samhällets skydd och beredskap.

Försvarsmakten åtnjuter inte ett sådant förtroende; vi klarar inte – enligt medborgarna – vår huvuduppgift att skydda landet mot ett väpnat angrepp samtidigt som många inte bedömer vår institutionella roll som relevant. Om det inte finns en risk för väpnad konflikt, varför finns då Försvarsmakten? Nu ser vi en förändring i den uppfattade relevansen genom ett försämrat omvärldsläge men att höja allmänhetens förtroende är långsamma processer och kräver ett systematiskt arbete. Och skulle omvärlden förbättras så uppstår igen en relevansdiskussion.

Försvarsmakten ska ha ett högt förtroende – eller folkförankring – därför att vi har ett kollektivt våldsmonopol men också för att medborgarna har rätt att kräva ett väl fungerande skydd mot yttre hot.

Det är framförallt fem saker som ger förutsättningar för folkförankring:

  1. Allmänheten måste uppfatta vår verksamhet som förtroendeingivande och relevant.
  2. Politiken har ett ansvar att förklara sina beslut och landets säkerhetspolitiska hållning så att allmänheten förstår varför Försvarsmakten är dimensionerad och utformad på det sätt den är.
  3. Försvarsmaktens medarbetare måste själva tro på det de gör och att de kan lösa de uppgifter riksdag och regering gett myndigheten.
  4. Försvarsmakten måste synliggöra sin verksamhet så att medborgarna uppfattar dess roll och det grundläggande ansvaret för rikets självständighet och oberoende.
  5. Det krävs mångas engagemang, inte bara i Försvarsmakten eller i en frivilligorganisation utan i mycket ett bredare perspektiv, från Kungliga Krigsvetenskapsakademien till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Tystnad och ointresse för frågor kring landets säkerhet är mer skadligt för folkförankring än något annat.

Försvarsmakten uppbär inte folkets förankring som något av Gud givet eller något som kommer med självklarhet. Det måste förtjänas, varje dag, året runt. Det kanske är den viktigaste insikten som måste skapas genom hårt arbete, internt och hos våra beslutsfattare. Det är inte minst viktigt nu med en bekymmersam omvärldsutveckling.

Erik Lagersten
Försvarsmaktens informationsdirektör

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör eller annan chef i myndigheten kommenterar aktuella frågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

4 kommentarer

  • Petra 14 maj 2015 12:32

    Hej!
    Jag har en fråga om hur försvarsmaktens bloggar hanterar innehåll och kommentarer. Eftersom försvaret är en myndighet finns ju en plikt att bevara alla inkomna frågor, som ju blir en handling för myndigheten. Sparas bloggarnas innehåll och kommentarer av myndigheten i enlighet med bland annat Offentlighets- och sekretesslagen eller gallras det?
    MVH Petra

    • Erik Lagersten Petra 14 maj 2015 20:42

      Hej, en inte okomplicerad fråga som sysselsätter ett antal försvarsjurister just nu. Försvarsmakten liksom andra myndigheter är skyldig att besvara frågor enl Förvaltningslagens 5 § "Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt."

      Det innebär att övriga frågor tex via denna blogg, Facebook eller Twitter är att betrakta som en service som inte omfattas en skyldighet utan som en möjlighet. Vi sparar det som inkommit via de digitala kanaler som vi själva äger och det som återfinns på Försvarsmaktens Twitterkonton. För egen del gör jag säkerhetskopior på det som inkommer via det Twitter-konto som jag använder som Försvarsmaktens talesperson. Det är dock ett antal frågetecken kring hela hanteringen varför det ska bli intressant att ta del av juristernas tankar så småningom.

      Med vänlig hälsning, Erik Lagersten / Försvarsmaktens informationsdirektör

      • Petra Erik Lagersten 15 maj 2015 11:56

        Okej, men hur är det med bloggarna? Några av era bloggar är ju officiella bloggar, är dessa att betrakta som allmän handling. Lagras dessa i ett arkiv och sparas? Har ni som myndighet en policy kring det officiella sociala media kanaler ni använder er av?
        Med vänliga hälsningar, Petra

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *