24
Nov

FVUP: Flygvapnets själ

Anmäl kommentar Av:
i Uncategorized

Foto: Mattias Svensson

På vägen framåt ska vi ta ett avstamp i varifrån vi kommer. Vår tidigare utveckling och användandet av flyg genom åren, har format ett kulturellt arv, en ”själ”. Det själsliga perspektivet är väsentligt att bära med sig mot framtiden och tjänar som trygghet och stöd i vår förändring.

I bilden ovan finns ett antal ord som alla representerar något av vår ”själ”.

 

Anders Silwer

FVI


31 Svar till FVUP: Flygvapnets själ

  1. Lennart Berns 24 november, 2011 kl. 15:31 Anmäl kommentar

    I ”Själen” talas bl a om ”Ungt vapenslag”. De två vapenslagen är Marinens flottan och kustartillerieriet. Jfr truppslag i Armén och flygslag i Flygvapnet. Det skall väl stå ”Ung försvarsgren”? Eller vapengren som det hette innan Krigsmakten bytte namn till Försvarsmakten. Tycker det är viktigt att en officiell försvarsmaktsblogg innehåller rätt terminologi. Mvh Lennart Berns, f d huvudärare i administration och stabstjänst vid FKHS

    Svara
    • FVI Sekreterare 24 november, 2011 kl. 16:30 Anmäl kommentar

      Helt korrekt, Lennart
      Det verkar vara ett bildunderlag från en förutgåva som har smugit sig in i blogginlägget.
      Hälsningar,
      Nils Karlsson
      FVI Sekreterare

      Svara
    • Anders Silwer 25 november, 2011 kl. 18:17 Anmäl kommentar

      Lennart

      Du har säkert rätt i definitionen av vapenlagen. Försvarsgrenarna finns dock inte längre.

      Anders Silwer

      Svara
      • E 25 november, 2011 kl. 20:50 Anmäl kommentar

        Vad är armén, marinen och flygvapnet idag då? Jag menar de är ju delmängder av försvarsmakten, men vad kallar man dem?

        Att helt försöka sudda ut den identiteten och mena att allt är försvarsmakten funkar inte i praktiken.

        Svara
        • Anders Silwer 26 november, 2011 kl. 00:23 Anmäl kommentar

          E

          Bra fråga. Sedan 1/7 i år har vi markstridskrafter, marinstridskrafter, flygstridskrafterna, ledningsförband och logistikförband i Försvarsmakten.

          Anders Silwer

          Svara
          • E 26 november, 2011 kl. 21:45 Anmäl kommentar

            Suck, att man aldrig lär sig. Påminner lite om det Kanada införde 1968 när försvarsgrenarna upphörde och allt slogs ihop till CF (Canadian Forces). Efter att först ha splittrat flygstridskrafterna på olika ”commands” blev de 1975 samlade som AIRCOM (Air Command).
            Trots att det egentligen inte fanns talade man i alla år ändå om RCAF (Royal Canadian Air Force). Efter åratal av missnöje och påtryckningar tog de sitt förnuft tillfånga och 16/8 i år återinfördes de gamla namnen, RCAF, RCA och RCN.
            Så vi får väl se när kungliga flygvapnet återuppstår. Hoppas det inte tar 43 år.

            Men hur uttrycker man t ex ”Vilken försvarsgren tillhör helikopterflottiljen?” med korrekt terminologi idag? Alltså när man endast ska byta ut ordet försvarsgren.

          • Anders Silwer 28 november, 2011 kl. 12:32 Anmäl kommentar

            E

            Helikopterflottiljen tillhör flygstridskrafterna, är det enkla svaret. Sedan är verkligheten lite mer komplicerad eftersom vi använder Flygvapnet som ett ”varumärke” och ”samlingsnamn”. Formellt avskaffades försvarsgrenarna på 90-talet. Någon kan säkert hjälpa mej med när det var.

            Anders Silwer

          • E 28 november, 2011 kl. 17:22 Anmäl kommentar

            Jo så långt är jag med, men vilket ord har ersatt försvarsgren? Att skriva meningen som ”Vilken stridskraft tillhör Hkpflj?” låter inte riktigt klokt.

            Liknelsen med Kanada är att visa att vi fortfarande använder, och framförallt vill använda, de gamla namnen. Folk vill inte tillhöra försvarsmakten, utan t ex flygvapnet, P 4 eller HMS Gotland. Att då försöka sudda ut de gamla namnen är ingen bra idé. Inte heller att enbart använda dem som marknadsföring.
            Man kan också fråga de som säljer profilprylar. Saker märkta ”Flygvapnet” var populära, men saker det står ”Försvarsmakten” på vill ingen ha. Den grafiska profilen, eller vad det kallas, är impopulär. Att det egna förbandets namn numer kan få stå med med liten text hjälper inte.
            Alla minns väl ”Flygvapnet – Så högt man kan komma”? Skämtsamt med tilläggen ”Armén – Så långt man kan gå, Marinen – Så lågt man kan sjunka”.

  2. Fredrik 24 november, 2011 kl. 16:12 Anmäl kommentar

    Ska vi ha ett nationellt försvar skall vi också krigsbaser. Därför är även SPRIDNING en del av det kulturella arvet.

    Svara
    • Anders Silwer 25 november, 2011 kl. 18:19 Anmäl kommentar

      Fredrik

      Det finns mycket som kan stå som kulturellt arv. Du har rätt i att spridning är en del i vårt arv.

      Anders Silwer

      Svara
  3. Bo Hellstrom 24 november, 2011 kl. 17:18 Anmäl kommentar

    ”Offensivt” ar ett tveeggat ord. For en stor del av Sveriges befolkning ar det viktigt att vart forsvar ar defensivt – t ex offensiva vapen ar i dessa manniskors ogon av ondo. Jag forstar sjalv att skillnaden mellan offensiv och defensiv ligger i anvandarens syfte och existensen av Rb 15 langrackviddiga formaga ar naturlig. Hur ar det med en markmalsrobot med rackvidd in over ett angriparland? Kommer att valla stor debatt!
    Jag rekommenderar alltsa lite pedagogik kring ”offensiv”.
    Ledsen men prickar och sma ringar hade suddats bort fran tangenterna :-)

    Svara
    • Anders Silwer 25 november, 2011 kl. 18:25 Anmäl kommentar

      Bo

      Jag delar din syn på offensiva förmågor för vårt land. I grunden tycker jag ett litet land ska agera efter sin förmåga och då blir det ”strategiskt defensivt men med möjlighet till operativ och taktisk offensiv”. Med offensiv i texten menar jag att flyg i sina grundläggande egenskaper, räckvidd och fart, är offensivt. Hur vi använder det är en annan sak.

      Anders Silwer

      Svara
      • Bo Hellström 25 november, 2011 kl. 18:59 Anmäl kommentar

        Anders -
        du har i mångt och mycket här åstadkommit vad jag efterlyste – lite pedagogik kring begreppet ”offensivt”. Det är alltså vad jag menar att du skall skriva i sammanhanget Flygvapnets själ.
        Och som du säger: hur vi använder det är en annan historia som jag hoppas kunna diskutera i annat sammanhang.

        Svara
        • Anders Silwer 26 november, 2011 kl. 00:08 Anmäl kommentar

          Bo
          Gärna det. Diskussionen för oss framåt. Kul att så många är med och diskuterar dessa mera principiella inlägg.

          Anders Silwer

          Svara
  4. Ndorop 24 november, 2011 kl. 18:17 Anmäl kommentar

    utrycket centraLISTISK ledning är väl kraftigt i mina ören. Visst har vi altd haft och behöver central ledning, men vår kultur av uppdragsstyrning har varit en viktigt styrka; varje del och enhet har tagit ansvar för sin del och själv utvecklat sitt arbete för att leverera bästa möjliga resultat. Som det står, delegerat genomförande, rimmar det inte med centralistisk styrning, IMHO.

    Svara
    • Erik 25 november, 2011 kl. 16:26 Anmäl kommentar

      Så här kanske man kan tänka.

      Tittar man rent doktrinärt kommer flygoperationer nästan alltid kräva central ledning. Detta på grund av den höga grad av komplex samordning som måste ske för att få önskad uteffekt. Dessutom är resursen dyr, unik och begränsad.

      Däremot på en lägre taktisk nivå krävs delegerat genomförande, uppdragstaktik. De korta ledtiderna från upptäckt till bekämpning förutsätter att mandat är nedtryckt till den allra lägsta nivån.
      I ett skymningsläge mellan krig och fred kanske man däremot trycker upp besluten högre upp. Detta på grund av att händelser i luften oftast ger ett väldig kraftig reaktion både militärt såväl som politiskt.

      Sammanfattningsvis en ganska flexibel ledning som anpassas allt eftersom. Allt för att komma innanför diverse beslutscykler.

      Svara
    • Anders Silwer 25 november, 2011 kl. 18:29 Anmäl kommentar

      Ndorop

      Central ledning delegat genomförande gäller men det är mer centralistiskt än t ex för fackförbund.

      Anders Silwer

      Svara
  5. Undrande 24 november, 2011 kl. 19:44 Anmäl kommentar

    Mot bakgrund av det moderna sättet att leda flygstridskrafter, samt hur FVI brukar beskriva fördelarna med central ledning för att kunna uppnå överlägsenhet i tid eller rum: hur motiveras begreppet ”uppdragstaktik” i beskrivningen av Flygvapnets själ? Eller har ordet bara hamnat där för att det anses ha en positiv laddning?

    Svara
    • Anders Silwer 25 november, 2011 kl. 20:30 Anmäl kommentar

      Undrande

      Nej, inte för positiva laddningen utan snarare för att det också är ”svenskt” (tyskarna må ursäkta, aufdragstaktik). Vi brukar använda termen mycket i FM. Fast du har en poäng. I genomförandet av taktik i luften är det en begränsad ”uppdragstaktik”. I basbataljonerna är det mer uppdragstaktik.

      Anders Silwer

      Svara
  6. Wiseman 25 november, 2011 kl. 01:36 Anmäl kommentar

    Rätt utnyttjat är luftstridskrafter offensiva, men med vilket vapensystem avses detta i Flygvapnet, kan man verkligen fråga sig.

    Svara
    • Ndorop 25 november, 2011 kl. 19:18 Anmäl kommentar

      Nu var du väl en smula bitter. Låt oss inte ge upp själen för den krassa situationen, låt istället själen vägleda våra kommande val och skaffa det vi saknar för att fullfölja vår fulla potential och sanna jag.

      Svara
    • Anders Silwer 26 november, 2011 kl. 00:04 Anmäl kommentar

      Wiseman

      Det beror på vad man menar med offensiv. Taktiskt, operativt eller strategiskt, men självklart har vi i Sverige av flera skäl valt en klart defensiv linje jämfört med andra.

      Anders Silwer

      Svara
  7. Andreas Dahlberg 25 november, 2011 kl. 18:54 Anmäl kommentar

    @ Wiseman 25nov, 01:36.

    Jag förstår inte hur du så kategoriskt hävdar att ”rätt utnyttjat är flygstridskrafter offensiva”.

    Att flygstridskrafter har en hög inneboende förmåga till att nyttjas offensivt håller jag helt och hållet med om, men visst borde det väl bero på i vilket syfte man använder sina stridskrafter som avgör om offensivt eller defensivt nyttjandes är ”rätt”?

    Svara
    • Wiseman 1 december, 2011 kl. 00:29 Anmäl kommentar

      Beklagar sent svar.

      Flygstridskrafter utnyttjade offensivt ger i regel större utbyte än flygstridskrafter som utnyttjas defensivt, framförallt genom möjligheten att avståndsbekämpa för motståndaren viktiga resurser innan de kan användas mot oss. Vi har en tradition i Sverige att av politiska skäl avsäga oss den möjligheten och situationen har heller inte utvecklats bättre med åren.

      Om man bortser från internationella scenarier som i grunden är odefinierade med väldigt flytande begränsningar avseende omfattning och intensitet och istället koncentrerar sig på det nationella scenariot har vårt uppträdande byggts defensivt. Motståndaren ska komma till oss och där bli utsatt för en form av flygstridskrafternas fördröjningstrid. Det offensiva uppträdandet har legat i att kunna möta motståndaren långt utanför landgränsen med sjömålsrobot eller i syfte att desorganisera luftlandsättning.

      Det uppträdandet har byggt på en spridd gruppering för att skydda egna resurser och att kunna kraftsamla då avgörande kan ske. Idag har man tappat grundförutsättningarna för att kunna genomföra en defensiv strid och saknar därtill stor del av förmågan för att kunna uppträda offensivt. Vi saknar helt enkelt vapensystem för att kunna påverka en motståndare innan denne kan utveckla sin kraft mot oss, i och med att vi saknar möjlighet att ta oss an dennes basområden.

      Skydd och överlevnad en grundförutsättning för Flygvapnets överlevnad vid defensivt uppträdande där motståndaren ska komma till oss. En presumtiv motståndare idag förfogar över vapensystem med precisionsförmåga med räckvidder snarlika den vårt jaktflyg förfogar över, samtidigt som våra två luftvärnsbataljoner och våra två små basbataljoner i IO 14 ej mäktar med en spridd gruppering av flygdivisionerna. Det har inspektören självt varit inne på i sitt inträdesanförande i KKRVA.

      Visst kan ett defensivt utnyttjande vara rätt om man sedan har möjlighet att kraftsamla till en tidpunkt då det kan fälla ett avgörande. Det förutsätter dock en hög överlevnadsförmåga och en förmåga att på allvar påverka motståndaren.

      Svara
      • Anders Silwer 1 december, 2011 kl. 11:26 Anmäl kommentar

        Wiseman

        Generellt har jag ingen anna syn på hur flygstridskrafterna kan utnyttjas. dess största förmåga tycker jag dock är flexibiliteten till olika uppgifter strategsikt. operativt och taktiskt.

        Anders Silwer

        Svara
  8. Tomas 25 november, 2011 kl. 23:13 Anmäl kommentar

    Angående svar 25 november, 2011 kl. 18:17

    Finns inte försvarsgrenarna längre ?
    Är inte flygvapnet en försvarsgren ?
    Om inte flygvapnet är en försvarsgren, vad är det då ?
    Ordet flygvapnet används överallt och ibland även när det egentligen är luftstridskrafterna som avses.

    Svara
    • Anders Silwer 26 november, 2011 kl. 00:26 Anmäl kommentar

      Tomas

      Försvarsgrenarna försvann på 90-talet. Lennart Berns kan säker hjälpa oss med när det var. Inom det tre f d försvarsgrenarna kallar vi oss fortfarande för de gamla namnen. Det är bra ”varumärken”.

      Anders Silwer

      Svara
      • Tomas 26 november, 2011 kl. 22:04 Anmäl kommentar

        Jaha, Flygvapnet är ett gammalt namn och ett ”varumärke” men finns alltså inte som officiell benämning.
        Vad står då förkortningarna FVI, FVUP och FBS för ? Hur benämns märket på axelklaffarna ? Visste inte att det var ett varumärke, trodde det var en officiell gällande benämning på en av de tre försvarsgrenarna
        Det här håller inte.

        Svara
        • Anders Silwer 28 november, 2011 kl. 12:42 Anmäl kommentar

          Tomas

          Se svaret till E.

          FVUP betyder Flygvapnets utvecklingsplan.
          FVI – Flygvapeninspektören.
          FBS – Flygvapnets Flygbefälskola

          Märket kallar jag Flygvapenemblem.

          Som sagt se svaret till E.

          Anders Silwer

          Svara
          • Tomas 28 november, 2011 kl. 21:39 Anmäl kommentar

            Ja just det. Flygvapnet används som begrepp överallt, även i FM underlag till politikerna se BU 12 bilaga 1 sid 18.
            Flygvapnet, Flygvapenförband, Flygstridskrafterna, Luftstridskrafter, Luftstridsskolan.
            Jag inser nu att det är begreppsförvirring som är den rådande linjen.

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>