25
Okt

På Camp Marmal

Anmäl kommentar Av:
i Uncategorized

Hemma igen efter ett par intensiva dagar i Afghanistan. Tillsammans med Kommendörkapten Jakob Hahr, C A3/5 vid FTS, har jag besökt vårt helikopterförband på flygbasen Camp Marmal i Mazar-e-Sharif. Syftet med resan har varit att följa upp och inspektera verksamheten på plats.

Det är första gången jag återvänder till Camp Marmal efter tjänstgöringen som stabschef vid HQ RC N under 2011. Å ena sidan kändes det väldigt hemtamt, å andra sidan är det som att komma till en ny plats. Utvecklingen avseende infrastrukturen på och omkring basen är mycket tydlig. Det byggs, överallt. Verksamheten som sådan har också förändrats. När jag lämnade, i september i fjol, gick planeringen mot en militär förstärkning västerut. Det faktiska utfallet innebär att den internationella militära närvaron har reducerats, såväl i väster som öster.

Vårt helikopterförband, SAE ISAF MEDEVAC, löser uppgifter sedan den 1 april 2011. Jag kan konstatera att vi nu har ett enhet på plats med stor erfarenhet, hög motivation och med mycket god stämning. Harmoni är ett passande ord. När jag träffar våra samarbetspartners på plats så bekräftas min uppfattning.

Förutom besöket vid helikopterförbandet har vi haft möten med den tyske baschefen för Camp Marmal samt chefen för den tyska flygenhet som finns på plats. Tyskarna opererar taktiskt transportflyg (C160) samt helikoptrar för sjuk-/skadetransport och trupp-/materieltransport (CH53). Helikopterresursen kommer att utökas med attackhelikoptrar (Tiger) under innevarande år och helikoptrar för Forward Medevac till våren (NH90). Vi träffade också chefen för det amerikanska helikopterförbandet, Task Force Ready, som opererar UH60, AH64 och CH47. Det finns anledning för alla tre parter att gemensamt diskutera och planera för hur vi bäst nyttjar de exklusiva resurser som helikoptrarna utgör.

Undertecknad, flygledaren Joacim och Jakob Hahr.

Ett av flera bestående intryck jag bär med mig är besöket i flygledartornet vid Camp Marmal. Där tjänstgör sedan i början av året en svensk flygledare. Joacim, som nu är på plats, visade oss den arbetsmiljö som han nu verkar i. Vid ett bord som vetter ut mot huvudbanan finns tre positioner varifrån man sköter all kommunikation och ledning av den flygtrafik som berör Camp Marmal. Radioutrustningen är åldersstigen (milt uttryckt) och den enda omvärldsbild, förutom den ”optiska utsikten”, som finns presenterad kommer från en eldledningsradar. Det är en sak om förutsättningarna för att leda och koordinera flygtrafiken är begränsad i ett läge där flygtrafiken i sig är av begränsad natur. Vid Camp Marmal råder en mycket intensiv och diversifierad flygverksamhet. Här startar och landar flygplan av olika slag parallellt med helikoptrar och obemannade flygfarkoster, dygnet runt. I oktober månad räknar man med uppemot 9000 flygplan/-helikopterrörelser. I maj i år nådde man hela 12000 rörelser!

Jag återkommer ständigt till vår personal och vad ”vi” åstadkommer. Det verkar inte spela någon roll i vilken miljö vi verkar eller inom vilket verksamhetsområde det rör. Jag kan bara konstatera att vi passar in. Vi är lojala, vi gör alltid vårt bästa och vi är pålitliga. Vi, som kollektiv, har ett mycket gott rykte. Det gäller inte minst i Afghanistan. Tack för alla personliga och kollektiva insatser som genomförs varje dag, över tiden. Tack också för ett mycket intressant och givande besök.

Micael Bydén/ Flygtaktisk chef


5 Svar till På Camp Marmal

  1. alf ingesson thoor 26 oktober, 2012 kl. 08:18 Anmäl kommentar

    Min uppfattning rörande svensk personals prestationer i internationell tjänst överenstämmer med FVI beskrivning. Jag möter i min tjänst som insatspsykolog många människor med varierande bakgrund som har gjort utomordentliga insatser under svåra förhållanden. Allt det där är bra och fler chefer än FVI berömmer dessa insatser.

    Det som dock förbryllar, och även stör mig, är att meritvärdet av dessa insatser är så låg. Visserligen en medalj och mer i lönekuvertet under insatsen men sedan då?

    Det finns så många besvikna, ja rent av bittra, människor som ser sig omsprungna i karriären och bortglömda under sin tid utrikes i landets sold och som finner sig i än sämre position än om de hade stannat hemma.

    Utan att närmare specificera så bedömer jag att FM borde genomföra en “Meritvärdesutredning efter utlandstjänst” för försäkra sig om att både individer lönas och att organisationen rätt nyttjar dessas kunskaper och erfaenheter.

    Svara
  2. Dr Blå 29 oktober, 2012 kl. 12:09 Anmäl kommentar

    Vill inte vara petig. Men. Eftersom många ungdomar surfar runt i våra bloggbubblor så bör vi/ni skriva ut en grad som kommendörkapten, inte dess förkortning. Kan bli hur fel som helst!

    Humor!

    / Doktorn

    Svara
    • Micael Bydén 29 oktober, 2012 kl. 16:56 Anmäl kommentar

      Dr Blå
      Tack för din petighet. Den är helt relevant och texten är korrigerad.

      Svara
  3. Karl F 3 november, 2012 kl. 17:00 Anmäl kommentar

    När kommer Generalen och besöker SAE HAWs verksamhet som bland mycket annat inkluderar veckovisa besök på flygplatsen där flygledaren Joakim arbetar. SAE HAW är trots allt Försvarsmaktens mest långsiktiga permanenta utlandsbasering. Tror ett besök och därmed ett visat stöd skulle vara mycket mer uppskattat än en eventuell medaljering för utlandstjänst!

    Svara
  4. Micael Bydén 4 november, 2012 kl. 16:15 Anmäl kommentar

    Karl
    SAE HAW finns tillsammans med andra förband, såväl här hemma som utomlands på min besökslista. Tyvärr hinner jag inte med så många besök som jag önskar. Besökte SAE HAW på Papa några tillfällen under min tid som C PROD FLYG. Tiden är inne för ett nytt besök, nu i min nya egenskap. I nuläget finns inget fastställt datum.
    Micael Bydén

    Svara

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>