Mössmärke och gradbetckning för officer, specialistofficer och gruppbefäl i svenska Armén enligt FM trebefälssystem.
Arméförvaltare Kenneth Felldén om resultaten i "Rapport efter undersökning tjänstetecken OR-SO (FM2024.21206:1)"
Bakgrund
Det svenska befälssystemet delar in befäl i tre kategorier, officerare, specialistofficerare och gruppbefäl. Utöver dessa finns också meniga som en kategori. Individer i dessa fyra kategorier av militär personal kan ingå i olika personalgrupper, anställnings- eller tjänstgöringsformer. De olika styrdokumenten som styr utformningen av befälssystemet, främst Försvarsmaktens befattningsstruktur och befälssystem stämmer inte överens med varandra. Detta ger ett intryck, främst i extern samverkan, att specialistofficerare är vad Nato anger som Non Officer Personnel.
Det svenska befälsystemet och anställning av yrkes- och reservofficerare, både officerare och specialistofficerare under officersförordningen talar mot detta. I det svenska befälsystemet har specialistofficerare befattningar som i andra Natoländer bemannas både av NCO och av Officers. NCO i andra länder utvecklar sin kunskap och sina färdigheter främst genom erfarenhet, tradering och handledning i yrket, likt GSS i Försvarsmakten. Metoden att yrkesutveckla specialistofficeren i Försvarsmakten genom utbildning vid skola liknar däremot mer hur officerare utvecklas. En Svensk OR-6 rekryterad från GU har betydligt kortare erfarenhet än sin internationella motsvarighet, så om vi ska fortsätta ange svenska SO som OR behöver rekrytering och yrkesutveckling förändras.
Resultat intern undersökning
Efter genomförd undersökning om gradbeteckningar för specialistofficerare med anledning av att de bör spegla hur befälssystemet beskrivs, både på svenska och engelska, konstateras följande:
- I Sverige är det inte ett problem att krigsorganisationens styrningar (Försvarsmaktens Befattningsstruktur) anger att vi har ett tvåbefälssystem, för vi vet själva att det inte är så.
- På svenska beskriver vi både ett trebefälssystem och ett tvåbefälssystem och på engelska beskriver vi bara ett tvåbefälssystem.
- Nato-kategorin Other Ranks (OR) motsvarar svenska Gruppbefäl Soldater och Sjömän (GSS).
- Vi försöker internationellt förklara våra särskilda tjänsteställningar och befattningar för vår tredje befälskategori utifrån att vi har två befälskategorier. Det är troligtvis enklare att göra tvärt om.
Och inte minst:
- Personalen i Armén och Hemvärnet är stolta över trebefälsystemet och vill hellre lyfta fram det än att ändra så att det ser ut som att vi har ett tvåbefälsystem.
Arméns slutsatser
Det begrepp som bör användas för vår tredje befälskategori, specialistofficerare, är Warrant Officer. Vi bör här använda förkortningen WO för de fyra befattningsnivåerna av specialistofficer (WO 1 – WO 4). Warrant officer (WO) är en grad, eller befälskategori med olika grader, inom flera länders försvarsmakter. Beroende på land, tjänst eller historiskt sammanhang klassificeras Warrant Officer ibland som den mest juniora av Officers, den mest seniora av Non-Commissioned Officer eller i en egen separat kategori. Förändringar behöver göras i våra styrande dokument, främst indelningen i befattningsstrukturen, så att även det omfattar tre befälskategorier enligt vårt befälssystem.
- Vi behöver beskriva svenska befälskategorin Warrant Officer i Nato-dokument, att de både kan ha befattningar som i andra länder bemannas av officerare och av NCO. Vi behöver även förklara att Sverige inte har några OR-7 till OR-9 utan dessa befattningar bemannas av WO-2 till WO-4.
- Det behöver tydliggöras att hemvärnsoldater är befordrade på förmåga likt värnpliktiga och GSS samt att hemvärnsoldater kan vara officers eller specialistofficers vederlike med befälsrätt inom hemvärnsförbanden. Värnpliktigas befordran behöver inarbetas i föreskrifter. Befordran bör även göras när de värnpliktiga är färdigutbildade i samband med utryckning.
- Enighet om vilken tjänstegrad de värnpliktiga plutonbefälen bör befordras till har inte kunnat nås inom Armén varvid en kompletterande undersökning genomförs i syfte att få ett brett beslutsunderlag.
- Armén anser att denna rapport bör användas som underlag för fortsatt beredning vid försvarsstaben.
I Rapport efter undersökning tjänstetecken OR-SO (FM2024.21206:1) fördjupas och förklaras ovanstående resonemang. Rapporten innehåller konkreta förslag på uppdatering av styrande dokument för att lösa den tvetydighet som finns idag.
