På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Flygvapnets lärdomar av Slaget om Storbritannien

flygvapenbloggen

Slaget om Storbritannien – The Battle of Britain – utspelades för 75 år sedan och har ihågkommits i olika ceremonier i England. 3000 unga piloter i sina Spitfire, Hurricane, Defiant och Blenheim möte sommaren och förhösten 1940 en tysk övermakt i form av det starka Luftwaffe, men lyckades trots detta vända slaget till seger för Storbritannien. 500 av piloterna fick plikta med livet i denna uppgörelse som kom att rädda demokratin åt Europa. Det var om dessa piloter som premiärminister Churchill yttrade de berömda orden ”Aldrig i mänsklighetens historia har så många haft så få att tacka för så mycket”.

Den 10 juli brukar räknas som slagets början. De första målen var fartygstrafiken i Engelska kanalen och utmed Englands sydkust. I början av augusti övergick Luftwaffe till att bekämpa britternas radarstationer och flygfält. De utdragna striderna tärde hårt på det brittiska flygvapnet, Royal Air Force. Genom en taktisk miss av tyskarna, riktades därefter anfallen mot brittiska städer, främst London. Royal Air Force fick därigenom en respit som gjorde att man i viss utsträckning kunde rekonstruera förbandens stridsvärde. De hårdaste striderna utkämpades den 15 september när över 1500 flygplan bokstavligen var i elden över sydöstra England. De kraftiga tyska förlusterna ledde till att Hitler skrinlade planerna på en invasion av Storbritannien.

Svenska flygvapnet hade observatörer på plats. Erfarenheters som drogs från svensk sida var att kraftigt förstärka jaktflyget, tidigare hade bombflyget dominerat. Förstärkningen av jaktflyget påverkades också av erfarenheterna från det svenska frivilligförbandets F 19 strider i norra Finland under Vinterkriget. En annan erfarenhet som Flygvapnet drog av Slaget om Storbritannien var effektiviteten i det stridslednings- och luftbevakningssystem som skapats av den brittiska flygmarskalken och ledaren av det brittiska jaktflyget, Sir Hugh Dowding. Systemet kopierades nära nog rakt av och blev grunden för det som vi kom att kalla Stril 50.

En av baserna under Slaget om Storbritannien var Duxford utanför Cambridge. Vid en flyguppvisning och minnesceremoni den 19 september deltog inte mindre än 17 jaktflygplan av typen Spitfire i en formationsflygning som hänförde både öga och öra. Foto Lennart Berns

En av baserna under Slaget om Storbritannien var Duxford utanför Cambridge. Vid en flyguppvisning och minnesceremoni den 19 september deltog inte mindre än 17 jaktflygplan av typen Spitfire i en formationsflygning som hänförde både öga och öra. Foto Lennart Berns

Lfc

Striderna över sydöstra England, som var den värst utsatta delen av landet, leddes från luftförsvarscentralen i Uxbridge i utkanten av London. Centralen, som i mångt och mycket är en förlaga för luftförsvarscentralerna i Stril 50, har bevarats i nära nog originalskick. Foto Lennart Berns

Lennart Berns

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Chefer i flygvapnet kommenterar och lyfter frågor och idéer för diskussion. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

3 kommentarer

  • Roger Klang 3 oktober 2015 02:15

    Varifrån kommer ordstävet DEN SOM HAR LUFTHERRAVÄLDE VINNER KRIG?

    Var det inte så att Vietnam vann över USA som hade ett kraftigt luftherravälde?

    Göring införde en taktik med proportionerligt fler eskorterande jaktplan per bombplan för att skydda dem, än britterna hade. På så sätt hoppades han svälta ut britterna i produktionsledet, eftersom han inte kunde slå ut RAF.

    Slaget om England rasade mellan den 10 juli och den 31 oktober 1940 och gällde primärt herraväldet i luften. Tyskarna förlorade 2 838 plan mot 1 446 för britterna (andra källor säger 1 733 tyska plan mot 915 av RAF:s plan), och för varje nytillskott i nybyggda tyska jaktplan i mitten av augusti 1940 producerade britterna två jaktplan, som var bättre än dem tyska. 400 nybyggda Spitfires och Hurricanes byggdes i augusti mot 200 byggda tyska jaktplan. Det omedelbara hotet om en tysk invasion var avvärjt. Men faran för London och resten av landet var inte över.

    Luftwaffe kom också att spela en defensiv roll under den Allierade bombkampanjen mot tyska städer. Men Luftwaffe var för fåtaligt för att kunna vinna, trots det så fungerade den tyska nattjakten fram till krigets sista månader då jaktflyget förstärktes med de tillfälligt mycket framgångsrika Messerschmitt Me 262 jet-planen. Fast den korta period då Me 262 fick sina första flygaräss, räknas väl inte riktigt typ som en jämförbar potentiell situation på vårt Gotland skulle kunna gestalta sig, annat än att den fientliga numerären skulle vara massiv. De flesta Me 262 sköts dock ned på marken eller på väg upp i luften, tack vare Allierad luftöverlägsenhet som möjliggjorde att Allierat jaktflyg under alla tidpunkter kunde kretsa över dem tyska flygfälten. Vi har emellertid ett hav mellan ryska flygbaser och Gotland. Vi ska inte tillåta fientligt flyg över Gotlands fasta land, och det ska åstadkommas genom ett starkt luftvärn. Luftvärnet är tänkt att fungera någorlunda som en mur, tillräckligt effektiv för att det ska bli en psykologisk faktor som förhindrar att ryska plan och helikoptrar vågar ta sig igenom denna brandvägg.

  • Roger Klang 5 oktober 2015 08:02

    Varifrån kommer ordstävet DEN SOM HAR LUFTHERRAVÄLDE VINNER KRIG?

    Var det inte så att Vietnam vann över USA som hade ett kraftigt luftherravälde?

    Göring införde en taktik med proportionerligt fler eskorterande jaktplan per bombplan för att skydda dem, än britterna hade. På så sätt hoppades han svälta ut britterna i produktionsledet, eftersom han inte kunde slå ut RAF.

    Slaget om England rasade mellan den 10 juli och den 31 oktober 1940 och gällde primärt herraväldet i luften. Tyskarna förlorade 2 838 plan mot 1 446 för britterna (andra källor säger 1 733 tyska plan mot 915 av RAF:s plan), och för varje nytillskott i nybyggda tyska jaktplan i mitten av augusti 1940 producerade britterna två jaktplan, som var bättre än dem tyska. 400 nybyggda Spitfires och Hurricanes byggdes i augusti mot 200 byggda tyska jaktplan. Det omedelbara hotet om en tysk invasion var avvärjt. Men faran för London och resten av landet var inte över.

  • Roger Klang 5 oktober 2015 08:04

    Luftwaffe kom också att spela en defensiv roll under den Allierade bombkampanjen mot tyska städer. Men Luftwaffe var för fåtaligt för att kunna vinna, trots det så fungerade den tyska nattjakten fram till krigets sista månader då jaktflyget förstärktes med de tillfälligt mycket framgångsrika Messerschmitt Me 262 jet-planen. Fast den korta period då Me 262 fick sina första flygaräss, räknas väl inte riktigt typ som en jämförbar potentiell situation på vårt Gotland skulle kunna gestalta sig, annat än att den fientliga numerären skulle vara massiv. De flesta Me 262 sköts dock ned på marken eller på väg upp i luften, tack vare Allierad luftöverlägsenhet som möjliggjorde att Allierat jaktflyg under alla tidpunkter kunde kretsa över dem tyska flygfälten. Vi har emellertid ett hav mellan ryska flygbaser och Gotland. Vi ska inte tillåta fientligt flyg över Gotlands fasta land, och det ska åstadkommas genom ett starkt luftvärn. Luftvärnet är tänkt att fungera någorlunda som en mur, tillräckligt effektiv för att det ska bli en psykologisk faktor som förhindrar att ryska plan och helikoptrar vågar ta sig igenom denna brandvägg.

delta i diskussionen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *