Väderskola – solen kraft
Vi har kommit in i mars och dagarna har blivit längre och när solen är framme så tycker vi allra flesta att den ändå värmer mer än vad den gjorde för bara två månader sedan. Det är egentligen inget konstigt. Jorden lutar kring sin egen axel och beroende på vilken position vår planet har relativt solen så får vi i Sverige (som exempel) in mer eller mindre solenergi. Vi får in mer energi under sommarhalvåret och mindre energi under vinterhalvåret. I södra Sverige så är maxinstrålningen en klar dag i mars cirka fyra gånger högre jämfört med januari. Därför värmer solstrålarna mer nu än för två månader sedan.
Figur 1: Jorden lutar kring sin egen axel. Ovan exempel visar när norra halvklotet har sommar och mer solinstrålning når markytan jämfört med södra halvklotet som har vinter.
Den som tittar mycket på himlen kan också notera att det har börjat hända något med molnen nu jämfört med januari. På dagarna dyker små stackmoln (på latin; cumulus) upp och en del har även vuxit så pass mycket att det har bildats någon regnskur ur dem. Dessa moln dyker upp på grund av att solen värmer luften nära markytan. I och med att varm luft är lättare än kall luft stiger den varma luften uppåt. Denna process kallar vi för konvektion. När luftpaketet färdas uppåt kyls det samtidigt av och till slut når det en viss höjd där luftpaketet har kylts av så pass mycket att vattenångan i det kondenseras och bildar små moln – cumulus. När vattenångan kondenseras frigörs energi i form av värme och luftpaketet kan få ytterligare en skjuts uppåt samtidigt som omkringliggande luft kyls av. Det är därför stackmolnen blir som små tussar på himlen.
Figur 2: Bild på cumulusmoln.
När vi går in i april har maxinstrålningen nästan fördubblats jämfört med mars. Det går fort! I samband med att mer energi finns att ta av kan konvektionsprocessen leda till att cumulusmolnen växer sig större och blir åskmoln – cumulonimbus. I dessa moln är det både kraftiga vertikala vindar och risk för svår isbildning i och är därför av stort intresse för flyget att ha koll på. På grund av de kraftiga vertikala vindarna blandas molndropparna snabbt i molnet och växer tills de blir så pass stora och tunga att de faller som nederbörd. Beroende på hur kraftiga de vertikala vindarna är kan vattendropparna växa och bli relativt stora innan de faller som nederbörd. I de kraftigaste åskmolnen kan det till och med falla hagel ur och även blixtra.
Tack vare solens energi dyker därför nya väderfenomen upp under sommarhalvåret som vi meteorologer måste ta hänsyn till. Dessa fenomen kan vara väldigt lokala och ger en spännande utmaning i det dagliga prognosarbetet! Utöver solenergin så påverkar också atmosfärens skiktning, det vill säga temperaturvariationen på höjd, förutsättningar för hur väl ett luftpaket kan stiga. Men det får bli ett inlägg för sig.
/Henrik Enbäck, försvarsmeteorolog Malmen
