Torsdag den 1 november deltog jag vid en konferens i London. Det var Royal United Services Institute, RUSI, som stod för arrangemanget med den brittiske flygvapenchefen Air Chief Marsal Sir Stephen Dalton som värd och den som stod för inbjudan. Konferensen, Chief of the Air Staff’s Air Power Conference är årligt återkommande. Årets tema löd “Strategic Partnerships for Air Power in the Future”.
RUSI är en välrenommerad organisation vilket visade sig dels i programmet, hög nivå på flera av föreläsarna, och dels i uppslutningen av åhörare. Öppningsanförandet hölls av den brittiske försvarsministern, The Right Honourable Philip Hammond vilket följdes upp av ett anförande av den danske generalen Knud Bartels, ordförande i NATOs militära kommitté. Båda talarna kommenterade förra årets Libyeninsats där framgångarna byggde på snabba och effektiva insatser från många länder, såväl NATO-medlemmar som partners. Båda uppmärksammade och talade om att många länder i Europa står inför minskade försvarbudgetar där man kommer att behöva minska volymer såväl personellt som materiellt. De nämnde också det faktum att USA reducerar sin närvaro i Europa.
Bland åhörarna fanns flera flygvapenchefer bland andra generallöjtnant Bondarev från Ryssland och general Rodzali från Malaysia.
Undertecknad, generalmajor Gregg Sturdevant USMC och Air Vice-Marshal Greg Bagwell RAF, panelledare.
Det stora flertalet av föreläsarna var britter. De internationella talarna, förutom undertecknad, representerade amerikanska och brasilianska flygvapnen samt amerikanska marinkåren. Brigadgeneral Jon Norman, USAF, pratade kring Air Power och hur USAF ser på den anpassning av styrkenärvaron som sker i Europa påkallat av nya fokusområden. Generalmajor Gregg Sturdevant, US Marine Corps redogjorde för verksamheten i Afghanistan idag och i morgon. General Azevedo, stabschef i brasilianska flygvapnet, talade om partnerskap kopplat till regionen där man verkar. Själv pratade jag under rubriken ”A Partner Air Force Contribution to Future Conflicts”. Presentationen omfattade nedslag om vad de svenska flygstridskrafterna gör (insatserna), med vad vi gör det dvs personal och materiel samt en liten exposé över hur vi ser på läget i närområdet och i Europa.
Det är uppenbart att vi röner uppmärksamhet bland våra internationella samarbetspartners. Sverige och svenska Försvarsmakten nämns i flera sammanhang där insatsen i Afghanistan, Libyeninsatsen och stödet med LV-förbandet under OS utgör tydliga exempel. Det är en positiv bild som målas upp av oss. Generellt sett utgör vi det goda exemplet för många länder. Trots att vi är ”det lilla landet” med begränsade resurser så levererar vi effekt såväl nationellt som internationellt. Jag konstaterar att det imponerar på andra.
Micael Bydén/ FVI
