211. Stridsflygdivision och 21. Fu-komp tillsammans med flera andra delar ur F 21 befinner sig just nu i Bodö, Norge och deltar i Arctic Fighter Meet 2013, AFM. Tillsammans med de två F-16 divisioner som är baserade på Bodö och 211.sfdiv deltar också den finska F-18 divisionen från Rovaniemi.
Övningen har i regel genomförts en vecka per år, där något av de deltagande länderna brukar stå för värdskapet. Första gången övningen genomfördes var 2002. Då deltog Sverige och Finland. Från 2006 deltar samtliga tre länder – Sverige, Finland och Norge. Målsättningen med övningen är att de deltagande ländernas piloter ska få öva manövrerande strid mot en annan flygplanstyp än vad de dagligdags gör på sina hemmaförband.
Främst är det de yngre piloterna som står i fokus från respektive land och för Sveriges del är det eleverna ur omgång 081. De är i slutet av sin utbildning och har under våren sakta men säkert närmat sig gränserna för vad man kan göra med en Jas 39 Gripen i en manövrerande strid. Det handlar om att kunna nyttja sin plattform på ett så nära optimalt sätt som möjligt, för att i slutändan gå vinnande ur striden. Övar man bara mot samma typ av flygplan som man själv flyger, lär man sig snabbt sin plattforms för- och nackdelar. Men när man övar mot en annan typ av flygplan som man inte har erfarenhet av att flyga själv, med exempelvis en annan dragkraft, olika prestanda på olika höjder och vid olika farter, en annan radar, andra vapensystem, så blir situationen genast en annan.
För att kunna värdera sin plattforms styrkor och svagheter genomförs övningen på ett sätt som syftar till att lära de yngre piloterna att analysera sin plattforms prestanda i jämförelse med sin spelade fiendes. Detta börjar först med att de yngre piloterna från ett land, paras ihop med och får flyga mot äldre och mer erfarna piloter från ett annat land som flyger en annan typ av flygplan.
Därefter inleds flygpasset med en genomgång där den erfarne piloten drar upp riktlinjer för hur passet ska genomföras. Dessa kan vara generella där man egentligen går igenom de regler och bestämmelser som gäller, så att inga missförstånd uppstår, samt målsättningen för passet. De kan också vara mer detaljerade, där antingen den yngre piloten vill prova olika typer av strid eller olika typer av manövrar, som man bestämt i förväg. Just för att utforska både den andres plattform, och hur vår egen står sig emot den andres. Det kan vara att man vill se hur den andra flygplanstypen beter sig i exempelvis låg/hög fart och på låg/hög höjd m.m.
Efter det genomförs själva flygpasset. Där det kan vara i form utav en kontinuerligt pågående strid, som avslutas med att någon av piloterna uppnår kriterierna som är gemensamt satta för vad som räknas som en ”kill”. Eller så flyger man enligt de moment som är överenskomna på den tidigare genomgången.
Efter flygpasset diskuterar de som har flugit igenom passet. Dessa genomgångar inleds alltid med frågan om det har inträffat något under passet som rör flygsäkerheten. Denna fråga är extremt viktig för alla inblandade, då det i denna verksamhet finns en hel del risker. Det ligger i allas intresse att minimera dessa risker, och detta görs bäst genom att försöka identifiera dem innan passet och därefter försöka vidta åtgärder för att på bästa möjliga sätt undvika dem. Eller om något inträffat under passet som antingen var en situation som uppstod som blev farlig, eller en situation som höll på att bli farlig, diskutera igenom dessa situationer, sprida erfarenheten till övriga, och ta fram tips på hur dessa kan undvikas i framtiden.
Under övningen brukar det också erbjudas möjlighet för de olika deltagarna att flyga med i baksits på varandras flygplanstyper, om det finns två-sits versioner att tillgå. Så har även skett i år, och flera av de yngre (och de äldre) har kunnat flyga med i baksits i F-16. Tyvärr fanns ingen två-sits version av F-18 att tillgå. Den erfarenhet som dessa baksits-pass ger, tillför ytterligare förståelse och kunskap, som respektive pilot kan ta med sig i framtiden i sin strävan att bli en ännu bättre pilot. (Det är förutom dessa positiva effekter riktigt kul också).
Förutom de taktiska lärdomar vi drar under dessa återkommande Arctic Fighter Meet, så är det också en övning som i allra högsta grad bidrar till ett ökat förtroende mellan de deltagande förbanden och dess länder (Norge, Finland och Sverige). Genom att öva tillsammans lär vi också känna varandra. Känner vi varandra så kan vi troligtvis också tillsammans, med en högre kvalitet, lösa eventuella uppgifter vi kan komma att ställas inför i framtiden.
Övlt Tobhias Wikström
Kontingentschef AFM 2013
