London. Ännu en period i amfibiekadetternas utbildning är över.
Att mönstra på HMS Falken på Öckerövarvet en solig dag i början av augusti med en absolut obefintlig inblick i vad som fanns att vänta de närmaste veckorna känns numera väldigt avlägset. Att ha bemästrat en stormande Nordsjö och lägga till i ett gråmulet men oändligt vackert Bergen och fortfarande inte känna sig bekväm med nomenklaturen eller rollerna ombord, kanske beroende på ett oförstånd för navalkadettens verklighet.
En stampande färd mot den skotska kusten och den avlägsna byn Stromness med sin historiska charm, och en enkel amfibiekadett kan helt plötsligt användas till mer än att vinda ankarkätting och hala storens pikefall.
I Aberdeen förlora större delen av besättningen och leva med förväntan och möjligheten att nu få genomföra en längre seglats närmast ensamma tillsammans med nyckelbesättningen.
Att få segla in i Themsens inlopp och förtöja mitt inne i centrala London under svensk örlogsflagg. Det historiskt vackra i detta går knappt att återberätta. Vingslagen från tidigare århundraden tvingar in HMS Falken med tidvattenströmmen mot en levande storstad, och om man på öppet hav kände sig liten så är det inget mot vad man känner sig under himlen av många tusen års historia.
Allt detta har vi varit med om de senaste veckorna, och ingen kan nog säga annat än att det har varit kraftigt karaktärsdanande. Att få genomföra en seglats som denna under en sådan kompetent ledning har varit en utmanande men underbar tid för alla oss amfibiemän, och framförallt något som alla kommande amfibiekadetter skulle båtas av att få erfara.
Med detta brev hoppas jag kunna framföra alla de lovord och tack som vi vill rikta mot HMS Falkens besättning som vi inte redan lyckats framföra muntligt. Att det har varit en intressant och givande utbildning, det säger sig självt, men att en ren seglats kunde ge så pass mycket även för vår kommande tjänstgöring, tror jag inte att någon av oss kunde ha anat.
Avmönstringsceremonin är genomförd, och vi är officiellt befriade från fartyget. Nu väntar en snabb sightseeing av London för att sedan påbörja resan hem mot det vackraste jag vet; Stockholms skärgård. Tack för den här tiden, och framförallt; vi syns igen.
OP AMF 14-17
/Kd Sante Nathanson
