På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Vädertjänst för Mali

metoccutb

Inledning

När Försvarsmakten tillfrågas om deltagande i en insats får Vädertjänsten ganska snart förfrågningar om klimatet i det aktuella området. Vid METOCC finns en enhet som har just klimat och statistik som sitt specialområde och beroende på omfattningen av beställningen brukar det finns ett utförligt underlag framtaget inom någon eller några veckor.

När det står klart att Försvarsmakten skall skicka personal till ett insatsområde påbörjar METOCC en process där det sammanställs ett utbildningsunderlag anpassat för de meteorologer som kan komma att utfärda prognoser för den aktuella missionen. Utbildningen består vanligtvis av:

  • Klimat och statistik för området i stort samt detaljer för ett antal platser
  • Geografisk beskrivning
  • Väderfenomen som är knutna till det aktuella området
  • Hur terräng och geografi sannolikt påverkar vädret i området

Klimat och statistik

Atmosfären runt jorden innehåller storskaliga strömningsmönster som skapas av hur landmassor och havsvidder är fördelade över klotet. Dessa strömningsmönster är egentligen ingenting annat än en beskrivning av hur luften rör sig, d.v.s. hur det blåser.

Här är en bild över strömningsmönstret under januari. Du kanske har hört talas om Lågtrycket vid Island eller det Azoriska högtrycket?

Här är en bild över strömningsmönstret under januari. Du kanske har hört talas om Lågtrycket vid Island eller det Azoriska högtrycket?

För att förstå de väderfaktorer som påverkar ett visst geografiskt område måste man först förstå var i de globala strömningsmönstret området ligger.

Mali återfinns i Afrika strax norr om ekvatorn och ligger i det så kallade passadvindbältet. Det innebär att det under en stor del av året blåser från nordost. Sommartid Sker dock en omläggning i strömningsmönstret så att det istället börjar blåsa från sydväst.

Vinden är en viktig väderparameter i ett ökenlandskap. Blåser det mer än 4-5 m/s börjar stoft virvlas upp och när vindhastigheten ökar blir det allt mer stoft i luften. Stoftet försämrar sikten och kan även påverka materiel och personal.

Vinden är en viktig väderparameter i ett ökenlandskap.
Blåser det mer än 4-5 m/s börjar stoft virvlas upp och när vindhastigheten ökar blir det allt mer stoft i luften. Stoftet försämrar sikten och kan även påverka materiel och personal.

Här nedan syns ett tydligt bevis på hur vinden river upp stoft. Ett åskmoln har skapat en kraftig vindstöt som i sin tur river upp en Haboob, eller som man kanske oftare säger, en mindre sandstorm.

Ett åskmoln har rivit upp en haboob som är på väg in mot Camp Nobel

Ett åskmoln har rivit upp en haboob som är på väg in mot Camp Nobel

Här ser vi statistik över hur sikten (hur långt man ser marknivå) varierat under en mätperiod

Här ser vi statistik över hur sikten (hur långt man ser marknivå) varierat under en mätperiod

Även temperaturen kan vara en nog så besvärande faktor i Mali. Sällan går månadsmedeltemperaturen under 25°! Det är också stor skillnad mellan huvudstaden Bamako och Timbuktu där den svenska campen ligger.

Exempel på temperatur- och nederbördsstatistik för Timbuktu

Exempel på temperatur- och nederbördsstatistik för Timbuktu

Exempel på temperatur- och nederbördsstatistik för Malis huvudstad, Bamako

Exempel på temperatur- och nederbördsstatistik för Malis huvudstad, Bamako

Geografisk beskrivning

Som meteorolog är det viktigt att vara väl förtrogen med geografin och terrängens utseende i det område man skall göra prognoser för. Dels måste man kunna referera till olika platser i prognoserna och dels påverkar terrängen väderutvecklingen.

Mali är lika långt som Sverige och betydligt bredare.

Mali är lika långt som Sverige och betydligt bredare.

I området söder om Sahara, där Mali ligger, är ett av de stora vädergenererade problemen stoft och sand i luften. För att kunna göra bra prognoser på var och när stoft kan virvla upp samt vilka områden stoftet kan påverka är det mycket viktigt att veta var de stora stoftkällorna finns.

En beskrivning av större stoftkällor i Malis närområde

En beskrivning av större stoftkällor i Malis närområde

Prognosunderlag

När man gör väderprognoser för området nära ekvatorn kan man inte alltid använda de tumregler och erfarenheter man drar nytta av när man gör prognoser här hemma.

Till vår hjälp har vi satellitbilder och en del markobservationer samt modelldata från olika väderprognosmodeller. Nedan följer några exempel på det underlag meteorologen har att tillgå.

 

Exempel på modelldata

Exempel på modelldata

Prognosarbetet

Efter att ha studerat allt tillgängligt material är det dags för meteorologen att göra sin prognos. Beroende på vem som är mottagare av prognosen utformas den på olika sätt. Om mottagaren håller på med flygverksamhet måste prognosen utformas för att passa den verksamheten. Då är värden på sikt och höjden till molntäcket intressant. Även vinden i olika nivåer från marken och uppåt i atmosfären.

Exempel på en flygväderprognos för Mali

Exempel på en flygväderprognos för Mali

 

Exempel på en prognos som beskriver hur vädret kan komma att påverka viss verksamhet

Exempel på en prognos som beskriver hur vädret kan komma att påverka viss verksamhet

 

Exempel på en prognos hämtad direkt ur en väderprognosmodell

Exempel på en prognos hämtad direkt ur en väderprognosmodell

Bilden ovan kan jämföras med den prognos du kan få från en vanlig väderapp. Skillnaden är att här är presentrationen av väderparametrarna anpassade efter kundens behov och det är också andra parametrar än du kanske är van vid. Hur högt stoft finns spritt i atmosfären eller på vilken höjd över marken molnen ligger är nog inte det du är mest intresserad av till vardags.

 

 

 

 

 

 

Personlig blogg

Bloggen om Försvarsmaktens vädertjänst och hur det är att jobba som försvarsmeteorolog.

5 kommentarer

  • 6 november 2016 03:15

    hTtp://2130706433

  • 6 november 2016 03:15

    http://pentest.detectify.com/rfi_php.txt

  • 6 november 2016 03:16

  • 6 november 2016 03:17

    IF(@ybfuor,0,(SElECt(@ybfuor:=SLeEP(0)--1)))/*'OR(IF(@ybfuor,0,(SElECt(@ybfuor:=SLeEP(0)--1))))OR'"oR(IF(@ybfuor,0,(SElECt(@ybfuor:=SLeEP(0)--1))))OR"*/

  • 6 november 2016 03:18

    BIT_lengTh((SELect(rEpeAt(MD5(REpeat(Md5(0::texT)||ranDoM()::Text,0E7::INt)),0E2::INt))||ranDom()::TeXT))/*'||(SELect(rEpeAt(MD5(REpeat(Md5(0::texT)||ranDoM()::Text,0E7::INt)),0E2::INt))||ranDom()::TeXT)||'*/

delta i diskussionen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *