Kan COVID-19 pandemin påverka väderprognoserna?
- Ja, det kan den faktiskt!
Väderprognoserna får såklart inte influensa, men drabbas när färre flygplan lyfter än vanligt.
Flygplansrapporter viktiga för väderprognoser
Väderprognoser som presenteras via appar, radio och TV baseras på information från väderprogram (matematiska modeller). Programmen räknar fram en bedömning för hur exempelvis moln, temperatur och vind blir framåt i tiden. För att kunna göra beräkningarna behöver programmen startvärden att utgå från vilket kan vara bl. a aktuell temperatur, fuktighet och tryck. Aktuella startvärden fås framförallt från satelliter, men även rapporter från flygplan.
Där kommer effekterna av COVID-19 in. Det är betydligt färre flygplan som lyfter nu och därmed som kan leverera rapporter. Väderprogrammen får alltså ett sämre utgångsläge när beräkningarna görs. I bilden nedan visas hur flygandet i Europa (blåstreckad linje) gått ned i mars och även hur rapporterna minskat (grönprickad linje). Rapporterna har minskat med 65 % mellan 3 och 23 mars.
Figur 1: Antal väderrapporter från flyg från 3 mars till 23 mars. (Källa: www.ecmwf.int/en/about/media-centre/news/2020)
Väderprognoser i försvarsmakten
De goda nyheterna för exempelvis TV-prognoser är att de största effekterna drabbar vind och temperatur på 10-12 km höjd. Prognoser närmast marken påverkas också, men i betydligt mindre utsträckning.
För Försvarsmakten är däremot påverkan större, vilket alltså nu behöver tänkas på när Försvarets vädertjänst presenterar höjdvindar som flyg och annan verksamhet är intresserade av.
(Källa: Försvarsmakten)
Vill du ha en fördjupning i flygrapporternas inverkan på prognosmodeller så finns information på ECMWF:s hemsida http://www.ecmwf.int/
(ECMWF:s vädermodell producerar globala väderprognoser 3-10 dygn framåt i tiden. )
Källa: www.ecmwf.int/en/about/media-centre/news/2020)
/ Daniela Järn, Försvarsmeteorolog
METOCC
