I första delen av yrkesutveckling och befordran i armén beskrev jag vilka områden som utvecklats i den nya arméinstruktionen. Rekommenderar att man läser igenom del 1 för ökad förståelse innan man ger sig i kast med denna. / Arméförvaltare Kenneth Felldén
Inledning
Som jag beskrev i det första inlägget är ett av de fyra områden där det skett förändringar kategorin ”Fack och funktionsområde”. I denna andra del tänkte jag därför förklara Fack och funktionsområde ytterligare.
Bild: Yrkesutvecklingsmodellen med de fyra kriterienivåerna, de svarta pilarna omfattar innehållet i kriterierna. Denna Arméinstruktion definierar de arméspecifika kriterierna både inom befordran och kompetensdjup samt anger ansvar för de fack och funktionsspecifika kriterierna.
Fack och funktionsområde
En anledning till att vi föreslår att Fack och funktionsområden används är att främst yrkesofficerare men även reservofficerare i armén under sin inledande utbildning (SOU, OP, ROU, AROU eller SOFU) utbildas inom ett utbildningsinriktning vid en av arméns fack och funktionskolor. GSS följer den indelning i fack och funktionsområden som gäller för specialistofficer.
Dessa utbildningar är inte helt jämförbara och en individ utbildad inom logistik har inte utbildning inom artilleri m.m. Individerna är grundutbildade eller har haft en anställning vid ett typförband inom ett truppslag innan utbildningen påbörjas och de anställs efter utbildningen vid ett förband med placering i ett typförband. Vi har då följande parametrar, typförband, fack och funktion (utbildningsinriktning), truppslag och förband (OrgE), alla inom truppslaget pansar utbildas inte vid dess fack och funktionskola (Markstridsskolan), personalen har olika kompetenser.
Uppdelning
Det finns många fler fack eller funktioner och befattningar inom de flesta områden, en rimlig nivå på uppdelning under den gemensamma arménivån behövde göras. Vi har valt att använda indelning från de utbildningsinriktningar som idag finns inom SOU och OP/VFU inom armén och vid andra utbildningsinriktningar där armén utbildar sin personal. Utbildningsinriktningarna för specialistofficerare är ofta nedbrutna ett steg ytterligare i jämförelse med officerarna, därför kan inte exakt samma användas.
Utöver dessa har några ytterligare områden på samma upplösningsnivå identifierats och lagts till, fler kan behöva läggas till i kommande uppdateringar. En officer som vidareutbildat sig vid HOP 1 och 2 samt blivit befordrat till övlt har givits förmåga att på denna nivå leda förband och staber oberoende av tidigare utbildningsinriktning, vi inför därför Fack och funktionsområdet ”högre stab” för officerare.
Vi anser det lämpligt att yrkesutveckling och befordran fortsätter inom det område individen påbörjade, kriterier för detta behöver då vara samma oavsett vilket förband individen tillhör. Därför utarbetar respektive inspektör och motsvarande dessa kriterier. Om en individ ska omutbildas från t ex vagnchef stridsvagn/stridsfordon till underrättelsetjänst finns det utarbetade kriterier för vilken kunskap och färdighet som eftersträvas. Befordrande chef kan efter omutbildningen värdera individen mot det nya området och ett formellt byte kan ske med fortsatt yrkesutveckling inom det nya området.
Precis som att en individ kan placeras i en befattning trots kravunderskridande på nivå kan en individ placeras i en befattning utan att rätt fack och funktionsområde innehas. Placering i t ex GRO vid en annan pluton påverkas således inte.
Tjänstetecken på uniformen är ytterst till för att visa vilken militär förmåga individen innehar. I samband med införandet av fältuniform 24 (FU24) ses de tjänstetecknen som bärs på uniformen över. Till skillnad från idag ska även truppslagstecken (benämns arbetsområdesbeteckning) bäras samt att det införs fack och funktionstecken (benämns utbildningsbeteckning). Utmärkning på uniformen av tillhörighet i både truppslag och fack och funktionsområde överensstämmer med tillhörighet i det vi anger som fack och funktionsområde.
Tabell: Fack och funktionsområden för specialistofficer i armén
Fack |
Funktion |
|
Fack |
Funktion |
Markstrid |
Skytte/spaning |
|
Teknisk tjänst |
System-/vapentekniker |
Jägare |
UAV-tekniker |
Stridsvagn/stridsfordon |
Mekaniker mekanik |
Markstrid |
CBRN |
Mekaniker elektro |
Fältarbete |
Fältarbete |
Markteletekniker |
Markstrid |
EOD mark |
Underrättelse- och säkerhetstjänst |
Säkerhetsförband |
Luftvärn |
Bekämpning |
Militärtolk |
Sensor |
Undsäk mark |
Artilleri |
Pjäs |
Sambands- och ledningssystem |
Ledning |
Sensor |
Cyber |
Logistik |
Underhållstjänst |
Luftstrid |
MSE (UAV personal) |
Sjukvård |
Lastmästare |
|
|
|
Legitimerad sjvpers |
Sjuksköterska |
Tabell: Fack och funktionsområden för officer i armén.
Fack |
Funktion |
|
Fack |
Funktion |
Krigsvetenskap |
CBRN |
|
Militärteknik |
Militärteknik Armén |
Fältarbete |
Fältarbete |
Försörjning |
CBRN |
Indirekt bekämpning |
Indirekt bekämpning |
Ledningssystem |
Ledningssystem |
Luftvärn |
Luftvärn |
Markstrid |
Försvarsingenjör |
|
Säkerhetsförband |
Underrättelse- och säkerhetstjänst |
Undsäk mark |
Högre stab |
|
|
Legitimerad sjvpers |
Läkare |
Intill dess att en individ byter inriktning följs kompetensdjups- och befordringskriterier för det fack och funktionsområde där individen genomförde sin SOU eller OP/VFU. Vid byte av fack och funktionsområde ansvarar förbandschef för att en individuell värdering genomförs för att klargöra eventuellt behov av kompletterande utbildning. Värderingen ska ske relaterat till de befordringskriterier som framgår i denna instruktion, de fack och funktionsområdesvisa kriterierna samt kriterier för kompetensdjup inom aktuellt fack och funktionsområde.
Inträde i fack och funktion Högre stab sker efter HOP2 (12). Utbildningsinriktning Und/säk saknas vid Officersprogrammet och inträde i fack och funktion Underrättelse och säkerhetstjänst Mark för officer sker efter kompletterande utbildning och värdering.
Arméns nya instruktion för yrkesutveckling och befordran (FM2022-23220:32)tydliggör att det är förmågor som bör vara styrande för befordran. I arméinstruktionen beskrivs samtliga militära personalgrupper och civil personal.
Hantering av erfarenheter och förbättringsförslag inneburit att instruktionen kunnat utvecklas och förtydligas inom främst fyra områden:
1. Fack och funktion
2. Yrkesutveckling med befordran
3. Yrkesutveckling utan befordran
4. Värdering av kunskaper, färdighet och lämplighet.
Ett grundläggande förhållningssätt är att armén alltid i sin roll som arbetsgivare måste säkerställa att den som ges en uppgift efter befordran också har kompetensmässiga förutsättningar att lösa denna.
Yrkesutveckling
Yrkesutveckling sker på två sätt, fördjupning av kompetens och stigande i befattningsnivå där de olika befälskategorierna skiljer sig principiellt.
➢ Officer utvecklas i huvudsak genom stigande i befattningsnivå.
➢ Anställda soldater, gruppbefäl, specialistofficerare och civila utvecklas i huvudsak genom fördjupning i kompetens.