Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Varför NBO misslyckades med att skapa specialister till flottan.

inifransett

Jag får lite då och då frågan varför vi avskaffa det som vi kallar Ny Befälsordning(NBO) Mitt svar blir att när NBO skapades på 70-talet så var tanken att 70% av officerarna skulle bli max löjtnant eller kapten men det blev i princip tvärt om och var man över 35 och inte hade blivit örlogskapten/major då   sågs man nästan som misslyckad. Nästa fråga som brukar komma är varför det blev så och jag skall i detta inlägg beskriva min syn på anledningen till  detta.

Vid införandet skapades två karriärlinjer som tydligt visades i rekryteringsbroschyrerna. En linje som gick från officershögskola(OHS) via krigshögskolans allmänna och högre kurser, vidare till militärhögskolans dito och det högsta man kunde bli var viceamiral. Den andra linjen gick från officershögskolan till krigshögskolans specialistkurs och sedan inget mer. Det högsta man kunde bli var löjtnant. När en person jämförde dessa två så verkade onekligen den första linjen vara avsevärt attraktivare än den andra.

För dem som mot förmodan gick Marinens krighögskolas specialistkurs(KHS SK) på någon av flottanlinjerna väntade lite olika framtid med det gemensamma att slutgraden löjtnant var uppnådd.

För  några linjer så fanns attraktiva tjänster som väntade t.ex FC bojbåt eller MtjC patrullbåt typ Hugin men för de flesta på operatörslinjerna  väntade tjänster som till sitt huvudsakliga innehåll inte innehöll så mycket huvudtjänst utan innebar nästan enbart underhållsarbeten på däck eller uppbördsanvar om det en fanns några sjöbefattningar som t.ex för sambandsspecialisterna. För dessa fanns valet att sitta på radiostation och/eller lärare på skola resten av karriären.

Är man då både intresserad av sin huvudtjänst och ville vara till sjöss så fanns det föga stimulans i detta systemet. På minkrigsflottiljen fungerade det bättre men på ytattackflottiljerna pratades det bara om behovet av specialister men ingen agerade.

Jag hävdar att om NBO utvecklats för att även försörja med specialister hade specialistofficerssystemet inte behövt skapas. Hade det funnits en karriärstege där den som ville specialisera sig dels i större utsträckning fått arbeta med sin huvudtjänst, att det funnits befattningar ombord för alla linjer även efter KHS SK och att det efter ett antal år funnits ett skolsteg för att bli kapten då hade tillräckligt många stannat kvar och specialiserat  sig.

Det klagas idag över bristen på erfaren personal men ansvaret för en del av denna brist ligger på dem som var fartygschefer och däröver i flottan under 80 och 90-talen. Hade man agerat för att skapa ett attraktivt system så hade vi förmodlligen haft betydligt bättre tillgång på kvalificerade specialister idag. Om 2-3 år har huvuddelen av dåtidens plutons och kompaniofficerare gått i pension vilket ger att det är ca 25-30 års glapp mellan de nuvarande specialistofficerarna och majoriteten av de specialister ur de tidigare befälsssystemen.

Trebefälssytemet är nödvändigt för att gå från karriärflottan till kompetensflottan och jag hoppas innerligen att vi kan fortsätta utveckla detta till ett system som är attaktivt för alla tre kategorierna(GSS, SO, OF)

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *