Arméchef Jonny Lindfors (t.h) och arméförvaltare Kenneth Felldén (mitt) vid brigadledningsplats i Mälardalen hösten 2023.
Note red: Armébloggen kommer fortsättningsvis användas kontinuerligt för att informera och mer djupgående analyser kring saker som berör Armén. I detta och uppföljande inlägg går arméförvaltare Kenneth Felldén igenom den nya instruktionen för yrkesutveckling och befordran.
Bakgrund
Arméns nya instruktion för yrkesutveckling och befordran (FM2022-23220:32) har nu fastställts. Den nya utgåva har justerats för att tydliggöra att det är förmågor som bör vara styrande för befordran. I arméinstruktionen beskrivs samtliga militära personalgrupper och civil personal.
Hantering av erfarenheter och förbättringsförslag inneburit att instruktionen kunnat utvecklas och förtydligas inom främst fyra områden:
- Fack och funktion
- Yrkesutveckling med befordran
- Yrkesutveckling utan befordran
- Värdering av kunskaper, färdighet och lämplighet.
Ett grundläggande förhållningssätt är att armén alltid i sin roll som arbetsgivare måste säkerställa att den som ges en uppgift efter befordran också har kompetensmässiga förutsättningar att lösa denna.
1. Fack och funktion
Fack och funktionsområde används som begrepp för indelningen i de olika kompetensområden som en individ innehar utöver truppslag och typförband. De följer indelningen från de utbildningsinriktningar som arméns kadetter läser vid officersprogrammet (OP) och specialistofficersutbildning (SOU). Till viss del följer indelningen även särskild officersutbildning (SOFU), reservofficersutbildning (ROU) samt anpassad reservofficersutbildning (AROU) och reservspecialistofficersutbildning (RSOU).
Utöver dessa utbildningsinriktningar har tre ytterligare fack och funktionsområden definierats, Högre stab efter HOP2 (12), legitimerad sjukvårdspersonal (civil examen) och Försvarsmaktsingenjör (civil examen).
Intill dess att en individ byter inriktning följs kompetensdjups- och befordringskriterier för det fack och funktionsområde (utbildningsinriktning) där individen genomförde sin grundläggande officersutbildning eller officersprogram. Vid byte av fack och funktionsområde ansvarar förbandschef för att en individuell värdering genomförs för att klargöra eventuellt behov av kompletterande utbildning.
Yrkesutveckling
Yrkesutveckling sker på två sätt, fördjupning av kompetens och stigande i befattningsnivå där de olika befälskategorierna skiljer sig principiellt.
- Officer utvecklas i huvudsak genom stigande i befattningsnivå.
- Anställda soldater, gruppbefäl, specialistofficerare och civila utvecklas i huvudsak genom fördjupning i kompetens.
Bild 1. Yrkesutveckling genom stigande i befattningsnivå alternativt fördjupning av kompetens.
2. Yrkesutveckling med befordran
Regelverk rörande befordran och konstituering framgår av gällande Försvarsmaktens föreskrifter om befordran och konstituering (FFS) och Handbok personaltjänst grunder.
Det är befordrande chef som tar ställning till när befordran kan ske utifrån att arbetstagaren bedöms vara befordringsbar utifrån lämplighet, kunskaper och färdigheter. Tjänstgöring ska ha skett i sådan omfattning att bedömning utifrån lämplighet, kunskaper och färdigheter kan ske. De minsta tider som i föreskriften anges innan befordran får ske är just det – minsta tider. ”Automatisk” befordran enbart baserad på tid får därmed inte förekomma. Om det finns särskilda skäl får befordrande chef besluta om undantag från tidskraven.
Befordringskriterierna för armén anges dels med vad som bör vara uppnått och dels vilken prognos mot nästa nivå som bör innehas. Detta görs genom att ange krav på lägsta förmåga i innehavd befattning, grundlagd-, befäst– eller full förmåga. Det är viktigt att god förmåga uppnås innan avancemang till högre nivåer, detta i syfte att inte urholka befälens förmåga.
3. Yrkesutveckling utan befordran
För specialistofficerare och GSS är det särskilt viktigt att prioritera fördjupad kompetens framför befordran till högre befattningsnivå genom att på innehavd nivå utvecklas från nybörjare (A) via kompetent (B), skicklig (C) och om möjligt till expert (D). För GSS används samma indelning i fack och funktionsområden som för specialistofficer.
Bild 2. Kompetensmodellen.
Den professionella grunden för att utveckla yrkesskicklighet ligger dels i att påbörja yrket med relevant utbildning av hög kvalitet, dels att man får goda möjligheter att genomföra praktisk yrkesgärning och dels i att kunna utveckla själva utövandet över tid.
Djup kompetens baserad på lång erfarenhet kommer att återfinnas hos personal i samtliga befattningsnivåer. Kompetensdjupet anges därför som nivån av kompetens och erfarenhet. Kompetensdjupet är ett sätt att definiera yrkesskicklighet inom ett visst fack- och funktionsområde. Det är kompetensdjupet inom exempelvis artilleri sensorer som avses och inte en särskild befattning eller befattningsnivå. Inte heller påverkas det av inom vilken personalgrupp eller personalkategori kompetensdjupet skapats.
Fördjupning av kompetens inom fack och funktionsområde sker genom skapande av egna erfarenheter, tradering (se och uppleva hur andra gör), handledning eller utbildning.
4. Värdering
Värderingen genomförs årligen och grundas på fortlöpande iakttagelser under bedömningsperioden från personalansvarig chefs och dennes specialistofficers sida. Det är viktigt att den som värderar har tillräckliga kunskaper och färdigheter att bedöma den underställdes förmåga.
Värderingen utgår från de förmågemål som anges i aktuell målkatalog, befattningsbeskrivning samt förbandshandbok. Värderingen anges i nivå på uppnådd förmåga i befattning, reducerad-, grundlagd-, befäst-, full– eller utvecklad förmåga.
Bedömningen av prestation och beteende som genomförs under Återkoppling till medarbetaren i medarbetarsamtalet innefattar den bedömning av lämplighet för befordran som beskrivs i befordringsbestämmelserna.
Avslutande ord
Tack alla ni som läst del 1. I en kommande serie inlägg kommer jag utveckla resonemangen kring de beskrivna områdena. I del 2 kommer vi gå igenom tidslinjalerna för de olika befattningarna och hur vi ser på vikten av erfarenhet för befordran och yrkesutveckling.
– Arméförvaltare Kenneth Felldén
