I ett blogginlägg frågar sig Skipper om inte Försvarsmakten borde vara större. En relevant fråga som förtjänar ett utvecklat svar.
Jag kan förstå att det kan tyckas märkligt att i tider som denna som präglas av stor osäkerhet inte föra resonemang om att Försvarsmakten inte ska utökas. Vår uppfattning är att den struktur och volym av insatsorganisationen som beslutades i FB 09 var rimlig utifrån det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Vid en eventuell väpnad konflikt i vårt närområde måste man beakta alla aktörerers agerande. Samtidigt har vi före händelserna i Ukraina betonat att det finns inget i omvärldsutvecklingen som motiverar lägre försvarsambitioner relativt 2009 utan snarare tvärtom.
Den stora skillnaden i FB 09, som vi välkomnade, var att samtliga förband ska ha en beredskap som gör att de ska kunna användas vid oförutsedda konflikter. Före FB 09 hade 40 % av organisationen en beredskap på tre år där det inte fanns krav på krigsplacerad personal, materieluppfyllnad och därmed övningar. Nu är målet att inget förband ska ha lägre beredskap än sex månader. Händelseförloppet i Ukraina förstärker reformens mål om att förbanden ska vara användbara redan från början då ingen kan förutse händelser flera år i förväg.
Försvarsmakten bedömer att IO14, fullt utbyggd, är operativt relevant, men det kräver just det, fullt utbyggd. Därför är det särskilt angeläget att tillföra medel för att personellt och materiellt säkerställa IO14, så som den är beslutad i riksdagen. De förband vi har ska vara operativt relevanta, vilket innebär att vi fortsatt ska utveckla insatsorganisationen. Vi har tydligt i vår perspektivrapport redovisat att vi prioriterar kvalitativa förband som klarar framtida stridsmiljöer, framför en organisation som på pappret kan te sig större, men som inte har operativa förutsättningar att möta en kvalificerad motståndare.
Det förtjänar att påminnas om att det materielbehov som FM redovisat som minsta behov i svaret till RB7 är förknippat med mycket höga kostnader. För närvarande ökar behovet efterhand då vi alltjämt tvingas skjuta förnyelse framåt. Därför är det Försvarsmakten mening att IO14 bör finansieras som den är beslutad. Detta kommer att kräva stora resurstillskott. Självklart skulle en större insatsorganisation välkomnas av Försvarsmakten men då gäller det att den är finansierad så att vi inte flyttar problem inom myndigheten som resulterar i en försämrad operativ förmåga.
Jan Salestrand
Chef för ledningsstaben vid Högkvarteret