På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Vad håller vi på med?

Webbredaktionen

En fråga för att travestera den kampanj som nu pågår. Försvarsmaktens marknadsföring väcker alltid mycket uppmärksamhet, dels för att det är just Försvarsmakten som är avsändare men också för att våra kampanjer sticker ut jämfört med andra företag och organisationer. Den senaste som går under namnet ”vad håller du på med?” har risats och rosats mer än någon annan kampanj tidigare. Kommentarerna har varit kraftiga på nätet som t.ex. ”MEN HUR I HELVETE FÖRSVARSMAKTENS JÄVLA REKLAM FÖRFÖLJER MIG T O M PÅ SPOTIFY ” till ”Folk får säga vad de vill om försvarsmakten, men deras nya reklam är fucking awsome!”.

Vad som sagts i den allmänna debatten har bland annat varit att den är kulturfientlig. Mycket av denna värdering ligger i betraktarens ögon och en inbyggd fördom om vad Försvarsmakten står för utan att bry sig om vad budskapet de facto är. Bland annat Fredrik Strage i DN och Alex Schulman i Aftonbladet har skrivit om detta och jag har bemött detta i tidningen Resumé. Pierre Schori i Aftonbladet menar att vi enbart vill rekrytera långtidsarbetslösa invandrare. Nu är det inte syftet med aktuell kampanj vilket jag strax ska återkomma till, men om så vore, vilka värderingar styr Schoris syn på Försvarsmakten och gruppen långtidsarbetslösa invandrare?

Vad gäller de interna reaktioner som är negativa har jag mer att fundera kring. Detta därför att en framgångsrik kampanj kräver interna ambassadörer. Det är därför viktigt att förklara vad marknadsföringen ska göra och vad den inte kan innehålla.

Först några grundförutsättningar:

  • vi baserar våra kampanjer på noggranna studier av målgrupperna och kunskap om deras beteenden och attityder,
  • vi behöver för aktuell omgång med cirka 2 000 platser till den grundläggande militära utbildningen (GMU) mer än 12 000 ansökningar. För att få denna stora mängd ansökningar behöver ännu fler individer reflektera och överväga en ansökan och då är detta endast en omgång,
  • de som bor nära ett förband är lättare att påverka men den stora gruppen individer som behöver beröras bor i områden utan synlig militär närvaro,
  • vi vet att åldersgruppen 18-25, som helhet, har liten eller ingen kunskap om Försvarsmakten. Med liten menas just det, mycket liten eller obefintlig kunskap om det som vi internt tycker är självklara saker om vår verksamhet,
  • den kunskap denna grupp uppfattar sig ha är baserad på amerikanska krigsfilmer,
  • vi är inte ett valbart alternativ idag, dvs. individen har inte övervägt, och kommer inte av sig själv att överväga, en tjänstgöring i Försvarsmakten,
  • 18-19 åriga män är överrepresenterade bland de som ansöker eller blir nominerade till GMU,
  • trots detta är denna volym män inte tillräcklig utan vi behöver kraftigt förändra intresset bland de som är 19-25 år och i synnerhet bland kvinnor,
  • i tillägg till volymskäl, men kanske ännu viktigare, blir Försvarsmakten en bättre organisation med en jämnare ålders- och könsfördelning,
  • budskap som förstärker en fördom eller verkar främmande för stora grupper verkar avskräckande i den första kontakten,
  • Hemvärnet har låg status i gruppen 25-35 som är huvudmålgrupp för rekrytering till detsamma.

Hur ska då reklamen utformas, givet dessa grundfaktorer, och vår kunskap om att varje målgrupp, fördelat på ålder och kön, reagerar på olika budskap och innehåll?

Reklamens huvudsyfte är att väcka intresse, skapa nyfikenhet, förväntan eller ställa invanda föreställningar på ända. Först när denna nyfikenhet är väckt kan vi presentera vår verklighet och verksamhet på ett djupare sätt. Går vi ”rakt på” behåller vi gruppen 18-åriga killar och verkar avskräckande på huvuddelen av kvinnorna men även männen i ålderskategorin 19-25.

Mot detta kan ställas att många medarbetare har efterfrågat att vi ska visa verksamheten i vår reklam. – Visa bilder på stridsvagnar, båtar, flygplan eller skarpa bilder från Afghanistan. Varför visar vi inte detta, varför visar vi inte ”vår verklighet”? Det är riktigt men det är inte heller syftet. Det är nämligen nästa steg i kontakten med de stora grupper vi vill påverka vilka, som jag tidigare nämnt, saknar kunskap eller kanske rent av skräms av ”vår verklighet”. Om detta vore faktorer på marginalen skulle vi kunna göra på annat sätt men nu är det ”deras verklighet” vi ska förhålla oss till och inte vad vi själva tycker vore önskvärt. Först behöver vi på ett nästan metafysiskt plan prata om ansvar och grundläggande värderingar i livet, sedan kan vi närma oss det vi faktiskt gör i vårt dagliga värv. Så svårt och samtidigt så enkelt är det. Avståndet mellan vår och resten av samhällets vardag är idag mycket långt ifrån varandra och i synnerhet gäller detta yngre generationer.

När kommer då verkligheten in när vi ställt förväntningarna på ända om vad Försvarsmakten är? Det sker i nästa steg genom besök på vår hemsida eller annat ställe på Internet. Det är där vi ska visa det som då fördjupar. Saklig information, medryckande och förklarande filmer, beskrivande text, frågor och svar. En väl fungerande kampanj genererar cirka en miljon besök till vår hemsida. Där får de, som vi väckt intresse hos, se den breda bild som behövs. Ett upplägg med tuffa bilder och filmer i den första kontakten kanske ger en bråkdel av detta resultat och vi når inte våra mål. Därutöver verkar detta bildspråk initialt exkluderande då det i första hand beskriver traditionella manliga ideal. Så enkelt är det.

Nu har jag i detta resonemang enbart redovisat hur kampanjer och hemsida fungerar. I tillägg till detta kommer möjligheterna att faktiskt se, höra och känna på det vi är, fysiska möten och verkliga kontakter. Sådana möten kommer att vara avgörande på lokal nivå och utgöra en vital del i rekryteringen som komplement till de centrala kampanjer som driver volymen över hela riket. Jag har inte heller berört de organisatoriska eller kulturella förändringar som behövs för att möta och behålla en ny generation medarbetare med helt andra förväntningar och krav än de vi är uppvuxna med.

En del av kritiken har pekat på att i andra länder så fungerar det med ”combat” direkt. Först det första är jag inte så säker på att det fungerar då de flesta länder som marknadsför på det sättet har stora rekryteringsproblem. Men det viktigaste skälet är att varje land är kulturellt unikt. Riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) menade på Twitter att norsk reklam som vädjar till känslan för Norge var bra reklam. Det är det säkert, men de som förespråkar en sådan reklam är förmodligen omedvetna om hur kraftigt synen på just nationalism och nationsidentitet skiljer Norge och Sverige åt. Det som funkar i andra länder kan således vara helt verkningslöst i Sverige. Om tonaliteten skall utgå från ett intresse för nationen krävs ett helt annat politiskt språkbruk där Försvarsmakten repetitivt och utan reservationer omnämns som den yttersta garantin för en självständig demokratisk stat.

Hur vill jag då förändra rekryteringskommunikationen? För det ska vi, då detta är en levande process. Idag löser den ett kortsiktigt volymbehov givet nuvarande förutsättningar och hur ska den förändras över tiden?

  • Vi ska så snart som möjligt, med erfarenhet och statistik, börja mer precist identifiera vad som ger effekt, fördelat på ålder, kön och region. I Kanada tog det fem år att få tillräckliga data för ett mer ”kirurgiskt” urval.
  • På sikt ska kostnaderna och formerna för vår marknadsföring kunna förändras när vi är etablerade som arbetsgivare och ett valbart alternativ för kontinuerlig, tidvis eller frivillig tjänstgöring.
  • Dokument som styr vår kommunikation ska vara tillgängliga för medarbetare och chefer för att utifrån kunskap och förståelse bidra till helheten.
  • Att Försvarsmaktens medarbetare känner stolthet över kampanjerna då de vet att den ger avsedd effekt och inte känner besvikelse över att de inte är dokumentärer över den egna verksamheten.
  • Stoltheten över det egna förbandet återspeglas genom filmer i andra sammanhang där syftet just är identitetsskapande.
  • Att hela Försvarsmaktens verksamhet återspeglas i den samlade kommunikationen, från tidigare försvarsgrensidentitet till alla uppgifter vi har.
  • Att arbetet på förbanden baseras på unika kampanjer anpassade till lokala förhållanden tillsammans med mångfacetterad verksamhet och möjlighet till många fysiska möten.

