Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

FoF Rikskonf. – Fler vill ha frivilligt försvar

Ulf Bengtsson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade i samband med Folk och Försvars konferens i Sälen en undersökning om svenska folkets inställning till militära försvaret, hot och risker skriver GD Ulf Bengtsson.Det är en undersökning som genomförts sedan 1950-talet och en hel del av frågorna är jämförbara över tid. För Försvarsmakten är det värdefullt att utöver våra egna undersökningar få en bild av svenska folkets uppfattning och inställning till det militära försvaret.

En fråga i undersökningen handlar om Sverige ska ha försvar med anställda soldater och sjömän eller ett försvar baserat på värnplikt. Det är nu fler svenskar (39 procent) som vill ha ett försvar med anställda soldater och sjömän än de som vill ha ett värnpliktsförsvar (35 procent). När motsvarande fråga ställdes 2009 ville 29 procent ha yrkesförsvar och 41 procent värnplikt. Det är tydligt att acceptansen för den inriktning som nu Försvarsmakten arbetar med – ett försvar baserat på anställda soldater och sjömän – ökar. Därmed ökar också möjligheterna för oss att fullfölja inriktningen.

När frågan ställs om frågan om Sverige över huvudtaget bör ha ett militärt försvar, tycker nu 76 procent att Sverige ”absolut” eller ”nog” bör ha det – i princip oförändrat sedan 2009, då 77 procent ansåg det. En majoritet av svenska folket – tre fjärdedelar – är således för ett militärt försvar medan en femtedel är tveksamma till om vi behöver ett militärt försvar. Denna fråga har ställts under många år, men med olika formuleringar och svaren har varit relativt stabila över tid, dock med en viss minskning sedan 2003 av andelen klara förespråkare för ett militärt försvar. Våra egna undersökningar i Försvarsmakten bekräftar denna bild. I tillägg vet vi att män är mer positiva än kvinnor till det militära försvaret, äldre är mer positiva än yngre. Närheten till ett förband och en garnison där militär verksamhet bedrivs leder också till mer positiv inställning till det militära försvaret.

En fråga som ständigt har varit aktuell på Sälenkonferenserna och i försvarsdebatten är om storleken på Försvarsmaktens anslag. I undersökningen 2011 anser 25 procent att anslagen till Försvarsmakten bör öka, 36 procent anser att anslagen bör hållas oförändrade och 16 procent anser att de bör minska. 22 procent har ingen uppfattning, vilket för oss är en oroande stor andel som också ökat de senaste 10 åren. Vi har länge uppmanat till en bredare debatt om försvaret och försöker ta vårt ansvar i frågan, men det behövs ännu mer debatt, att ännu fler engagerar sig. Därför är det glädjande att Folk och Försvars Sälenkonferens även i år attraherar så många försvarsintresserade, så mycket diskussion och så många media- och blogginlägg om det militära försvaret.

Samtidigt är det viktigt, som ÖB också påpekade i sitt tal igår, att operativa krav och ekonomiska resurser diskuteras i ett sammanhang. Anslagens storlek måste alltid sättas i förhållande till det uppdrag Försvarsmakten har. Att diskutera det ena skilt från det andra blir inte seriöst.

I statistiska sammanhang används ibland ett balansvärde som anger om det finns fler positiva eller negativa till ställd fråga. I frågan om storleken på anslagen för Försvarsmakten är balansvärdet +9, vilket innebär att det är knappt 10 procent fler som anser att anslagen bör öka än de som anser att de bör minska. Motsvarande siffra 2009 var +19, 2006 var den -2. De senaste 4 till 5 åren har balansvärdet varit positivt.

Opinioner förändras över tid. Det finns många skäl till det – omvärldsutveckling, politiska beslut, myndigheters agerande, mediadebatt m.m. Årets undersökning från MSB som nu redovisats i en delrapport är läsvärd och tankeväckande. För egen del är det framför allt frågorna kring anställda soldater och sjömän eller värnplikt samt inställningen till det militära försvaret och dess ekonomiska resurser som värda att fundera över.

Ulf Bengtsson
Generaldirektör

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör eller annan chef i myndigheten kommenterar aktuella frågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

Mats Ström är kommunikationsdirektör. Han ger uttryck för myndighetens principiella uppfattning, här på bloggen Försvarsmakten kommenterar, när han framträder i media eller i andra sammanhang samt på Försvarsmaktens Facebook-konto och Twitter.


delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *