Dagens Nyheter har publicerat ett antal artiklar om vår nya personalkategori tidvis tjänstgörande soldater och sjömän. Soldater som har en annan huvudarbetsgivare än Försvarsmakten och som tjänstgör kortare eller längre tid hos oss. En artikel beskriver svårigheter att nå målen vad gäller tidvis tjänstgörande soldater GSS/T och en artikel ökade marknadsföringskostnader. Många redaktioner (inte DN) kopplade ihop dessa två saker och till detta väckte en siffra förvåning eller förvirring internt och till och med påståendet om att DN har fel. Så är inte fallet men ämnet kräver en djupare förklaring än vad som ryms på nyhetsplats. Försvarsmakten ”skyller” inte heller ifrån sig som dagens rubrik säger utan vi pekar på några anledningar till att en samhällsreform kommer att ta tid.
I platsannonser brukar det anges att du ska hålla många bollar i luften. Det gäller i synnerhet om du ska diskutera Försvarsmaktens personalförsörjning. Det är komplicerat, det är många olika faktorer, det ser olika ut per personalkategori och det är varken en framgångssaga eller ett fiasko så här långt. Det kan vara flera saker samtidigt och det kommer att krävas mycket av Försvarsmakten, debattörer och media för att greppa helheten och förstå enskildheter.
Men om jag ska försöka mig på en sammanfattning i stort:
Rekryteringen av kontinuerligt anställda soldater och sjömän har gått bra så här långt.
Just nu är osäkerheten hur länge de stannar. Vi vill sex år, svaren skiftar från de som nu tjänstgör hur länge de vill vara kvar men en kortare tid än så verkar vanligt.
Av de som slutar anger de flesta att de trivs, rekommenderar Försvarsmakten till vänner, men att de vill uppfattar sig färdiga med soldat/sjömanslivet och går till studier eller nytt jobb.
Rekryteringen av tidvis tjänstgörande soldater bland tidigare värnpliktiga går trögare än tänkt.
Avhoppen bland de soldater som påbörjar GMU med avsikten att bli anställda är färre än för de som ska bli hemvärnssoldater.
Det är svårare att rekrytera hemvärnsoldater än planerat samtidigt som det ser mycket olika ut i olika regioner. I Stockholm går det t ex mycket bättre än på länge.
Erfarenheter och resultat varierar över tid mellan olika förband under den tid som den frivilliga rekryteringen pågått.
Framgång eller fiasko? Ligger i betraktarens ögon men enligt min mening ingendera. Bra att det ena går lätt, bekymmer att det andra är svårare.
Vad ligger då i DN:s artikel om rekryteringen av GSS/T?
De 4 700 interimsavtal som tecknades (alla med tidigare värnpliktiga) under förra året med målet att under 2012 komma till 2 400 anställningsavtal var vid månadsskiftet okt/nov 837 stycken färdiga avtal. Vi kan nå 1 500 möjliga avtal den 1 mars 2013. Detta är dock en mycket osäker siffra, processen för att anställa tar lång tid och till detta anger flera att det blir svårt att kombinera en anställning hos Försvarsmakten med en civil huvudarbetsgivare.
Ingen marknadsföring har ännu riktats mot denna kategori utan all kontakt sker mellan förband och enskild med telefon, brev och informationsmöten. Först nästa år börjar vi rekryteringen av GSS/T utan tidigare värnplikt. Först då ser vi utfallet och kostnader för denna kategori.
Att vi inte når målet säger ingenting om personalreformen i sin helhet. Det vi vet av detta just nu är att det är svårare att få tidigare värnpliktiga att bli GSS/T än förväntat. Samtidigt som det är lättare att få tidigare värnpliktiga att bli anställda GSS/K än förväntat. Det kommer också att ta flera år innan det går att avgöra om systemet är framgångsrikt. Internationella erfarenheter pekar på minst fem år för att identifiera långsiktiga styrkor eller svagheter i systemet i sin helhet.
DN pekar också på att Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2011, BU11, angivit att det som då kallades för KGSS (idag GSS/T) vid 2012 års utgång skulle vara 4 700. Den volymen reviderades i BU12 till 2 450 då den bedömdes som orealistisk m.h.t. saknat författningsstöd och oklara villkor. Det är 2 450 som legat till grund för årets arbete.
4700 råkar alltså vara samma antal för interimsavtalen och för GSS/T i BU11 men är alltså helt olika saker.
Nästa år ökar vi marknadsbudgeten totalt. Det har ingenting idag med GSS/T avtalen utan är en konsekvens att vi vill börja med kontinuerlig ansökning över året och inte som idag knutet till kampanjer. Detta är inledningsvis förknippat med högre kostnader. Men vi vill också tillföra förbanden lokala resurser för att ge goda förutsättningar för egna aktiviteter.
Vad gäller utformningen av det samlade arbetet kommer det att krävas en kombination av centrala kampanjer som driver volymer, lokala kampanjer/aktiviteter/övningar som skapar lokal närvaro och slutligen personliga möten för att komma till avslut. Bara det ena eller det andra kommer inte att vara tillräckligt, och det vet alla som tittar på utländska erfarenheter. Tiden kommer att avgöra vilken fördelning av dessa som visar sig mest effektiv och vilken mix som fungerar bäst. Förmodligen olika beroende på kategori, region och tid.
Avslutningsvis vill jag vara tydlig med att det nya personalförsörjningssystemet är mer kostsamt vad avser rekrytering än tidigare system. Det var uppenbart i de förstudier som gjordes och som låg till grund för politiska beslut. Beroende på analysmetod och volymer ser prognoserna olika ut. Väl inarbetad naturlighet att välja Försvarsmakten som yrke eller tjänstgöring sänker kostnaderna men det kommer att ta tid och mycket hårt arbete. 8 maj 2011 skrev jag på Newsmill ” resan mot ett omställt försvar kommer att bli både mer arbetsam och mer händelsefylld än någon kan förespegla sig idag.”. Det gäller fortfarande.
Erik Lagersten
Informationsdirektör