Det sista är viktigt då i många fall just detta kommer att vara den sista avgörande pusselbiten för 21-åriga Kevin eller 24-åriga Cecilia. Nyfikenheten har väckts av en central kampanj, de första frågorna har besvarats av hemsidan och viljan att ansöka finns efter ett möte med någon jämnårig soldat eller sjöman som stolt bär sin uniform.

Erik Lagersten
Försvarsmaktens informationsdirektör

Det här inlägget har också publicerats på bloggen Wiseman’s Wisdoms. Där finns fler inlägg i ämnet rekrytering och kommentarer att läsa.

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör eller annan chef i myndigheten kommenterar aktuella frågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

20 kommentarer

  • Nils 5 februari 2013 21:25

    Hej! Ett intressant inlägg och min kommentar får väl anses spinna vidare på en av Försvarsmaktens grundläggande uppdrag, nämligen nationellt försvar. Det jag undrar är huruvida försvarsmakten ämnar gå vidare med den modifierade versionen av IO 14 som General Grundevik framförde i ”Ökad operativ effekt i det nationella försvaret”? Jag skulle uppskatta oerhört mycket om jag fick ett svar på detta. Fortsätt med det goda arbetet Erik!

    • Erik Lagersten Nils 6 februari 2013 23:44

      Förre arméinspektörens underlag är överlämnat till insatschefen som inom sitt ansvarsområde väger och värderar de olika inspektörernas förslag till insatsorganisationens utveckling. Operativ effekt, ekonomi och omvärldsutveckling påverkar bland annat detta arbete. Hur resultatet i slutändan kommer att se ut är för tidigt att säga.

  • Natasha 5 februari 2013 22:50

    Bra skrivet! Måste dock säga att jag tycker om era kampanjer , t.ex. den med "Vad håller du på med?". Den sticker verkligen ut! Tack vare era kampanjer har mina fördomar mot försvaret lättat - och jag blir bara mer och mer positiv till ert arbete. //18 åring

    • Erik Lagersten Natasha 6 februari 2013 23:45

      Tack och välkommen med din ansökan.

  • J.K Nilsson 5 februari 2013 23:37

    Fast nu går det väll att visa vår verklighet utan att bli "Combat". En stridspilot är den som vaktar vårt luftrum med hjälp av teknikerna som arbetar med spjutspetstekniken och i vissa fall med drag av Formel 1-känsla samt stridsledare som uthålligt sitter och övervakar radarsystem, identifierar pluttar på datorskärmen och bestämmer om de vill att stridspiloten ska titta på det kända eller okända flygföretaget.

    En Armesoldat bidrar till svensk säkerhet genom sin kunskap, profession och värdighet som övar och utbildar sig själv och andra i mer eller mindre avancerande system och bildar den välformade kuggen i försvarsmaktsmaskineriet som gör att dennes kunskaper i strid inte behöver komma till användning.

    Flottisten som arbetar i ett fartygssystem med hög förståelse, kunskap och en konstant beredskap för att skydda sig själv, sina kamrater och sitt fartyg mot farorna i den inre striden som kan blossa upp oavsett omvärldsläget.

    I vår verklighet blir striden ett resultat av diplomatins otillräcklighet. Något vi måste förbereda oss på men något som på intet sätt kännetecknar vår vardag.

    J.K Nilsson

    • Erik Lagersten J.K Nilsson 6 februari 2013 23:47

      Det du beskriver ska och är absolut en del av den beskrivning som ska finnas om Försvarsmakten. Stötesten är i vilket skede i kontakten med tex intresserade män och kvinnor denna presentation ska ske. Är det första trappsteget är det för de allra flesta i dagsläget ett för stort steg som inte passeras.

  • Leif Erixell 6 februari 2013 17:44

    Citat:"i tillägg till volymskäl, men kanske ännu viktigare, blir Försvarsmakten en bättre organisation med en jämnare ålders- och könsfördelning," Innebär bättre organisation effektivare i strid när det blir blodigt allvar d.v.s. det gäller landets överlevnad. Det lär ju ändå vara den verkligt viktiga och slutliga frågan. Vika empiriska studier visar detta? Varifrån kommer uppgiften?

    Vidare: är det herr informationsansvarigs uppfattning att hela den mänskliga historien, där just unga män har varit de som skött det yttre stridande försvaret bygger på en fördom som Ni nu 2013 genom ett noggrant genus- och mångfaldsarbete äntligen avslöjat som falsk?
    Återigen vilka ovedersägliga bevis bygger man detta antagande på?

    • Erik Lagersten Leif Erixell 7 februari 2013 00:07

      Möjligtvis är det med tanke på kvällens mediarapportering om hur kvinnor bemöts i det allmänna samtalet lite egendomligt att behöva argumentera varför Försvarsmakten 2013 är en bättre organisation om det finns såväl kvinnor som män i våra led.

      Du har säkert uppmärksammat att USA i veckan hävde förbudet för kvinnor att tjänstgöra i frontlinjen. Det är en utveckling som av många skäl är helt nödvändig, för Sverige kan jag spalta några argument som du själv kan välja från om någon svarar på din fråga:

      1. därför att regeringen och riksdag beslutat det.
      2. därför att unga människor förväntar sig en jämställd organisation, detta oavsett eget kön.
      3. därför att varje arbetsplats tjänar på jämställdhet och allas lika värde där fler perspektiv än ett finns
      4. därför att en modern konflikt kräver ett perspektiv där kvinnor såväl deltar i besluten som i verksamheten, både därför att det ger högre operativ effekt som att hela civilbefolkningens behov tillgodoses. Detta är en tvingande resolution i säkerhetsrådet 1325.
      5. antalet män räcker inte till utan hela befolkningen måste bidra. Utan kvinnor kommer våra kaserner bokstavligt talat vara halvtomma när inte plikten tvingar enbart halva genpoolen.

      Vad gäller den mänskliga historien kanske den inte alltid talar till männens fördel, om en försvarsmakts eller krigsmakts viktigaste uppgift är att bevara freden kanske kvinnors delaktighet hade undanröjt en hel del onödigt dödande och lidande.

      Om du vill veta mer om Försvarsmaktens arbete är jämställdhetsplanen en bra början.

      • Leif V Erixell Erik Lagersten 10 februari 2013 11:46

        Nu blir det här ett ganska långt svar eftersom herr informationsdirektören Erik Lagersten (E.L.) förutsätter saker som inte är så självklara som han tycks tro.

        (OM inägget kortas så återfinns det i sin helhet på http://nya.kommentaren.nu)

        Blandningen av åldrar i försvaret är självklart inget problem eftersom det i alla organisationer behövs både erfarenhet och ungdomlig dådkraft. E.L. påstående att en jämnare åldersfördelning skulle vara en fördel strider mot detta ganska självklara antagande. E.L. fokuserar i sitt svar på kvinnofrågan, så den går vi vidare med här, men mitt resonemang gäller all typ av rekrytering som bara sekundärt ser till individens förmåga och karaktär.

        Jag kan till att börja med inte undgå att notera en viss von oben-attityd i svaret, som möjligen kunde fördras om den hade täckning i argumentationskraften – vilket den dock tyvärr inte är fallet. E.L. talar som han hade gått ut nyfrälst från ett genusseminarium och inte genomskådat något av det som påståtts där utan istället svalt inte bara betet utan också hela kroken.
        Vi kan vidare slå fast att de frågor jag ställde i mitt lilla inlägg, och som föranlett L.E. att ta fram stora basunen, fortfarande hänger i luften. Och det finns förstås goda skäl för det. Men låt oss nu börja argumentationsanalysen.

        E.L.: ”Möjligtvis är det med tanke på kvällens medierapportering om hur kvinnor bemöts i det allmänna samtalet lite egendomligt att behöva argumentera varför Försvarsmakten 2013 är en bättre organisation om det finns såväl kvinnor som män i våra led”.

        E.L. gör först en koppling mellan näthat mot vänsterkvinnor/feminister och frågan om det är optimalt för vår försvarsförmåga att ha kvinnor i stridande ställning (vilket en av mina frågor handlade om). En bedrövlig argumentation/insinuation helt utan relevans för sakfrågan.

        ”Du har säkert uppmärksammat att USA i veckan hävde förbudet för kvinnor att tjänstgöra i frontlinjen. Det är en utveckling som av många skäl är helt nödvändig, för Sverige kan jag spalta några argument som du själv kan välja från om någon svarar på din fråga:”

        Kommentar: att ett land har upphävt ett sådant förbud innebär ju inte med någon automatik eller logik att försvars- eller angreppsförmågan blir bättre, varken i det landet eller något annat land som gjort likaledes – och det är ju det som är hela poängen med en försvarsutveckling eller hur, en maximal effektivitet och slagstyrka? Ett sådant beslut kan tas av helt andra skäl: t.ex. politiska påtryckningar och dessutom omgärdas av många undantag.
        Att kvinnor gör många värdefulla insatser i försvaret är ju självklart och de ska all ära och respekt för detta. Inget hindrar att kvinnor på lika villkor som männen kan nå långt i den militära hierarkin. Det vi talar om här är rörliga, stridande enheter där det krävs ett maximum av kraft, snabbhet, samanhållning och mod. Sistnämnda kan möjligen vara lika, men eftersom män generellt har ca 30 % större muskelkraft (större i extremerna) och snabbhet (evolutionärt utvecklat d.v.s. INTE en patriarkal konspiration, sorry E.L.) för att nu nämna några säkerställda skillnader i beteenden och förmågor, så finns det goda skäl att behålla dessa positioner med enbart män.

        Frågan måste då ställas vad som händer om försvaret kvoterar in kvinnor i dessa förband trots att de inte uppfyller maximala krav (dvs. man sänker kraven för att uppnå ett ideologisk och politiskt syfte, INTE maximal ut-effekt). Svaret är förstås att man offrar maximal effekt för att uppfylla en illa resonerad politisk norm. På vilket sätt hjälper det Sverige i ett skarpt läge? Skulle man istället behålla alla hårda krav för t.ex. jägarförbanden, infanteri i front och någon enstaka kvinna lyckats kvala in så kvarstår ändå vissa frågetecken, vilka i motsats till E.L.: s skrivbordsresonemang har uppstått i verkligheten. Jag tänker t.ex. på den israeliska erfarenheten beskriven av Edvard Norton reservist i den Israeliska armen: ”Kvinnor har utestängda från strid i Israel sedan 1950, då en översyn av 1948 arabisk-israeliska kriget visade hur problematisk deras närvaro [i yttersta frontlinjen] kan vara. Studien visade att män försökte att skydda och hjälpa kvinnor snarare än att fortsätta sin attack. Som ett resultat, satte de inte bara sina egna liv i större fara, de äventyrade hela enhetens överlevnad. Studien visade också att enheten moral minskade markant när män såg kvinnor som dödats och lemlästats på slagfältet.” http://www.wnd.com/2001/08/10269/

        Och så här skriver Elaine Donnelly, från the US Center for Military Readiness i en färsk kommentar angående den föreslagna ändringen i USA som E.L. refererar till. Jag väljer att lämna den oöversatt):
        ” It will cause enormous complications in the infantry battalions – the small tip-of-the-spear units, the ones that fight the enemy with deliberate offensive action under fire. These units are all-male for very good reasons.

        Thirty years of studies, reports and actual experience… have shown that in direct ground combat units – the infantry – women do not have an equal opportunity to survive or to help fellow soldiers to survive. The physical aspects of it are only part of the reason.”

        Vidare: ” a collocated support soldier may be the only person in a position to evacuate the wounded soldier on his own back. In this environment, women do not have an equal opportunity to survive, or to help fellow soldiers survive. Lives should not be put at needless risk just to satisfy “diversity metrics” (=kvoterad matematisk likhet ”jämställdhet” mellan kollektiv d.v.s. det som FM sysslar med) or the career ambitions of a few. (National Review 9/2-13).

        Den sista meningen bör läsas om och om igen av alla politiskt korrekta farbröder som numera tycks befolka HK till ingen som helst nytta för ett ärligt och icke-opportunistisk arbete för Sveriges framtida försvar.

        Hur tolkar nu E.L. detta som sagts ovan? Som den ”vite mannens” sätt att försvara sin krigiska identitet, d.v.s. utan några bärande argument alls? Återstår att se.

        Men OK, om FM undviker att manipulera i kravspecen för att uppnå matematiska mål enligt ovan, så visst kan kvinnor vara med i många förband om dock inte alla enl. ovan. Eller som Ingrid Gjerde, norsk officer i infanteriet med 25 års erfarenhet säger apropå aktiv tjänst: ”You have to meet the physical standards, because the job is still the same. [inga kompromisser]. It works very well as long as women hold the standards [lika för alla.] (National Geographic News 25/1-13)

        Är Gjerde ute och cyklar herr informationsdirektör? Uppenbarligen anses det så på FM utifrån den policy man nu bedriver.

        I Helsingborgsdagblad 19/1-2011 kunde man nämligen läsa följande uttalande av Lars Hammarlund GMU-samordnare angående den införda ”positiva särbehandlingen” av kvinnor:” Om vi har en man och en kvinna som båda har godkänt på testerna, så ska vi välja kvinnan, även om mannen har bättre resultat.” Det finns inget annat sätt att tolka detta på att en man ratar någon som bättre uppfyller kraven på sin roll enbart för att uppnå en matematisk kvot av en viss i sig helt kompetenslös kollektiv egenskap. Det vore intressant att höra E.L. eller annan ansvarig lägga ut texten om hur detta ökar effektiviteten och slagkraften i det svenska försvaret.

        Beteendet att sortera ut folk och premiera vissa enbart på grund av en kollektiv egenskap (kön, hudfärg, etnicitet, religion) – som i sig innebär noll kausalitet med den enskilda individens kompetens, karaktär och förmåga – är f.ö. exakt det tänksätt som kännetecknar alla former av rasistisk politik, vart den än bedrivs. Kanske något som Högkvarteret borde reflektera över? (Jag kan rekommendera litteratur i ämnet, just let me know.)

        Av nämnda artikel i HD framgår också att försvaret sänkt de fysiska kraven för kvinnor, alltså helt i strid med den erfarna norska officerens erfarenhet och inrådan – och vanligt sunt förnuft. Kan E.L. nu bekräfta eller dementera att man kommer att sänka antagningskraven för jägarförband och andra frontlinjegrupperingar? Eller är detta kanske redan gjort. Om det är så, vilket det verkar vara, hur ska E.L. motivera detta ur effektivitets och slagkraftssynvinkel? Kanske om han hänvisar till värdegrunden? Den som di svenske ska skrämma fi med när de en olycklig dag närmar sig vår kust.

        Ett ytterligare sista exempel på den destruktiva kraft som präglar Försvarets ”mångfaldsarbete” kan nämnas kravsänkningen för kvinnliga officerare som – förstås! – omöjligen kan bidra till en i skarpt läge bättre officerskår. Men då glömmer jag förstås (förlåt) att försvaret numera inte arbetar mot det yttersta syfte att försvara landets frihet och integritet, istället ska man uppfylla politiskt satta mål av kollektivistisk köns- och etnicitetskaraktär. Sveriges Försvarskraft få någon annan ta hand om, oklart vilka.

        På nätet har jag läst en kommentar som gick ut på att HKV är en fredsskadad förvaltningsorganisation. Det är inte utan att man är frestad att instämma i detta.

        Nu till E.L.s punkter

        (Försvaret ska föra en kollektivistisk icke-individbaserad rekryteringspolitik byggd på kön och etnicitet därför att):

        E.L.: 1. ”… regeringen och riksdag beslutat det.

        Kommentar: Försvarets roll måste vara att argumentera för det optimalt starka försvaret inte böja rygg för politisk instuderade dumheter.

        E.L.: 2. därför att unga människor förväntar sig en jämställd organisation, detta oavsett eget kön.

        Kommentar: här har vi en vådlig generalisering – och oklar. Alla unga människor vill ha en kvoterad militär? Knappast troligt. Att någon större kohort av unga människor vill ha matematisk likhet mellan olika kollektiv (t.ex. kön) finns det föga stöd för i någon undersökning, annat än möjligen bland s Fi:s väljare och ett antal illa resonerande politiker. Det ska dessutom – förstås – inte vara unga som bestämmer försvarets utseende utan vuxna kunniga icke-opportunistiska – erfarna människor som vet vad som ytterst står på spel. Punkt 2 saknar således argumentativt värde.

        E.L.: 3. därför att varje arbetsplats tjänar på jämställdhet och allas lika värde där fler perspektiv än ett finns.

        Kommentar: Allas lika värde har inte varit uppe till diskussion. Vi diskuterar specialanpassade kompetenser. E.L. insinuerar att om en militär arbetsplats domineras av t.ex. män så finns bara ett perspektiv, alla tänker likadant. Stöd i forskningen? Nej, tvärtom, män har en större spridning över spektrat av talanger och förmågor både neråt och uppåt medan kvinnor ligger mer i medelvärdet. Hur som helst så är det en grov fördom och faktisk förolämpning mot män som söker sig till försvaret indikera att det då bara finns ”ett perspektiv”. Vidare så kan återigen en kollektiv egenskap i sig (t.ex. kön eller etnicitet) inte i sig bära ett synsätt, bara individen kan det – kvoteringsargumentet är således förlorat.

        E.L.: 4. därför att en modern konflikt kräver ett perspektiv där kvinnor såväl deltar i besluten som i verksamheten, både därför att det ger högre operativ effekt som att hela civilbefolkningens behov tillgodoses. Detta är en tvingande resolution i säkerhetsrådet 1325.

        Kommentar: Här går det lite över styr. Ingen har hävdat att inte kvinnor kan delta i verksamheten generellt, frågan är inom vilka befattningar. Högre operativ effekt är bara snömos. Hur då? Inom vilket område? På vilket sätt? Återigen, människor är i E.L. värld bara sina kollektiva egenskaper: kvinnor kan inte se till mäns behov och män inte till kvinnors. Helt motsatt all beprövad erfarenhet. Vidare: Res. 1325 säger att kvinnor ska vara med i fredsprocesser. Har förstås inga problem med det. Men det finns INGET kausalt samband med den resolutionen och nödvändigheten av kvoteringar och kravsänkningar inom försvaret i avsikt att nå en matematisk ”jämställdhet” inom alla sektorer och operativa enheter!

        5. antalet män räcker inte till utan hela befolkningen måste bidra. Utan kvinnor kommer våra kaserner bokstavligt talat vara halvtomma när inte plikten tvingar enbart halva genpoolen.

        Kommentar: Det beror förstås helt på vad man lockar med! Undertecknad har vidare aldrig påstått att kvinnor ska utestängas. Bara noterat att frontlinjetjänst i en del fall är kontraproduktivt uppdraget. Vidare har jag på goda grunder hävdat att inga kravsänkningar ska göras för olika grupper, samt att man ska se till individen inte kollektivet. Således: Avskaffa den kvoteringsdrivna köns- och etncitets”rasismen”! E.L. har också sagt följande som det kan vara värt att reflektera över:

        ”18-19 åriga män är överrepresenterade bland de som ansöker eller blir nominerade till GMU,” (http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2013/02/gastinlagg-rekrytering-replik-fran.html)

        Här har vi det anti-humana matematiska kollektivsttänkandet fullt utvecklat.
        Det finns alltså ett starkt intresse från unga män att delta i försvaret av sitt land. Det kallar E.L. ”en överrepresentation”. Jag säger att det är en slags rasism att döma människor pga. sitt kön och hävda att alla dessa unga män tyvärr inte kan få komma in i FM eftersom de inte bedöms (som kollektiv) kunna skapa ett effektivt försvar, just på grund av sitt kön! (Helt utan evidens eller empiri förstås). Detta är fullständigt nonsens och dessutom en förolämpning mot de pojkar/män som vill göra en insats för sitt land. Dessutom så svär det mot E.L: s påstående att kasernerna skulle stå tomma om man inte har en tvångsmässig kvotering av olika kollektiv.

        Slutligen har vi EFL:s uttalande om att: ”den mänskliga historien kanske den inte alltid talar till männens fördel, om en försvarsmakts eller krigsmakts viktigaste uppgift är att bevara freden kanske kvinnors delaktighet hade undanröjt en hel del onödigt dödande och lidande.”

        Kommentar: Uttrycket ”bevara freden” är dunkelt. Kan mycket väl tolkas defaitistiskt, i så fall är det ganska alarmerande. Kvinnorna har vidare alltid varit med männen i försvaret av sina samhällen vid krig och katastrofer. Den politiska demokrati och rättssamhälle som männen (oops) en gång initierade är det bästa skyddet mot aggressiv krigföring, men dessa institutioner kräver ännu så länge också ett försvar mot de krafter som vill ta över hela eller delar av dess territorium och/eller skada dess möjligheter att värja sin integritet. Det är den uppgiften som FM borde ägna all uppmärksamhet åt och inte vara slavar under tidsandans tokerier.

        Slutligen efter att E.L. uttryckte att det INTE är viktigare att försvara demokratin än att baka surdeg (!!!) (P1 morgon 7/2-13), så kan det vill inte råda något som helst tvivel om att försvaret måste se sig om efter en ny informationsdirektör. Läget är ohållbart.

        Tack för ordet!

  • Andreas 6 februari 2013 21:23

    I vanlig ordning ett strålande inlägg. Tycker att du sköter dig utmärkt. Men ändå. Hur kirurgisk kampanjen än är, så är den fortfarande oduglig. Efter 13 år som officer, har jag aldrig burit säckar vid översvämmningar eller släckt bränder i annat än militär miljö. Jag känner liksom inte igen mig. Kika på norrmännen för inspiration. Gillar ovanstående koncept med Formel 1 kopplingen mot FV. Den enda kampanj som jag känner positivt för, är den som kördes för några år sedan. Där man pekade på kvalitéer som gynnar en militär proffession. Kanske lite väl inriktad mot officersyrket. Visa hur bra vår nation är, vilka värden vi vill projicera. Mångkultur, frihet, omtanke, lika rättigheter. Koppla detta mot internationella insatser och TI. / A

    • Erik Lagersten Andreas 7 februari 2013 00:11

      Tack för omdömet.

      Vad gäller sandsäckar eller brandsläckning så håller nog inte våra kamrater i Hemvärnet med om den beskrivningen. De många tusen timmar som detta stöd till civila samhället utgjorde under 2012 är en vital del av vår verksamhet. Och rekryteringen till Hemvärnet är en av våra viktigaste uppgifter och som visas i en del av våra filmer till allmänheten. Glöm inte att FM är en stor organisation där hela behovet ska åskådliggöras.

  • Magnus 8 februari 2013 11:37

    Min fråga rör inte direkt ditt blogginlägg, men väl FM:s pågående kampanj. Undrar om du har någon kommentar vad Erik Helmersson skrev på DN idag, nämligen:

    "Det är lätt att förstå att Försvarsmaktens självförtroende under dessa omständigheter är en aning stukat. Ändå var det märkligt hur informationsdirektören Erik Lagersten, som debatterade med Inti Chavez Perez i SR, plötsligt anpassade sig helt till kritikerna. ”Är det viktigare att försvara demokratin än att baka surdeg?” frågade programledaren. Det självklara svaret är just ”Eeh... ja?”, i ett tonfall som uttrycker den största förvåning att frågan ens blir ställd.

    ”Nej, det är det inte”, svarade informationsdirektören.

    I så fall: Varför kampanjen?"

    Den frågan ställer jag också mig, varför svarade du nej? Har du andra kommentarer till Helmerssons funderingar?

    • Erik Lagersten Magnus 8 februari 2013 17:54

      Bra fråga som är kommenterad i annat inlägg:

  • Svar till Erik Lagersten | Kommentaren.nu_2.0 10 februari 2013 11:37

    [...] E.L. gav ett ganska långt svar, fyllt med det mesta utan konkreta svar på mina frågor. I min kommentar till E.L.s svar nedan, ligger alla E.L.s relevanta kommentarer till mitt urspunliga inlägg ovan citerade, varefter de kommenteras. Nedanstående har publicerats på Försvarets blogg >> [...]

  • Lars 23 mars 2013 17:38

    Jag har sett och ser resultatet av rekryteringen. Är inte imponerad av vare sig kvaliteten eller kvantiteten de sista åren. Debatten måste byta focus från kvantiteten av rekryteringen till kvaliteten. FM har varken vid eller råd med felrekryteringar. Det fanns en god anledning till att pliktverket hade många kategorier beroend på befattningar!

  • Martin 26 april 2013 14:57

    "Vad håller ni på med"?

    Jo, var det ett spann JAS flygplan som flög över Gävle vid ~0930 eller ej? Jag blir lite förvirrad när jag såg dessa, men när FM sedan förnekar det jag väl faktiskt såg? Hur kan FM hålla reda på utländska (strids)flygplan när ni inte kan hålla reda på egna?

  • Lars Erik Bergqvist 1 augusti 2013 16:39

    Leif V Erixell´s klarsynta och goda sakanalys bör man taga till sig, då man har helt hamnat fel. Det är tragiskt att behöva sälla sig till de som säger gång efter gång. "Ja vad var det vi varnade för" Inget underlag (Vpl) ingen grund att rekrytera ifrån då ingen längre har kontakt med Försvarsmakten. Knappast en svår ekvation utan nåt som man kan förstå redan på grundskolenivå. Att man dessutom inte ens har den mest rudimentära kunskap från de enorma stora och fantastiska FOA/FM undersökningar som gjorts, är skrämmande. Överste Ben Shalit inlånad till stora fullskale-experiment fick så rätt. Vi som var med och innehar kunskapen, vet inte om vi nu skall skratta eller gråta över detta.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *