På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Koll på inkräktare

flygvapenbloggen

Ett av de snabbaste sätten att möta en objuden gäst i luftrummet eller på havsytan är att skicka stridsflyg. Därför finns jaktincidenten med sina tre komponenter: luftbevakningen, stridsledningen och piloterna i sina flygplan. Sverige har haft flygplan i beredskap i olika omfattningar i över 60 år: allt beroende på den bedömda hotbilden, politisk vilja och pågående aktiviteter har det över tiden funnits allt ifrån en rote (två flygplan) till flera grupper av flygplan som kunnat starta med korta tidsförhållanden. Bakgrunden till beredskapen är Sovjetunionens nedskjutning 1952 av en svensk DC-3:a, vilket sedan följdes av den så kallade Catalina-nedskjutningen. I efterdyningarna av dessa händelser beslutades det att Sverige behövde en kontinuerlig övervakning av luftrummet samt förband som kunde ingripa mot kränkningar. Gå inte över gränsen Under ett par decennier har aktiviteten i Sveriges närområde varit något lägre än den normalbild som fanns i slutet av Kalla Kriget, det vill säga sent 1980-tal. En viss ökning av aktiviteten i närområdet har märkts av men den är främst kopplad till att det har börjat övas mer i framförallt Östersjön. I samband med militärövningar och flygträning finns det alltid en risk för att någon pilot fokuserar lite för mycket på taktik och övning och glömmer bort att hålla koll på andra nationers gränser. Det händer inte så ofta, men en situation kan uppstå där flygplan kommer nära eller flyger över en gräns. Dessa gränser är så klart inte är utmärkta med någon verklig linje utan det är en osynlig gräns som markerar vårt territorium. I sammanhanget bör nämnas att även svenska piloter har passerat andra nationers gränser oavsiktligt, exempelvis har det skett under flygövningar både i närheten till Finland och Danmark, främst Bornholm. Andra länderna reagerar då på samma sätt som vi gör, har de jaktflyg tillgängligt så närmar de sig oss enligt de internationella regelverken. Om Sverige själva upptäcker att våra flygplan varit mycket nära eller till och med kränkt ett annat lands luftrum skickar vi en rapport till Högkvarteret och det aktuella landet meddelas med en förklaring. Vad skickas upp? Idag har flygvapnet endast en sorts flygplan som används i jaktberedskapen: Jas 39 Gripen. Flygplanet är den andra generationens Jas 39 vilken skiljer sig mot den första genom att ha möjlighet till lufttankning, andra vapen, fler datalänkar med mera. Flygplanet är ensitsigt. I jaktberedskapen är flygplanen alltid skarpladdade med automatkanon. Vissa andra nationers flygplan bär även jaktrobot, men Sverige har valt att inte normalt bära synlig last på sina incidentflygplan. Huvudorsaken är att det inte alltid finns en hotbild som kräver det, men det finns även goda skäl i att inte eskalera en situation genom att visa sig för ett annat flygplan med robotar på vingarna. Att automatkanonerna är laddade kan förklaras med är att om flygplanen skickas på uppdrag att värna den territoriella integriteten så måste piloten kunna ha vapenmakt som yttersta medel om han väljer att avvisa ett annat flygplan. Piloten måste dessutom alltid ha möjlighet att försvara sig själv eller sin rotekamrat. Ytterst handlar det om trovärdighet.

Svensk stridspilot genomför identifieringsträning

Svensk stridspilot genomför identifieringsträning

Så fungerar jaktberedskapen Normalt genomförs jaktberedskapen med en rote, det vill säga två flygplan. Besättningen befinner sig i en anpassad beredskap. Det innebär att de har så låg beredskap som möjligt för att kunna ha så högt stridsvärde som möjligt vid en insats. Att sitta fastspänd i flygplanet i flera timmar i sträck på marken är tröttande i längden så om möjligt befinner sig besättningen utanför cockpit. Sveriges gränser övervakas kontinuerligt från stridsledningen och luftbevakningen (STRIL). Vid indikation på att något okänt närmar sig våra gränser så höjs beredskapen succesivt alternativt så ges omedelbart startorder. Det innebär att besättningen kan sitta utanför flygplanen, dock oftast med flygutrustningen på men via en direktkontakt med STRIL så kan de få order om högre beredskap. Den högsta beredskapen besättningen har på marken innebär att piloterna sitter i flygplanen med motorn igång vilket benämns ”Högsta motor”. Det innebär inte att de nödvändigtvis kommer att starta, men det ger jaktstridsledaren (JAL) stor handlingsfrihet: Vill JAL ha ännu högre beredskap startas flygplanen och piloterna lägger sig i ett beredskapsläge i luften på lämplig plats och avvaktar händelseförloppet. Jaktstridsledaren är den befattningshavare som ska kunna fatta beslut om insats samt att ge direktiv till piloterna under genomförandet. JAL sitter vanligtvis i en av våra stridsledningscentraler tillsammans med flygstridsledaren (FSL) och luftbevakningen och han har en god överblick över läget i luftrummet.

Bild ur IKFN som beskriver hur jakten bör agera då ett ingripande initieras

Bild ur IKFN som beskriver hur jakten bör agera då ett ingripande initieras

Vid insats ger flygstridsledaren på uppdrag av jaktstridsledaren besättningen order för insats samt läge/kurs/höjd på det okända företaget. Jaktroten flyger an mot det okända företaget och börjar med att bestämma läget på företaget. Efterhand närmar sig roten målet och rotechefen ger via radio jaktstridsledaren information om position, fart, höjd, flygplanstyp, nationalitet, verksamhet med mera. Om flygplanet kränker svenskt luftrum tar rotechefen kontakt med den andra piloten genom radio på internationell nödfrekvens, vingtippningar eller tecken. Om flygplanet inte lyder order eller svarar på anrop kan ansvarshavare i ledningskedjan besluta om varningseld med automatkanon. En situation som denna kan i slutändan eskaleras till verkanseld men i modern tid har ingen händelse drivits dit.

Bild ur IKFN som beskriver hur jaktpiloten ska agera

Bild ur IKFN som beskriver hur jaktpiloten ska agera

Varje identifiering eller avvisning dokumenteras alltid med hjälp av de sensorer, exempelvis radar, radio och GPS som finns i Jas 39. I incidentflygplanen finns dessutom en handkamera vilket gör att piloten kan ta foto som senare analyseras av specialutbildad personal, exempelvis bildtolkar, på marken. Sedan ett par år har piloterna i Jas 39 ett par nya hjälpmedel som förenklar genomförande och dokumentation, främst i mörker. Minst ett av jaktflygplanen utrustas normalt med en LDP, Laser Designator Pod. Med hjälp av denna kan piloten på långa avstånd få en videobild av de flygplan eller fartyg som han låst sin radar på. Detta fungerar både i dagsljus och i mörker. Vid uppträdande i mörker bär dessutom piloterna så kallade bildförstärkare vilka sätts på flyghjälmen och som ger piloten goda möjligheter att se objekt under mörker.

Bild från LDP bilden visar en svensk pilot som genomför identifiering av ett flygplan

Bild från LDP bilden visar en svensk pilot som genomför identifiering av ett flygplan

Text: Överstelöjtnant Anders Segerby, flygchef F17 Foto: Försvarsmakten FOTNOT: Textförfattaren har flugit i incidentberedskap jakt och spaning sedan 1991 i AJ37, SF37, SH37, JA37 och JAS.

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Chefer i flygvapnet kommenterar och lyfter frågor och idéer för diskussion. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

6 kommentarer

  • Nisse 23 oktober 2013 19:27

    JAS eller Jas ??

    Undrar Nisse !

    • Björn Forseth Nisse 31 oktober 2014 18:24

      Enligt svenska skrivregler Jas, om man uttalar förkortningen som ett ord (till exempel Nato). Uttalar man det bokstav för bokstav, ska man skriva JAS (exempel: LKAB)

  • Robin 24 oktober 2013 16:40

    Tack för att ni går ut till allmänheten om denna ständiga beredskap! Det är bra att vi får reda på detta!

    Hälsningar
    Robin

  • Momo 26 oktober 2013 14:16

    Bilden från LDPn, är det en Mig-25 eller en Panavia Tornado?

    • Johan Grön Momo 28 oktober 2013 07:58

      Ser ut som två utblås vilket ger en tonka.

  • Johan Grön 28 oktober 2013 08:08

    Häpp, bortse från min föregående kommentar! En Mig-25 har två fenor en tonka bara en. Flygplanet på bilden har en fena så det är en Tornado.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *