Jag ska nu berätta om några händelser i min tjänst som meteorolog på Högkvarteret. Jo, för även där behövs det en och annan väderkunnig person ibland. Eftersom man som meteorolog i Försvarsmakten har sin grundutbildning i Flygvapnet så har det varit mycket intressant, lärorikt och varierande att få komma till Högkvarteret och Marinens Taktiska Stab, MTS. Det är där man leder i stort sätt all marin verksamhet. Alla dagar på året och dygnet runt finns det någon, Vakthavande befäl (VB), som kan ta emot information och ta beslut om insats eller inte. Därifrån har man koll på vår territorialvattengräns och uppmärksammar alla rörelser på havet som inte har tillstånd att vara på svenskt vatten. Till stöd finns Marinens Sjöcentraler (Muskö och Göteborg) där man spanar med radar bl.a. ut över vår gräns. Marinens fartyg har alltid en deluppgift att övervaka havet när de är till sjöss. Även flyget stödjer i form av Frivilliga Flygkåren, Flygvapnet samt Kustbevakningen.
Vid nedisning på fartyget är det inte alltid så lätt att röra sig ombord.
Som meteorolog för Marinen har det varit helt avgörande att känna till deras verksamhet. Att vara VB på MTS är ett utmärkt sätt att få den kunskapen. Vem bestämmer, vad kan vi och hur använder vi Marinens fartyg och förband. När man vet det så kan man också stödja Marinen med meteorologiskt och oceanografiskt underlag för att kunna ta rätt beslut säkerhetsmässigt, men fram för allt taktiskt.
Hur då taktiskt? Här är några exempel:
- Vi ska genomföra sjöövervakning öster om Gotland. Var behöver fartyget ligga för att ha täckning med sin radar över ett bestämt område? Med hjälp av ledskiktsprognoser d.v.s. fukt och temperaturskikt i atmosfären där radarstrålarna studsar, så kan man taktiskt och bränsleekonomiskt lägga fartyget på rätt avstånd.
- Det är vinter och vi vill ombasera till Gotland. En isprognos kan då avgöra om man ska gå dit eller när man senast måste ta sig därifrån för att inte få problem i skärgården med för tjock is. Då kan det behövas isbrytning vilket kostar pengar. Kanske ska man tidigarelägga ombaseringen för att komma ut till det prioriterade området innan isen stoppar transporten…
- Man vill så snabbt som möjligt ta sig ut till ett intressant område i Östersjön. Våg-, vind och strömprognoser är då väsentliga för beslut av rutt.
Marinens behov av stöd från vädertjänsten är stort med tanke på att verksamheten sträcker sig från havsbotten genom vattenvolymen till ytan och vidare upp i luften och till sist rymden! I havet är det de fysiska förutsättningarna salthalt, temperatur, strömmar som till del styr taktiken för ubåtar och ubåtsjakt. På ytan kan t.ex. våghöjden innebära begränsningar och vädret i sig kan påverka vapensystem (t.ex. nedisning). Och ännu högre upp så har vi prognoser för atmosfäriska störningar på kommunikationen.
En annan intressant kunskap som man som meteorolog kan bidra med till Marinen är bedömningar av rapporteringar från allmänheten som sett t.ex. vågfenomen eller andra oförklarliga objekt eller rörelser till sjöss. Antingen kan man förklara fenomenen rent meteorologiskt eller avfärda vädrets inverkan på det observerade.
Jag har fått förmånen att göra väderprognoser på flygflottilj (F21), i bergrum (FM vädercentral) och inom Marinen (Helikopterbataljonen på Berga samt MTS). Många övningar har man också hunnit med främst inom flyget och marinen men även arméövningar och internationella övningar. Internationellt har det främst blivit ombord på fartyg men också några stabsövningar.
Övningen Northern Coasts NCAGS-deltagare (Naval Co-operation and Guidance for Shipping) bl.a. från USA, Tyskland och Nederländerna. NCAGS är stödet till chefen vad gäller samarbete, guidning, förslag och hjälp till handelssjöfarten för att upprätthålla trygghet och säkerhet för handelssjöfarten.
Undervisning i meteorologi och oceanografi har också blivit en del, från hemvärnet till sjöofficerselever. Att undervisa ombord på skolfartyget HMS Falkens seglats över Atlanten var en höjdpunkt. Lektion om Squall lines (flera åskmoln på rad) ena dagen och en direkt upplevelse av fenomenet dagen efter! Det är bra återkoppling på lektionerna.
Väderstationen på St Barthélemy, svensk koloni 1784-1878, dit seglatsen över Atlanten gick..
Listan kan göras hur lång som helst med intressanta arbetsuppgifter, och i och med att jag senaste sex åren varit inom Marinen har jag även fått uppgifter utanför vädertjänsten. Men har man en gång blivit meteorolog, så är man alltid meteorolog!
Ebba Mårtensson, HKV LEDS STAB
