Det förs för närvarande en diskussion i media om Försvarsmaktens roll och arbete kopplat till vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Med anledning av detta vill Försvarsmakten beskriva det arbete myndigheten bedriver kopplat till vindkraft.
Riksdagen har beslutat om proposition Totalförsvaret 2021–2025 som innehåller övergripande mål för totalförsvaret, nya mål för det militära respektive civila försvaret, inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation och förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation. Riksdagen har även beslutat om målet att Sveriges elproduktion år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Uppbyggnaden av det militära försvaret och pågående energiomställning behöver, utifrån av riksdag beslutade mål, ske parallellt. Genom att tillsammans med andra myndigheter utarbeta förutsägbara planeringsunderlag ökar förutsättningarna för att Försvarsmaktens arbete effektivt ska bidra till den vindkraftsutbyggnad som de energipolitiska målen kräver. På motsvarande sätt behöver andra myndigheter beakta totalförsvarets behov i sin verksamhet och därmed bidra till uppfyllnad av de försvarspolitiska målen.
Försvarsmakten är som sektorsmyndighet för riksintressen för totalförsvarets militära del remissinstans för tillståndsansökningar för vindkraft. I begreppet ”militära del” ingår även myndigheterna Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk.
I samrådsprocessen rörande vindkraftsetablering är Försvarsmaktens roll att göra en bedömning avseende hur etableringen kan komma att påverka försvaret av Sverige. Försvarsmaktens bedömning är en del i det samlade underlag som beslutsfattande instans tar ställning till. Försvarsmakten har inget veto, utan är en av flera remissinstanser i dessa ärenden.
Myndighetssamverkan inom vindkraftsutbyggnad
Samtidigt som det säkerhetspolitiska läget kräver ett ökat fokus på ett starkare totalförsvar pågår en energiomställning. Försvarsmakten deltar i myndighetssamverkan om energiomställningen på olika sätt. Exempel på samverkan i planeringsprocessen är arbete med riksintressen, nationella strategier och att utarbeta nationella eller regionala planeringsunderlag.
Försvarsmakten samverkar med bland annat Energimyndigheten och Naturvårdsverket i arbetet att skapa förutsättningar för en väl planerad och resurseffektiv vindkraftsutbyggnad, exempelvis den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad.
Försvarsmakten har även deltagit i Havs- och vattenmyndighetens arbete med de nationella havsplanerna och har bland annat angett specifika områden inom vilka det är möjligt att samexistera med vindkraft. Sammanlagt rör det sig om 13 områden vars totala yta uppgår till över 2 300 kvadratkilometer, vilket till ytan motsvarar ett område större än Norrköpings kommun eller nästan två Öland.
Preliminära bedömningar och tillståndsprocessen
Försvarsmakten yttrar sig över föreslagna vindkraftsetableringar i de samråd som sker enligt miljöbalken inför en ansökan om miljötillstånd eller tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. I de fall vindkraften omfattas av bygglovsplikt enligt Plan- och bygglagen yttrar sig Försvarsmakten i kommunens bygglovsprocess.
Utöver de formella samråd som myndigheten deltar i kan Försvarsmakten lämna en preliminär bedömning till bolag (så kallad tidig dialog) om möjligheterna för uppförande av vindkraftsparker. Detta gäller för såväl etableringar på land som till havs. Bedömningen syftar till att ett bolag redan inför en ansökan om tillstånd ska kunna få besked om hur vindkraftsparken bedöms påverka försvarsintressena.
Under 2021 har Försvarsmakten hittills lämnat över 120 sådana bedömningar (tidig dialog) till olika vindkraftsbolag.
Försvarsmaktens bedömningar grundas i samtliga fall i en enskild analys av varje föreslagen vindkraftsetablering. Analysen beaktar de specifika ingångsvärden som angetts avseende vindkraftsetableringens utformning avseende antal verk, deras placering och höjd samt dess geografiska lokalisering.
Där det är möjligt med hänsyn tagen till försvaret av Sverige tillstyrker Försvarsmakten vindkraftsparker. Två exempel i närtid är de havsbaserade vindkraftsparkerna Storgrundet och Utposten 2 i Gävleborgs län. Båda är belägna i ett för energiomställningen prioriterat elområde.
Försvarsmakten försvarar Sverige
Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. I försvarsbesluten 2015 och 2020 har Försvarsmaktens uppdrag tydliggjorts med fokus på att bygga upp förmåga till nationellt försvar mot en kvalificerad motståndare. För att lösa myndighetens uppdrag krävs bland annat ändamålsenlig tillgång till mark- och vattenområden, anläggningar samt övrig infrastruktur.
Senare års ökade krav på tillväxt och förmågeökning inom Sveriges militära försvar förstärker behoven av en mark- och vattenplanering som beaktar ett totalförsvarsperspektiv. Tillgången till mark- och vattenområden är av avgörande betydelse för att kunna öva militär förmåga. Därtill påverkar mark- och vattenanvändningen försvarsplaneringen och förutsättningarna för både oss själva och andra aktörers möjligheter att genomföra operationer i vårt närområde och över svenskt territorium.
Johan Svensson
Generallöjtnant
Försvarsmaktens produktionschef
