Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Handelsflottan vår sista försvarslinje

inifransett

 

I den militärstrategiska doktrinen från 2016 står följande att läsa:

Väpnat angrepp ska mötas snabbt i syfte att vinna tid och skapa handlingsfrihet. Därefter ska försvarsoperationer syfta till; att tillsammans med andra vinna kriget alternativt enskilt undvika att förlora.

Den sista satsen om att enskilt undvika att förlora har jag funderat på över en tid. Just detta med att förlora kriget kan tolkas som om landet kapitulerar eller erövras totalt med militära medel. Som jag ser det så kan Sverige aldrig förlora så länge vi har en handelsflotta som inte underkastat sig en angripare. På så sätt så blir en svensk handelsflotta en garant för att Sverige aldrig kommer att förlora enskilt.

I begreppet sjömakt ingår de tre delarna baser, örlogsflotta och handels och specialtonnage. För att utöva effektiv sjömakt behövs alla tre. Sålunda så måste vi även se det civila tonnaget som en del av vår sjömakt och agera därefter. Åtgärder som stimulerar en större svenskägd och/eller svenskflaggad flotta blir en del av vårt totalförsvar.

Jag utgår ifrån att den konflikt som Sverige blir inblandad i kommer att påverka våra grannländer och att svenskt tonnage kommer att behövas i krigsansträngningarna. Ett historiskt exempel på detta är skapandet av den norska statliga rederiorganisationen NOTRASHIP efter ockupationen av Norge 1940. Ledningen satt i London och samordnade den del av den norska handelsflottan som inte fallit i nazisternas smutsiga labbar. NOTRASHIP bidrog signifikant till de allierades krigsansträngningar mot axelmakterna och så skulle även det svenska tonnaget göra vid en konflikt.

När vi talar om den svenska handelsflottan så syftar vi ofta på de cirka 100 fartygen som är svenskflaggade men det svenskägda tonnaget är avsevärt större än så. Med handelsfartyg menas fartyg som tar last eller passagerare. Övriga fartyg går under beteckningen specialtonnage. Bilden nedan är tagen från myndigheten Trafikanalys och beskriver det svenska ägandet 2019.

Som komplement skall sägas att antalet anställda inom den maritima sektorn i Sverige och på svenskflaggade fartyg är ca 28 000.

Att ha en stor civil  handels och specialfartygsflotta är enl. mig en förutsättning för att ingen skall kunna betvinga oss helt. Så länge det seglar fartyg ägda av svenska rederier och helst under svensk flagg så kommer vi inte att förlora eftersom den civila flottan är vår sista försvarslinje.

HMS Malmö eskorterar MS Hoburgen i Adenviken 2009

 

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *