Telekrig är något som Flygvapnet sysslat med länge, bland annat via störkapslar på Lansen. Med introduktionen av Viggen fick våra flygplan integrerade varnare och senare system för aktiv störning och fällare för motmedel. Med Gripen har tekniken utvecklats i snabb takt. Nedan följer en text skriven av divisionens/MSE telekrigare.
Red Flag är en stor övning med många deltagande nationer och det innebär givetvis ett högt arbetstempo för alla inblandade. All kontingentens personal får mäta djupet av sina förmågor i en övning som anses vara en väldigt realistisk luftstridsövning, vars syfte är att förbereda deltagarna för skarpa insatser. Övningen är väldigt värdefull och medför en inlärningskurva som är svår att åstadkomma på en svensk, nationell övning i mindre skala. Telekrigets uppgift är att se till att piloten når sitt mål, uppnår tänkt verkan och se till att denne sedan kommer tillbaka helskinnad. En betydelsefull uppgift som tas på stort allvar i skarpa situationer.
Telekrigarna på en stridsflygdivision ansvarar för Gripens egenskydd, att hindra fienden från att kunna bekämpa oss. I första hand är det tal om att varna piloten om potentiella hot. Med upp till 70 olika flygande plattformar i luften vid samma tillfälle och ett överflöd av markbaserat luftvärn så innebär det väldigt mycket att bilda sig en uppfattning om. Vid en kontakt med fienden kan piloten tillämpa diverse motmedel för att undvika att bli bekämpad. Motmedeln kan dels bestå i aktiv störning från Gripen, men även fällande av remsor och facklor. Oftast kombinerar piloten störning, remsor och undanmanöver för att uppnå så hög effekt som möjligt.

Arbetsmiljön i telekrigcontainern
När MSE (Mission Support Element) baserar inför en övning av den här typen så sker detta, till viss del, i byggnader tillhandahållna av värdlandet och till viss del i RÖS-skyddade, 20 fotscontainrar. Dessa tillhör vårt krigsförband och är inredda med planerings- och utvärderingsutrustning. De placeras ofta i nära anslutning till flygplanen för att underlätta snabba kontakter med piloter eller tekniker. Som telekrigare stöttar man vid planeringen av uppdraget och finns till hands vid eventuella frågor om aktuella hotsystem. Efter flygpasset försöker vi ta reda på hur det gick med störningen (var den effektiv) och om det dykt upp nya hotsystem i området. Om det kommer exempelvis ett nytt luftvärn måste telekrigarna skapa möjlighet för piloten att upptäcka dessa vid nästa uppdrag.

Jesper framför en EA-18 Growler
Arbetstempot är, som nämnt tidigare, mycket intensifierat och även om själva uppgifterna är ungefär detsamma som hemma så komprimeras tiden man har att utföra det hela på. Red Flag blir på så vis en viktig övning då man inte bara övar för sin egen del utan lär sig vad det innebär at vara en del av en mycket större styrka. Här får vi även samarbeta med de som har detta som huvuduppgift. I övningen flyger F-16 Wild Weasels och EA-18 Growlers. De gör inget annat än att leta upp och störa ut luftvärn så de har stora kunskaper.
Text och Bild: Jesper Lidström
Varnare och motmedel är lika viktiga för oss piloter som motor, radar, radio och vingar. Vi startar inte utan något av dessa. Om flygplanet saknar förmåga att detektera/upptäcka hot samt förmåga att bekämpa eller degradera dessa är det svårt/omöjligt att verka i en modern luftstrid. Telekrigaren måste hela tiden förändra varnaren och störaren för att möta upp när motståndaren förändrar exempelvis frekvensen på en eldledningsradar. Medel vs motmedel, det är en ständig utveckling och kamp.
Anders Segerby
Kontingentschef SWAF Red Flag 13-2