Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Vardag på andra sidan planeten

Ing 2 Info

Nu har vi snart varit i missionen 2 månader och jag tänkte ta tillfället att berätta hur vi har det nu när veckorna har blivit just till en vardag. Jag sitter återigen i det svala arbetsrummet och både vilar mig från solen och försöker sänka kroppstempraturen. Det är i skrivande stund tisdag och jag har precis ätit middag i matsalen. Denna kvällen bjöds det på kyckling med ris och som vanligt är maten jätte bra inne på UCATEX.

Matsalen på UCATEX

Det börjar bli väldigt varmt här nere nu, upp emot 45 grader är inte ovanligt så det är viktigt att inte fuska med vattnet eller maten. Denna tisdagen va inget undantag, det var fuktigt och klibbigt redan på morgonen och när solen väl tagit höjd steg det snabbt till 40 grader. Utbildningen mitt team började med idag va strid i bebyggelse med pluton och ansvarig för förmiddagen va Serganten B, övningen var välplanerad så jag kunde bara följa med. (I verkligheten så är det väl mer att hoppa bock mellan skuggan från mangoträden och försöka se engagerad ut när soldaten tittade på en, för utbildningen det löste Serganten utan konstigheter på egen hand). Det kan säkert låta som att vi är lite lata emellanåt, men det är snorviktigt att tänka på sitt eget stridsvärde. När man själv är ansvarig för utbildning så är det väldigt lätt att glömma sig själv samtidigt som man påpekar och påminner soldaterna om att ta hand om sig. Fuskar man med sånt här nere så straffar det sig direkt, därför är det en av de övriga instruktörernas uppgift att påminna övningsledaren att ta han om sig själv samtidigt som dom själva laddara batterierna inför deras kommande utbildningspass. Idag va detta extra viktigt för på eftermiddagen skulle vi spela militärboll, och där svettas man mer än djävulen i biktbåset.

Militärboll är en kombination mellan fotboll, handboll och rugby. Jag kan väl enklast förklara det med att de spelas på fotbollsplan med någorlunda handbollsregler och rugbytacklingar. Skaderisken är givetvis enorm, men en säkerhetsanalys genomförs givetvis innan all verkasamhet och det som gör att vi deltar är att FACA soldaterna inte vågar tackla oss lika hårt som dom tacklar varandra. De inser väl att det kommer bita dom i röven under kommande övningar om man går för hårt åt instruktören...

Militärboll

Utbildningsdagen delas in i 3 pass som är 2 timmar var, två pass på förmiddagen och 1 pass på eftermiddagen. Mitt team brukar i regel använda de två förmiddagspassen till stridsövning och eftermiddagspasset till närkamp, karttjänst eller i detta fallet sport.

Efter vi låst in vapen och sagt KickiRicki (syns imorgon på Sango) till soldaterna så samlar vi ihop de båda svenska teamen och trycker ihop oss i vår bil hem. Av någon märklig anledning så delar de båda svenska utbildningsteamen på en bil medans samtliga andra utbildningsteam har ett var, men men vi är inte sura för det...

När vi kommer tillbaka lastar vi in all vår utrustning på rummen och samlas på kontoret för lite återkoppling från dagen och omedelbara åtgärder inför morgondagen. Ibland vill även cheferna ha möte om det är något som behöver samordnas eller om vi ska förväntar oss något besök på övningsområdet under dagen därpå.

Äpple på katedern eller mango I handen? Smöra för läraren funkar även här

 

Därefter väntar en kväll på UCATEX. Här har varje enskild individ sin egna rutin som i regel innefattar träning, middag, film/tv-spel, planering inför morgondagen men framför allt att höra av sig hem. Det finns lite olika medel för att kommunicera med hemmafronten, det vanligaste är någon form av chatfönster men även att ringa går bra ibland då nätet inte är överbelastat.

Det vi alla har gemensamt trots att vi trivs jätte bra här nere är hemlängtan. Någon saknar sin son, den andra sin flickvän och den tredje bara saknar den svenska luften och en helt vanlig Marabou mjölkchoklad. För att minimera det negativa med hemlängtan så pratar vi mycket om detta så att den enskilde inte ska behöva känna saknad ensam, oftast behöver man bara ventilera känslorna så kan man tillsammans vända det till något positivt. Detta är ju något alla har gemensamt även kollegorna från de andra nationerna, har man inget att prata om kan man alltid snacka om deras hemland och familj.

Och såhär rullar det på från måndag till fredag, varje vecka.

SWECONs mästerskap i Mario Kart

Skillnaden är lördagen och söndagen.

På lördagen har hela EUTM uppställning där vi hissar EUflaggan och generalen säger några väl valda ord. När den cermonin är slut så är det planeringstid och här brukar cheferna samla teamcheferna och samordna kommande vecka eller berätta om det kommit någon viktig information.

Efter tjänsten slutar 14:00 så är vi lediga och har möjlighet att åka utanför grindarna. Då kan vi hitta på något nere på stan och lämna det tillvardags instängda livet på UCATEX. Utbudet däremot är både begränsat och inte helt riskfritt, THE ADVENTURE OF BANGUI brukar Serberna på sjukan kalla det för. Troligtvis med anledning av maghaveri och andra obehagliga åkommor som kan drabba den som besöker det Centralafrikanska köket. Men det finns några välbeprövade resturanger på stan med bra mat, dock är det ju inte för maten vi åker ut, chansen att få se något annat än campen kan vara vinns nog (Kanske till och med värt ett mindre maghaveri). Men vi får besöka en handfull resturanger, några caféer, två snabbköp och framför allt två hotell där det finns möjlighet att svalka av sig i en pool. Denna möjlighet till utflykt gäller även för hela söndagen, där vi brukar planera in besök på något av hotellen.

Lite kultur har väl ingen dött av? Sa vi och fastnade 2 timmar på gudstjänst.

Jag vill trycka på att det inte går någon nöd på oss, vi har det bra och trivs med tillvaron. Om en vecka åker första stridsparet på sin första leave (ledighet). Därefter kommer det roteras så alla kommer vara hemma två åt gången, vilket gör att vi kommer vara två man kort under stora delar av den kvarvarande missionen. Vad det resulterar i får vi se, men ett magras kommer ju sällan när man vill ha det, det har vi ju lärt oss den hårda vägen..

/Fanjunkare J (Sveriges bästa MarioKart förare i CAR)

Officiell blogg

Utbildningsinsatsen i Centralafrikanska republiken består av cirka 170 personer från flera europeiska länder. Insatsen inrättades som stöd till den nationella armén. Sverige bidrar med högst 15 personer. Bidragets huvuduppgift är utbildning och omfattar planering, genomförande och uppföljning av en infanteribataljon. En betydande del av utbildningstiden ägnas åt soldatutbildning, men fokus läggs också på att utbilda på plutonsnivå.

1 kommentar

  • Fj. Geo 22 mars 2018 10:43

    Fantastiskt roligt skrivet, njut av mangosarna!

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *