Flygvapnet ute i världen – Allmänt, villkor och verkligheten

Anhörig 13 oktober 2011 10:17

Ni borde nog komplettera med att insatsen även kan initieras med användande av obligatorie vilket förkortar tiden för diskussion hemma runt köksbordet. Jag som anhörig skulle uppskatta lite ledarskap från Försvarsmakten i stället för hänvisande till regler och dokument. Varför kommer min sambo aldrig hem och pratar om det som tidigare varit det "stora" i Flygvapnet -Ledarskap och kamratskap. Nu pratar han bara om tvång och att hålla sig lågt så att han inte tvingas ut. Den vilja till utveckling och kärleken till jobbet finns ej mer. Jag vet inte vilket som är värst, skicka honom utomlands eller skicka honom till jobbet varje dag.
Han är inte ensam om detta.
Anhörig

Dela

Anders Silwer Anhörig 15 oktober 2011 17:32
Anhörig

Jo, det är ett obligatorium men de insatser och snabba rotationer vi gjort till Italien har vad jag kan erinra mej bara skett genom frivillighet. Jag förväntar mej också att chefer på alla nivåer är de chefer de ska vara. För mej innebär det att utlandstjänst är en del av arbetet men att en mission diskuteras mellan den medarbetaren och chefen om hur lämpligt det är.

Anders Silwer

Dela

En som är insatt 13 oktober 2011 17:52

Den utrustning jag fick ut på Livgardet rymdes då inte i några "två bärsäckar". Snarare fem. Synd att den som skriver inte är mer insatt i våra förband ute i världen, det känns som vi här ute inte är tillräckligt viktiga för att man ska bry sig om detaljer...

I övrigt delar jag anhörigs reflektioner, vart har ledarskapet och framför allt ansvarskänslan tagit vägen hos högre chefer? Alla har blivit jävligt bra på att skylla ifrån sig på någon annan, istället för att ta sitt ansvar.....

"Ledstjärnan är att inte äventyra verksamhets-, flyg och luftvärdighetssäkerheten med för långa perioder för den enskilde utan möjlighet till vila och rekreation i någon form."

Trots detta citat har vi fortfarande inte ändamålsenlig uniform och utrustning för det vi gör. Rekreation och vila har jag haft två dagar till på sex veckor, är det att inte äventyra flygsäkerheten..?

Tänk om allmänheten visste hur vi egentligen har det ute på insats...

/Insatt med FS21/22/23

Dela

Anders Silwer En som är insatt 16 oktober 2011 22:09
En som är insatt

Raka svar på Flygvapenbloggen. Du har fel när det gäller ansvarskänslan hos högre chefer. Det finns två ansvar som jag "går till sängs" med varje kväll. Det är ansvaret för insatserna och ansvaret som Ansvarig Företrädare (Ansvaret för flygverksamheten i Försvarsmakten). Det räcker med ett tillbud för att jag ska ta det personligt. Kopplingen mellan "de som är längst ut på linan" och ansvariga chefer är mycket starkt. Ingen vill att någon skadas utan att det som behöver göras är gjort. Regeringen hade aldrig fattat beslutet om HKP 16 om det inte varit så: ett ansvarskännande. Jag ser det tydligt på t ex cheferna när de har tunga ansvar i svåra situationer.

Detta ansvarskännande innebär inte att alla förband där ute får all utrustnning de anser sig behöva. Det är ofta svåra prioriteringar. Jag har t ex fattat beslut att viss utrustning inte skulle ner till Sigonella för den behövdes bättre på andra ställen. Svåra val och oftast inte populära beslut, men vårt ansvar.

Anders Silwer

Dela

Sambo 13 oktober 2011 19:28

Den här typen av information gillas...fortsätt med det. Information är nyckeln till mycket.
Till Anhörig: Jag kan bara hålla med dig. Den typen av hot som kom med obligatoriet leder inte till motivation och lojalitet...varken från anställda eller anhöriga. Ska sägas att iaf de jag känner inom FM hade inga problem att skriva på ett obligatorie...de hade problem att skriva på in blanco, de blev tvingade att skriva på utan att det på det obligatoriet fanns med vad som gäller ang ersättning, tid de kan tvingas vara borta, hjälp på hemmaplan osv. Jag stödjer inte den typen av ledarskap. Allt som oftast får man svaret "jag vet inte" av sin käre, de vet inte så mycket mer än oss. Ovisshet och en saknad av trygghet i arbetet har blivit nyckelordet. Anställda har lämnat in klagomål, men det händer ingenting. Jag hoppas att fler anhöriga vågar göra sig hörd, det är trots allt även våra liv som drabbas och kritiken måste komma fram, framför allt för våra partners.

Dela

Insatt 14 oktober 2011 15:59

OK, var ska man borja, befinner mig just nu i insats (darav inga prickar pa bokstaverna) for femte gangen, officer pa mellanchefsniva.

Jag kan halla med om att ledarskapet ibland sviktar, inte bara i FV utan generellt i FM, och Armen som garna vill se sig som ledarskapets kungar ar precis lika kass.

Jag blir irriterad over att det ar enklare att gora karriar i PROD an i INSATS vilket ger oss chefer utan insikt i insatsens forhallanden.

Jag har manga ganger tyckt att systemet varit oflexibelt, att alla ska ga igenom all utbildning innan insats utan att hansyn tas till individens kompetens, att all utrustning ska med osv. Men jag vet ocksa att forsok till flexibilitet har gett oss individer som skjutit vadaskott trots att de havdat att de minsann har tillracklig utbildning, individer som "oj, den trodde inte jag behovdes" avs materiel osv, osv. Sa tyvarr maste jag saga att flexibilitet ar borjan pa kaos, och det har vi inte rad med om alla ska med hem igen.

MEN jag tycker ocksa att det gnalls for mycket bland de anstallda, foretradevis officerarna. Jag ar ledsen att behova saga det men yrket har forandrats och kan man inte acceptera det bor man soka sig nagon annanstans. Det ar ingen som skulle acceptera en brandman som inte vill slacka brander eller som innan utryckning maste diskutera det vid koksbordet forst. Den tiden ar forbi och det ar i forsta hand vara politiker som ar ansvariga och inte vara militara chefer, de ska bara effektuera beslutet. Skjut inte budbararen!

Till alla er som inte ar nojda med FM som arbetsgivare, testa ex Lidl's traineeprogram sa far ni lite perspektiv pa tillvaron och ni kommer garanterat inte behova traffa er familj sa ofta. Nej, sluta gnall, satt press pa vara fackliga foretradare att ett avtal ska fram, vaga testa systemet genom att vagra insats trots att ni skrivit pa eller kop laget och sluta gnall.

Tack for ordet!

Dela

En som är insatt Insatt 15 oktober 2011 19:30
Känns lite som du missat en väsentlig parameter i ditt argument på slutet;

Ja, yrket har förändrats och det är nog nästan ingen som är motståndare till det av oss som är kvar. Det vi sätter oss emot är HUR det gjordes, att man tvingar oss anställda att skriva på ett kontrakt "in blanco". Vi vet inte vad det är vi skrivit på, det är upp till arbetsgivaren nu att kasta runt oss som vi vore ett par vantar. Hade jag ett annat jobb som bara låg och väntade hade jag inte tvekat att säga upp mig, men faktum är att min familj måste ha mat på bordet, amorteringar och räkningar måste betalas, och så vidare.

Du kanske har det bättre, med en Lottovinst på lager...?

Dela
- Anders Silwer En som är insatt 16 oktober 2011 21:56
  En som är insatt
  
  Vet inte om denna kommentar var till mej men svarar...
  
  Jo, delar uppfattningen om att HUR:et kunde varit bättre. Jag skrev rätt mycket om detta i mina nyhetsbrev för ett år sedan. Du kan läsa dem på hemsidan.
  
  Obligatoriet var en förändring för oss alla. Jag var helt klart för att vi skulle göra det till ett obligatorium och sade åt dåvarande ÖB 2008 att vi som chefer skulle föregå och skriva om våra avtal. Det blev så senare. Du kanske tycker att det var lätt för oss chefer att skriva på för vi kommer inte ifråga för internationell tjänst. Det stämmer bara till del. En hake med en internationell tjänst för oss är att dessa oftast ställs krav på ett år borta för att vi ska komma ifråga. Jag är självklart en arbetsgivarrepresentant utom de tillfällen då jag t ex skriver om mitt anställningsavtal, har utvecklingssamtal etc. Avseende obligatoriet funderade själv rätt mycket på den från mitt personliga arbetstagarperspektiv, framförallt avseende ett års längd på en mission.
  
  För mej är nu frågan bakom mej och en del av den vardag vi lever. Jag förväntar mej att cheferna i organisationen är bra chefer i alla aspekter.
  
  Anders Silwer
  
  Dela
- Insatt En som är insatt 17 oktober 2011 18:22
  Jag har inte missat den parametern om du hade last min andra kommentar langre ned pa sidan.
  
  Dela

Sambo 14 oktober 2011 17:44

Varför ska det inte diskuteras vid köksbordet? Det går inte att jämföra en brandman som är på utryckning nån timme eller ev nån dag om det är skogsbrand och en officer som ska vara borta månader hemifrån. Den som är hemma måste faktiskt dra hela arbetsbördan med barn, hus, snöskottning eller vad man nu har och arbeta samtidigt så självklart måste det ju diskuteras hemma hur man ska lösa allt om en måste åka bort i månader. Det är många praktiska bitar som måste lösas.

Dela

Insatt Sambo 14 oktober 2011 23:11
Jo, det ar klart man ska diskutera hur man ska losa ut vardagen men det maste goras nyss med de nya forutsattningar som galler for vart yrkesval. Jag tror att de flesta familjer dar ena parten byter yrke eller arbetsgivare sa diskuterar man igenom det valet i familjen vilka for- och nackdelar det kan ge och hur man ska losa ut vardagen. Samma sak hande officerskaren i somras (hur det gick till finns all anledning att vara kritisk till men att det skedde kan ingen blunda for), skillnaden for oss var att det var arbetsgivaren som gav oss ett delvis nytt yrke med nya forutsattningar. Hur manga av oss har grundligt diskuterat detta i vara familjer? Inte manga ar min personliga bedomning.

Jag vidhaller fortfarande att det gnalls for mycket istallet for att ta konsekvenserna av sitt yrkesval.
Jag hedrar alla de som inte skrev pa det nya anstallningsavtalet, de stod upp for sin asikt.
Jag hedrar alla de som har fattat vad de gett sig in pa och fortsatter som de professionella yrkesutovare de ar.
Jag ar less pa alla "strutsar" som stoppar huvudet i sanden, som gnaller och kastar skit pa fel beslutsfattare och som aldrig har nagon egen skuld i det som hander omkring dem. Vuxna manniskor, det ar dags att borja ta ansvar for era livsval!

PS Jag har fru, barn, villa och allt det dar som jamt gar sonder nar man ar borta och inga av vara nara slaktingar bor i var narhet...men det gar med lite planering men for att planera realistiskt gar det inte att "strutsa" DS

Dela

Sambo 15 oktober 2011 11:55

Det är nog inte så lätt att veta vem som är beslutsfattare. Man lämnar in kritiken hos sin chef sen får han i sin tur vidarebefordra det osv...det är ju så det funkar när det är så många led av chefer. Vissa problem ligger hos de där nere och andra problem högt upp i regeringen (men hur lätt är det att få fram en åsikt hos dom stolpskotten? dessa åsikter ska de som sitter på toppen i FM framföra). Sen är väl den typiska svenska jantelagen fortfarande så inpräntat....ingen vågar säga nå för tänk vad alla andra skulle tycka då. Jag anser att även om man valt att fortsätta inom sitt yrke så är det inget fel i att kritisera det man anser är galet och att vilja förbättra. Att det är många strutsar märks tydligt, även högt där uppe...skylls mkt på regeringen, en del som är berättigat, men massor som jag nog tror att regeringen skiter i hur det sköts.

Dela

Anders Silwer Sambo 16 oktober 2011 21:42
Sambo

Delar din uppfattning om kritiken på den arbetsplats man är. Konstruktiv kritik driver oss alla framåt.

Anders Silwer

Dela
- Sambo Anders Silwer 17 oktober 2011 10:50
  För att ingen ska känna sig påhoppad vill bara tillägga att min kritik inte är riktad till någon specifik person. Jag vet inte vem som tar vilka beslut och eftersom FM är uppbyggd på det sättet det är så tror jag inte heller att de flesta beslut tas av en enda person utan av många, på olika nivåer och genom långa diskussioner. Min kritik är riktad till helheten.
  
  Dela

Martin Johansson 18 oktober 2011 19:39

Det mest grundläggande problemet i hela den här kråksången är ju att det internationella fokuset som råder, på bekostnad av ett fungerande invasionsförsvar, inte är demokratiskt förankrat hos folket. T.ex. visar SOM-institutets undersökningar på att hälften av sveriges befolkning vill avbryta insatsen i Afghanistan medan endast ca 30% vill att vi stannar kvar. Jag skulle tro att detta avspeglar även officerskårens uppfattning rätt bra. När man inte själv tror på det man gör till 100% och inte ens kan förklara för grannen varför vi lägger 2 miljarder per år på att åka runt i öknen i Afghanistan så är det svårt att hitta arbetsglädje och motivation.

"Men sluta då" hör jag komma redan innan jag skickat detta inlägg. Ja, det är ju lätt att säga, men som redan sagts ovan, har man inget att arbete att gå till för att försörja sin familj så är det inte så enkelt. Har man dessutom några år på nacken och har kanske 10-15 år kvar till pension, hur lätt är det då att sätta sig på skolbänken och sedan få ett jobb när man är runt 50? Jag tror dessutom att många som är kvar, trots allt, är att man hoppas på att pendeln skall slå tillbaka och vi inom en inte alltför avlägsen framtid återigen kommer att sätta upp ett trovärdigt nationellt försvar.

Dela

Insatt Martin Johansson 19 oktober 2011 18:17
Jag tanker inte skriva "men sluta da", som en parallell kan man val jamfora med att alla Volvo-anstallda inte kor Volvo, vilket borde innebara att de inte heller tror till 100% pa det de gor. Vart vill jag da komma med detta resonemang? Jo, jag upplever oftare och oftare att det fors ett resonemang kring att inte vara 100% nojd med FM som arbetsgivare. Jag tror att detta ar ett tecken pa att valdigt manga tycker att FM skall vara till for dem och inte att de (personalen) skall vara till for organisationen - att utgora byggklossen som gor att helheten kan leverera effekt. Att vara stolt over att vi levererar effekt trots att vi inte tycker att organistionen fungerar sa bra som den borde - har tror jag vi FM-anstallda skiljer oss fran den Volvo-anstallde som faktiskt kan vara stolt over produkten aven ifall denne inte tycker den ar sa bra att denne vill aga en sjalv. Denna egocentrering fran delar av FM-personalen tror jag kostar mer an vart internationella fokus. Ett internationellt fokus som dessutom tillfor massor med erfarenheter vi aldrig skulle fatt genom att fortsatta vara ett Hemvarn++. Trots att vi (vissa) tycker sa illa om hur FM skots ska vi inte glomma att vi varje dag, oftast utomlands, gor underverk som forvanar vara internationella samarbetspartners, hur ar det mojligt med en stundtals sa bespottad organisation med sa daligt ledarskap etc etc?
Avseende att inte kanna att man kan svara grannen varfor FM gor vissa saker maste vi aterigen komma ihag att var verksamhet ar styrd av politiska beslut och man inte tycker FM gar ratt vag bor detta i forsta hand paverkas genom ett politiskt engagemang. Jag har inga problem att infor mina anhoriga saga att jag ibland inte forstar eller forsvarar varfor FM gor vad den gor men jag poangterar ocksa alltid att FM's verksamhet ar styrd av det regleringsbrev som ar faststallt av politikerna.
Idag verkar det inom FM vara mer regel an undantag att man ska "skjuta prick pa stabsplats", att kritisera sin chef verkar vara ett satt att "vaga saga ifran". Jag tycker personligen det ar ett pinsamt satt att forsoka ta ledarskapspoang fran sina understallda. Nej, det ar dags att pa ett konstruktivt satt forsoka forbattra organisationen inifran. Ta ansvar, grav dar du star, ta inte ansvar for det som andra skall ta ansvar for (ex politiker).
Slutligen avseende SOM-institutets statistik (Jag tror du relaterar till Ulf Bjerelds dokument) sa ar det anda 30% av svenska folket vill vara kvar trots den markant okade hotbilden och svenska omkomna och skadade soldater under 2010.

Dela
- Anders Silwer Insatt 20 oktober 2011 07:51
  Insatt
  
  Intressant inlägg. Ibland tycker jag det finns något självplågande i oss som arbetar i den svenska försvarsmakten. Trots det vi levererar så har vi mycket svårt att vända oss om och se allt bra som är gjort. Vi tittar alltid framåt på vad som kan bli bättre och pratar då bara om det som fattas för att vi ska bli sådär bra som vi vill. Så: ja självplågande men också personer som vill någonting framåt.
  
  Anders Silwer
  
  Anders Silwer
  
  Dela
- Martin Johansson Insatt 20 oktober 2011 22:00
  Skillnaden är naturligtvis att försvarsmakten finansieras av skattemedel och är alla medborgares "företag", inte bara aktieägarnas. Man kan alltså ställa helt andra krav på att försvarsmakten, precis som polisen, skolan och vården mm, skall bedriva sådan verksamhet som medborgarna förväntar sig. Även anställda är medborgare och skattebetalare, alltså är det mer befogat att man har synpunkter på verksamheten och på produkten. På Volvo eller på vilket privatägt företag som helst så kan ju gubbarna på golvet skita fullständigt i vad ledningen får för sig att man skall tillverka för produkt så länge de får sin lön. Man har som officer och soldat ett ansvar och en skyldighet inför övriga svenska medborgare att inifrån organisationen komma med underbyggd kritik i de fall det är motiverat.
  
  Sedan får det inte övergå till ogrundat och omotiverat gnäll förstås, men det upplever jag inte sker så ofta som du låter påskina.
  
  Dela
Anders Silwer Martin Johansson 20 oktober 2011 07:56
Martin

Jag upplever att vi nu gör mycket mer med nationellt fokus än vi gjorde för bara ett år sedan. Allt är dock inte ute i verksamheten utan fortfarande planering. Allt på statsmakternas uppdrag.

Anders Silwer

Dela
- Martin Johansson Anders Silwer 20 oktober 2011 22:03
  Planering är bra och ett första steg, men det är förbandsuppbyggnad, utrustning och övning, övning och övning som är det viktiga, inte att upprätta perspektivplaneringsdokument, TOEM 2030, IO25 eller liknande pappersprodukter på Lidingövägen.
  
  Dela

leif athle 21 oktober 2011 00:23

Nu är ni på väg hem. Tror att många gamla Skavstabesättningar sitter med en tår i ögat o tänker "vi är bra på spaning". Vi skulle velat varit där. Ett mycket förtjänstfult arbete har ni utfört . Svenska folket skall vara stolta över det lilla flygvapen vi har kvar. Nu har ni visat världen. "Utan spaning ingen aning".

Dela

leif athle 21 oktober 2011 01:09

Är officerare på på mellan -o lägre nivå i dag väldigt gnälliga? Har man inte fått lära sig att ta egna beslut? När jag var på FOHS i Halmstad för C:a 35 år sedan, att fatta egna beslut. Off i högre ställning gav bara vägledning. Efter har läst kommentarer i denna spalt är det nog läge att kalla in Affe IT. Tycker inte att många frågor är rellevanta till en anstälning som officer..Högste chefen skall inte behöva ägna sin tid åt nalla med er och fruar o sambos. Gör inte officerskåren till ett dagis! Ryck upp er. Lös uppdragen efter de resurser ni har. Det är planering som gäller. Ni ska inte tro att det är någon nolla som säger detta . Jag har gjort utlandstjänst själv.

Dela

Officer sedan länge leif athle 21 oktober 2011 13:31
Vilka delar av lagen ska inte gälla officerare? Föräldraledighet, VAB, tjänstledigt etc? Ska det finnas krav på fruar utan viktiga jobb? Jag bara undrar på vilket sätt vårt jobb ska skilja sig från andras?

Dela
Sambo leif athle 21 oktober 2011 14:04
Vi sambos och fruar jobbar och betalar skatt, skatt som betalar bla FM. Dessutom är vi inte kvar på 50-talet...vi sitter inte hemma och servar våra officersmän med mat mm och tar all skit som serveras till oss. Vi har egna liv och karriärer som även våra officersmän måste ta hänsyn till. Deras jobb påverkar oss enormt så prata inte om att "nalla med fruar och sambos". Gör inte officerskåren till ett dagis? Jag är ledsen att behöva säga det...men hela FM ses redan av mången svensk medborgare som ett dagis. Jag har ett jobb där jag har kunder hela dagarna (i en militärtstad)och mer än hälften säger att de tycker FM ska läggas ner...de ser inte ens poängen med att ha ett försvar i sverige. Om tex volvo inte levererar bra bilar så tappar de köpare, inga köpare...inget volvo. Om FM inte kan övertyga folket att de behövs så finns det snart inget FM.
Min sambo är för övrigt på sin andra utlandstjänst i år och efter de här turerna så har inte jag heller något förtroende för FM.

Dela
- Insatt Sambo 21 oktober 2011 22:04
  Intressant att vi narmat oss i vart resonemang. Jag tror personligen pa att den debatt som forts och fors i media, framst pa bloggar, av vissa delar av personalen riskerar att fa FM att framsta precis sa som du beskriver och att debatten skadar oss mer an tar FM framat. Jag haller dock fast vid min syn pa att mycket av kritiken som fors fram ar grundat i en alldeles for stark egocentrering, darav valjer jag att kalla det gnall. FM kommer aldrig att kunna overtyga svenska folket om dess anvandbarhet och professionalism sa lange delar av personalen valjer att ga till media med saker som att "tvingas ga vakttjanst" och "tvingas dela hotellrum" skulle paverka flygsakerheten eller inte vara deras arbetsuppgifter. Nej, dags att simma ur ankdammen mina damer och herrar.
  
  Dela

Phoenix 22 oktober 2011 07:16

Appropå villkor och verklighet, är det inte dags att generalen kommenterar den verklighet som pensionerade piloter går till mötes eftersom avtal numera tolkas enligt "någon annans" inriktning. Vem är det som styr egentligen,

Dela

Anders Silwer Phoenix 24 oktober 2011 18:28
Phoenix

Våra medarbetare på produktionssidan arbetar med frågan. Vi har inget svar än men när vi får det går det självklart ut till ATO.

Anders Silwer

Dela

Myndigheten

Jobb & utbildning

bloggportalen

Flygvapnet ute i världen – Allmänt, villkor och verkligheten

flygvapenbloggen

Anhöriginformation om Flygvapnet ute i världen

Libyen och Afghanistan

Planering, allmänt, villkor och verkligheten (Uppdaterad 2011-10-12)

33 kommentarer

delta i diskussionen

Kommentera Avbryt svar

Försvarsmakten är en svensk myndighet

Om webbplatsen

Kontakta Försvarsmakten

Försvarsmaktens webbplatser

Sociala medier

Mobilapplikationer

Inställningar för kakor

Hantera inställningar

Myndigheten

Jobb & utbildning

bloggportalen

Flygvapnet ute i världen – Allmänt, villkor och verkligheten

flygvapenbloggen

Anhöriginformation om Flygvapnet ute i världen

Libyen och Afghanistan

Planering, allmänt, villkor och verkligheten (Uppdaterad 2011-10-12)

33 kommentarer

delta i diskussionen

Kommentera Avbryt svar

Försvarsmakten är en svensk myndighet

Om webbplatsen

Kontakta Försvarsmakten

Försvarsmaktens webbplatser

Sociala medier

Mobilapplikationer