Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Marinchefer träffades i Köpenhamn och i Tallinn

Jimmie Adamsson

Marinchefen Konteramiral Jens Nykvist med (från vänster)Konteramiral Lars Saunes, Konteramiral Frank Trojahn och Konteramiral Veijo Taipalus ombord på den danska fregatten Iver Huitfeldt.

Marinchefen Konteramiral Jens Nykvist med (från vänster)Konteramiral Lars Saunes, Konteramiral Frank Trojahn och Konteramiral Veijo Taipalus ombord på den danska fregatten Iver Huitfeldt.

Konteramiral Jens Nykvist har nu inlett sin tjänst som Marinchef med en veckas rundtur i närområdet. Veckan inleddes med mötet mellan de Nordiska Marincheferna i Köpenhamn för att åka vidare via bilateral samverkan med Finland i Helsingfors och sedan med deltagande vid det Europeiska Marinchefsmötet i Tallin.

Det årliga mötet mellan Nordens marinchefer genomfördes detta år i Köpenhamn den 10-11 maj i strålande sommarväder.

Jens Nykvist, Veijo Taipalus, Lars Saunes och värden Frank Trojahn redovisade den senaste marina utvecklingen i sina respektive länder. Sveriges marinchef orienterade bland annat om våra nya chefer i Försvarsmakten samt utvecklingen inom undervattensområdet.

Några områden som diskuterades och som beslutades att genomföra djupare analys av det närmsta året var:

-Gemensamt utbyte avseende erfarenheter från ubåtsjakt i skärgårdsmiljö.

-Gemensam marin logistikutveckling med uppsättande av en Nordisk logistik ”site”.

Det kunde också konstateras att alla stod inför hårda prioriteringar avseende framtida materielsystem. Norge såg dock lite ljusare på framtiden med förhoppning om en substantiell ökning för marinen under de närmsta åren inkluderande en anskaffning av ersättare till nuvarande ubåtar i närtid. Finland prioriterar anskaffning av fyra nya ytstridsfartyg (Squadron 2020).

Danmark har just anskaffat tre nya moderna fregatter som man bl.a. avser delta i NATOs gemensamma luftförsvarsparaply med. De har också utvecklat ett autonomt minröjningssystem med ”Drones” och AUV:er i samverkan med European Defense Agency (EDA) och NATO.

Direkt efter detta möte reste marinchefen vidare till Helsingfors tillsammans med den finske marinchefen för att besluta om vidareutvecklingen om SFNTGs (Swedish Finnish Naval Task Group).

European CHENS

Estland har varit ordförande i CHENS (Chiefs of European Navies) under året och bjöd nu in till möte i Tallinn med temat:

Maritime Operations in Confined and Shallow Waters

Då hela 26 nationer samt observatörer från US Navy i Europa och NATO (Allied Maritime Command) var närvarande, gavs det ett utmärkt tillfälle för Marinens nytillträdde chef att upprätta kontakter och inleda diskussioner med sina Europeiska kollegor.

Marinchefen Konteramiral Jens Nykvist samspråkar med Viceamiral Clive Johnstone, Allied Maritime Command (till vänster) samt Belgiens Marinchef Konteramiral Georges Heeren (till höger).

Marinchefen Konteramiral Jens Nykvist samspråkar med Viceamiral Clive Johnstone, Allied Maritime Command (till vänster) samt Belgiens Marinchef Konteramiral Georges Heeren (till höger).

Den estländska försvarminstern inledde med budskapet om hur viktigt ämnesområdet Maritime Security är för alla, och att vi alla behöver samarbeta både inom och mellan nationer i denna domän. Området närmast kusten blir extra viktigt att kunna verka i då interaktionen mellan land och hav sker där. Det är där som den yttre miljön t.ex. geografi, väder och sjötrafik ger utmaningar som inte finns till havs. Chefen för Nato-gruppen COE CSW (Centre of Excellence for Operations in Confined and Shallow Waters), Captain Johannes Schmidt-Thomée, beskrev gruppens arbete som en inledning och därefter belystes mötets tema från tre perspektiv; Operationer, Resurser samt Forskning och utveckling.

Vad pratade man mest om?
– Samarbeten och samverkan
– Maritima autonoma system (MAS)
– Omvärldsläget och sjölägesbild

Men de bästa samtalen kanske ändå ägde rum på middagen på Marinmuseumet och under lunch och kafferaster.

Rundvandring med middag på Tallinns Marinmuseum

Rundvandring med middag på Tallinns Marinmuseum

Museiubåt

Museiubåt

Storbritannien hade studerat marina autonoma system i en tänkt framtid år 2030. Resultatet, inte helt oväntat, gav att så gott som alla länder utvecklar och går mot en ökad användning. Man ska låta människor göra det de är bäst på och systemen ska komplettera med det som tekniskt går att lösa.

Finland tittade på hur samarbeten mellan olika myndigheter och intressenter nationellt fungerar. En slutsats var att det är svårare med samarbeten för myndigheter som tillhör olika departement en mellan de som ligger under samma.

Det tredje projektets namn var Navy´s roles in constabulary missions and in protecting critical energy infrastructures och drevs av Turkiet. Det sammanfattades med att uppgifter inom detta område löses på olika sätt i nästan alla länder. Men det var gjort ett gediget arbete med omfattande enkäter och en penetrering av ämnet in i minsta detalj.

Avslutningsvis återstod bara för den estniske Marinchefen att lämna över ordförandeskapet för 2017 till Tyskland. Då kommer temat vara:

Professional, Attractive, Capable – shaping European navies for tomorrow

 Michael Aaröe, ProdM och Ebba Mårtensson, HKV LEDS

Officiell blogg

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *