Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Väderskola: Snökanoner

metoccutb

Nu när vinterkylan har kopplat ett stadigt grepp även över södra Sverige börjar fenomenet vi kallar snökanoner. Vanligtvis drabbar de kusterna längs Östergötland och Småland samt Hälsingland ned mot Uppland. Även i områden kring Vänern och Vättern kan fenomenet förekomma om vinden ligger rätt.

Snökanoner uppstår när kall luft färdas över en relativ varm och fuktig yta, i praktiken hav eller större sjöar som ännu inte frusit till is. Fukten från vattnet stiger då uppåt i luften samtidigt som den snabbt kyls av och bildar moln som snö faller ifrån. Så länge fukttillförseln från vattnet finns så kommer moln och snö att fortsätta bildas.

Bild 1: Lokal snöby som har bildats över varmt vatten. Foto: Helena Rosengren.

Det finns flera meteorologiska kriterier för hur snökanoner kan bildas och hur intensiva de blir. Nedan listas de två vanligaste:

  1. Kraftig temperaturskillnad mellan vattenytan samt luften på 1500m höjd. En tumregel är minst 15℃ skillnad. Detta för att skapa en tillräcklig instabilitet så att den varma luften vid vattenytan snabbt hävs. I Sverige uppstår oftast dessa skillnader tidigt på vintern då vattnet fortfarande är relativt varmt och isfritt samt att vi får in kall luft i nord eller ostvinden.
  2. Fuktens transportsträcka, s.k. fetch. Det vill säga hur lång sträcka fukten kan färdas över öppet vatten. Tittar vi på en karta så ser vi att vid en N-NO-vind så kan fukten färdas en lång sträcka över Bottniska viken innan den når kusterna vid Hälsingland-Gävleborg-Uppland. Vid en mer ostlig vind börjar fukttillförseln från Finska viken innan den till slut når kusten längs Östergötland och Småland. Det är på grund av denna geografi som just dessa platser oftast drabbas av snökanoner.

När luften färdas in över land är markytan betydligt kallare och fukttillförseln stoppas. Därför är det kustområdena som framförallt drabbas av snökanoner och inlandet förskonas.

Bild 2: Ovan är en radarbild från 9 februari 2021. Snökanoner drabbar främst de östra delarna av Östergötland och Småland. Bilden visar också att snöbyarna bildas redan vid Finska viken.

Om förhållande är rätt kan snökanoner både vara intensiva samt pågå under längre perioder. I Sverige tänker nog de flesta på när snökanoner drabbade Gävle december 1998 då det kom runt 130 cm på tre dygn. Fullt så mycket har det inte varit de senaste dagarna även om det har varit intensiva snökanoner, framförallt vid området kring Valdemarsvik i Östergötland. Något som tydligt framgår om vi tittar på SMHI:s snödjupskarta från 10 februari.

Bild 3:SMHI:s snödjupskarta från 2021-02-10. Det syns tydligt att det kommit mycket snö från snökanonerna över östra sidan Östergötland. Det visar också att ett område vid Gävle har fått en del snö från tidigare snökanoner. Källa: SMHI:s snödjupskarta.

 

/Henrik Enbäck

Meteorolog Malmen

Personlig blogg

Bloggen om Försvarsmaktens vädertjänst och hur det är att jobba som försvarsmeteorolog.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.