Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författare är förvaltare Håkan Lindberg.
Tjänstgör på Marinbasens stab och är ordinarie ledamot i Kungliga örlogsmannasällskapet.
Tanken på detta blogginlägg om vilka speciella förmågor som behövs för att försvara Sveriges maritima kroppspulsåder nämligen området Göteborg-Brofjorden och de i området befintliga hamnar och farleder kom när jag vid genomläsning av försvarspropositionen konstaterar att 17:e bevakningsbåtskompaniet i Göteborg inte längre är med på listan över krigsförband. Nu innebär inte detta att förbandet skall upphöra för det skall det bevisligen inte men det ges ingen ledtråd i texten att det t.ex skall inordnas i 5.e amfibiebataljonen. Vad man däremot kan utgå ifrån är att förbandet kommer att tillhöra Amf4.
Ur mitt perspektiv så är det synnerligen viktigt att vi har stående förband i det angivna området. Den enorma andel av rikets import/export som passerar igenom varje dag är känsligt för störningar och skulle sådan av militär art uppstå gäller det att ha färdiga förband på plats inom timmar/dygn. Vi han komplettera med mobiliseringsförband men att vänta 4-5 dygn på att få ett stridsdugligt förband på plats på annan tid än de värnpliktigas sista månader i tjänst är en för stor risk att ta och följaktligen måste det finnas stående förband i området.
För att säkra sjötransporterna krävs både marina resurser fritt till sjöss och i området från baslinjen och in i hamn. Vilket är en förmåga marinen måste ha i området Göteborg Brofjorden. Ett scenarie kan se ut så här.En ubåt går in på svenskt TVG. Släpper en dykfarkost vid baslinjen och den uí sin tur lämnar dykarna inne vid hamnen som placerar ut minor eller sprängladdningar. Den kedjan måste marinen kunna bryta plus att marinen måste kunna röja de minor och sprängladdningar som lämnats där. För att inte det skall vara öppet för infiltration/minläggning via ytfartyg behövs förmågan för bordning och kontroll av sjötrafiken. En kontroll som skall kunna genomföras med en viss hotnivå mot bordande enhet och bordningsstyrka.
Om vi i nuläget ser på 17:e bevakningsbåtskompaniets uppgifter och organisation(enl. Amf1 hemsida) så finner vi ett kompani med en mycket stor spännvidd av både uppgifter och förbandsdelar.
Kompaniets huvuduppgifter är att:
I KOMPANIET INGÅR FÖLJANDE ENHETER:
STABSTROPP
Stabstroppen är främst en betjäningsenhet för kompaniledningen och dess stab. Troppen bemannar kompaniets ledningsfartyg HMS Skaftö.
NÄRSKYDDSTROPP
Närskyddstroppen är kompaniets huvudsakliga markstridsresurs för exempelvis strid och bevakning. Närskyddstroppen ska också kunna stödja övriga plutoner och troppar i deras huvudtjänst. Troppens soldater är tidvis tjänstgörande.
BEVAKNINGSBÅTPLUTON
Kompaniets fem bevakningsbåtar finns på kompaniets största pluton. Bevakningsbåtarnas uppgifter består av ubåtsjakt, bevakning av ett område på och under ytan och sjötrafikkontroll.
SENSORPLUTON
Sensorplutonen är kompaniets slagkraftigaste enhet. Plutonen genomför främst underrättelseinhämtning med undervattensensorer, inomskärs ubåtsjakt samt strid mot yt- och undervattensmål med kontrollerbara minor.
BORDNINGSTROPP
Troppens främsta uppgift är att fysiskt kontrollera fartygs status. Troppen löser även andra uppgifter såsom sök av infrastruktur, spaning och undsättning i maritim miljö. Bordningstroppen har flera gånger utgjort en viktig resurs till marinens insatser utanför Somalia. Film om bordningsstyrka under insats finns på nedanstående länk.
TROSSTROPP
Trosstroppen är kompaniets underhållsenhet och försörjer kompaniet med bland annat förnödenheter, reparationer och sjukvård.
Förbandets bevakningsbåtar har genomgått en rejäl modifiering och kommer att vara i tjänst länge än men det förtar inte behovet av en diskussion om vilka förmågor ett framtida förband som skall verka i detta område skall ha. Listan nedan är ett förslag på förmågor som jag ser framför mig.
Skillnaden mot nu är att jag ser behovet av förmåga att även röja minor och sprängladdningar på botte, fartygsskrov och på kajanläggningar samt ha större förmåga att bekämpa större ubåtar t.ex med torped. De hade varit önskvärt att det finns ett förband med denna specialiteten även på ostkusten men de ekonomiska realteterna gör detta till en ren fantasi. Vad vi däremot kan argumentera för är att bevakningsbåtskompaniets nuvarande funktioner inte bara vidmakthålls utan även utveckla dessa förmågor i syfte att hålla Göteborg-Brofjordenområdet öppet för vår livsviktiga sjötrafik.
GMY
Håkan
Bevakningsbåt 88. Foto Försvarsmakten
Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författare är förvaltare Håkan Lindberg.
Tjänstgör på Marinbasens stab och är ordinarie ledamot i Kungliga örlogsmannasällskapet.