När vi påbörjade SAE Medevac insats i Afghanistan var det ett antal förmågor som vi skulle klara av , bland annat både Tactical samt Forward medevac och i ett senare skede även dessa förmågor i mörker. Efter att ha inlett insatsen med Tactical Medevac dager så blev det prioritet på att även kunna lösa denna uppgift under mörker.
När vi övar mörkerflygning med NVG hemma i Sverige flyger vi oavsett vilken ljusnivå det är d.v.s ner till minimum av ljusinstrålning (ca 2 mlux = ungefär som med en svart sopsäck över huvudet). Detta är möjligt då vi har gott om kontraster i underliggande terrängen. NVG (Night Vision Goggles) bygger på att marken har olika förmåga att reflektera den ljusinstrålning som man får från himmelen. De kontraster man då får möjliggör att man kan läsa terrängen på ett bra sätt. Den generation av NVG som vi har bygger på att kunna utnyttja delar av det våglängdsområde som vi ser med vanliga ögon men även det nära IR området som gör att vi kan ta tillvara stora delar av det stjärnljus som man vanligtvis inte ser.
Dörrskytt under NVG
Mörker i Afghanistan är en helt annan sak än hemma, detta måste vara jordens mörkaste plats. Det är inte konstigt att andra större nationer med mycket erfarenhet av operationer över hela världen anser detta vara en av de svåraste platserna på detta klot att flyga helikopter, och då framförallt mörker. Generellt upplevs det som väldigt mörkt i Afganistan vilket i sig kan bero på tillgänglig ljusinstrålning men framför allt så saknar man väldigt mycket kontraster i marken. Terrängen med höga ”svarta” berg samt sanddyner och ökenområden reflekterar inte det lilla ljus som finns vid låga ljusnivåer (när man t.ex. inte har hjälp av månljuset) och man kan på en höjd av 50-60m tappa all kontakt med underliggande terrängen.
För att på ett säkert sätt närma oss de gränsvärden vi har här nere så genomförs förutom skarpa uppdrag mörker även kontinuerligt övningsflygningar under olika förutsättningar för att skaffa oss extra erfarenheter för mörkeroperationer under sådana förhållanden. En sådan övningsflygning föregås av en planering där man tar hänsyn till vilka erfarenheter man vill få ut av passet, tidigare nämnda ljusnivå, hot/underättelsebedömning av aktuellt område mm. Normalt deltar hela besättningen i övningspassen för att kunna hålla en hög beredskap för att direkt kunna gå på ett ev. skarp larm samt för att uppöva förmågan att hantera all utrustning under mörker.
Våran senaste övningsflygning genomfördes som ett Tac L (taktisk lågflygning) uppdrag under förhållanden som vi känner igen, det var 5-10 grader minus och delvis snö på marken vilket gjorde att vi fick bra kontraster mot underliggande terräng. Då flygningen genomfördes på väldigt låg höjd (20-50m över terrängen) hade vi valt att flyga med öppna dörrar och kulsprutorna eldberedda vilket ställer stora krav på den utrustning som personalen bak i helikoptern har på sig. -10 grader och ca 220 km/h blir ganska kallt efter en stund.
Dörrskytt under NVG
Man kan inte sluta att förundras över hur människorna överlever i detta land under dessa förhållanden. Under vårat pass passerade vi på låg höjd bl.a. några afghaner med en kamelkaravan mitt ute i ingenstans i becksvarta mörkret.(Vad gjorde de där???)
Passet avslutades efter ca en timme och därefter debriefade vi uppdraget och lade ytterligare erfarenheter till banken för att i fortsättningen fortsätta kunna leverera en efterfrågad tjänst på ett säkert och proffisionellt sätt.
