Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Nittio dagar hemma

Malistyrkan

Att delta i en internationell insats ger både minnen och vänner för livet. För Mali 11 går insatsen mot sitt slut även om det är mycket kvar att slutföra innan det är dags att lämna över till Mali 12. Just nu pågår rotationsplanering, det vill säga planeringen för när var och en ska få åka hem. Erika, 28 år, åkte hem för tre månader sedan när Mali 10 lämnade över till oss på Mali 11. Längre ner i blogginlägget skriver hon om sina känslor kring att komma hem, minnas och längta tillbaka. 

En internationell insats är en omställning i livet och att komma hem är det likaså. Alla som har varit på en insats, alla veteraner, kan nog känna igen sig i det Erika berättar om.

Ungefär nittio dagar har gått sedan vi klev av flygplanet den där mycket tidiga decembermorgonen förra året. Det var kallt och gradskillnaden från Timbuktu gjorde att det isade långt in i märgen.
Våra annars alldeles för varma ökenuniformer var för kalla för en svensk vintermorgon.
Isen låg som en hinna över landningsbanan och skapad en oerhörd kontrast från den röda sand vi precis lämnat bakom oss.

Den röda sanden som vi aldrig mer kanske skulle sätta våra fötter i.
För nästan alla av oss var detta sista resan från Mali. Från camp nobel. Från ett liv vi levt i sex månader. Jag tror ingen av oss tänkte på det då. Att vi aldrig mer skulle tillbaka. Inte tillsammans i varje fall.

Jag ska berätta för er hur det känns när nittio dagar har förflutit efter en avslutad FN-mission i ett land så långt ifrån där man bor, i en kultur så främmande sin egen och med människor man själv inte valt att leva med så tätt inpå. Med ett uppdrag så annorlunda allt annat man gjort.
Det känns.
Det känns underligt att det har hänt.
Ibland måste jag påminna mig själv om vad jag gjort det senaste året. För jag glömmer bort det så lätt. Vilket är konstigt när det är en av det mest speciella saker jag upplevt.
Kanske är det hjärnans sätt att hantera det. Låta det bli som någon form av dröm.

Jag tänker på människorna jag mötte dagligen där nere, som jag satt och åt frukost med, som jag tränade med, som jag sov bredvid. Som jag patrullerade gator i Timbuktu med, som jag duckade tillsammans med när vi trodde granater trillade ner över oss.
Jag tänker på hur viktiga de var. Och nu finns de inte längre så närvarande i mitt liv.
Det känns också underligt.

Under en insats blir vänskapsbanden starka. Erika tillsammans med kompisen Hanna.

Nittio dagar är inte särskilt lång tid. Samtidigt en hel evighet.
Jag snurrar armbandet där jag låtit gravera in koordinaterna på vårat tält där det stod på campen. Det finns ett till likadant armband i världen och det sitter runt handleden på min vän som sov i sängen bredvid min.

Jag tänker att även om det är svårt att greppa att man varit där så finns spåren av det kvar. För alltid i mitt hjärta.
Och de sakerna kommer nog inte ändras varken om nittio dagar eller om nittio år.
Erfarenheterna och lärdomarna bär man med sig.
Så känns det efter nittio dagar hemma.
Underligt.

/Erika Borgström

Erika näst längst till höger tillsammans med vännerna från Mali 10.

Erika jobbade på vakt och eskort under Mali 10 och har tidigare skrivit för Malibloggen. Nu jobbar hon som soldat på Livgardet.

Mali 11 fortsätter arbetet med att möjliggöra omlokaliseringen av Sveriges bidrag till FN-insatsen MINUSMA, United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali. MINUSMA är en fredsbevarande FN-insats i Mali och bildades den 25 april 2013 genom FN:s säkerhetsråds resolution 2100 för att stabilisera landet.

MINUSMA består i dag av en styrka på ungefär 15000 personer från över 50 olika länder som valt att bidra till fredsinsatsen i Mali. Toppnationerna när det gäller numerärt bidrag till MINUSMA är Burkina Faso, Tchad, Bangladesh, Senegal och Egypten. MINUSMA:s befälhavare är generallöjtnant Dennis Gyllensporre.

Officiell blogg

Det svenska FN-bidraget i Mali har under flera år utgjorts av ett underrättelseförband med huvudsaklig placering i Timbuktu. Nu förbereder sig den svenska styrkan för att lösa andra uppgifter i Gao, landets östra delar. Därmed pågår en omstrukturering av Camp Nobel i Timbuktu. Sedan tidigare finns och kommer även fortsättningsvis att finnas en nationell stödenhet för logistik (NSE) med placering i Bamako.

2 kommentarer

  • J Mali03 7 mars 2020 08:11

    Känns alldeles för väl igen! Samtidigt som jag saknar gruppen så vet jag inte om jag hade viljat träffa alla tillsammans igen. Det hade varit för jobbigt att skiljas åt igen.

  • PIO MALI10 7 mars 2020 15:15

    Erika, Mali10:s vassaste penna!

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *