För tio år sedan hände en av de svåraste helikopterolyckorna i Försvarsmaktens historia när en helikopter 10 från dåvarande helikopterskvadronen på Säve havererade i Göteborgs skärgård. Sex besättningsmedlemmar, som tillsammans med Sjöräddningssällskapet övade på att rädda liv, omkom.
Under gråa moln och i ett lätt duggregn hölls på årsdagen en minnestund på Göteborgs garnison, vid den minnessten som tidigare stod på Säve. Ett sjuttiotal anhöriga, kollegor och vänner hedrade minnet av de som betalat det allra högsta priset för sitt engagemang och sin hängivenhet långt utöver det vanliga för att hjälpa och rädda andra människor.
I allt det tragiska känns det ändå bra att kunna samlas och ha en minnesstund, för vi kommer aldrig att glömma våra kamrater och kollegor. Det är också en påminnelse i vardagslunken om allvaret och svårigheterna i vårt arbete. Vi arbetar dagligen med flygsäkerhet. Vi övar och evaluerar. Trots det kan det som vi arbetar så hårt för att undvika, hända.
Ord väger lätt i dessa sammanhang. Jag kan bara som chef för Helikopterflottiljen rikta ett tack till alla som har ingått eller idag ingår i våra helikopterbesättningar. Som då, i en sjöräddningsövning i mörkret eller under en fjällräddning i snöyra. Eller som dagens besättningar på plats för att rädda liv i Afghanistan eller de som spanade efter pirater i Adenviken. Människor med ett stort engagemang och hängivenhet för att lösa de svåra uppgifterna och därigenom göra skillnad för andra.
Magnus Westerlund, C Hkpflj
