Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Utmanad på brigadstruktur.

inifransett

Efter mitt förra inlägg blev jag på twitter utmanad att ge min högst flottistiska syn på sammansättningen av arméns brigader samt hur jag ser på UND och jägarförband.

Här kommer sålunda min syn på brigaderna. UND/JÄG kommer senare.

Brigaderna.

I mitt förslag finns det tre typer av brigader. Pansarbrigader, norrlandsbrigader och motoriserad skyttebrigad. Tre pansarbrigader(P7, P4, P18) Tre norrlandsbrigader(I13,I5/I21, I19) samt en motoriserad skyttebrigad (I1)

Brigaderna är likvärdigt uppbyggda men skiljer sig när det gäller vilka fordon manöverbataljonerna verkar med. T.ex Strv 122, Strf 90, Patgb 360, Bv 309,Bv 410. Struktur enl. följande:

Spaningskompani, tre manöverbataljoner, pansarvärnsbataljon, stabsbataljon, ingenjörsbataljon, underhållsbataljon och luftvärnsbataljon.

I pansarbrigaderna finns strv 122/strf 90 i manöverbataljonerna medans i norrlandsbrigaderna finns strv 122 i en bataljon, strf 90 i en och bandvagnar i den tredje. Detta för att kunna strida som städ och slägga i mottitaktik i Norrland med den tunga komponenten som städ och de andra två som mer lättrörliga släggor. I den motoriserade skyttebataljonen vill jag ha genomgående patgb 360 för att skapa ett för södra Sverige snabbrörligt förband. Här är det dock av vikt att fordonen får en kraftfullare beväpning för att kunna bekämpa en BMD/BMP av senaste version.

I stabsbataljonerna sätter jag en UAV-tropp för taktisk spaning. Rörande luftvärnet så vill jag ha eldrörsluftvärn för att även kunna bekämpa markmål. Här kan man diskutera om bat-komp-plut struktur är det optimala eller om det skall vara en bat-plutstruktur för att medge snabbare ledningsförlopp över större yta?

PV-bataljonen skall ha hjulfordon eller bandvagnar för att uppnå maximal rörlighet. Här måste det till en ny PV-robot med större genomslagsförmåga och räckvidd än de nuvarande. PV-bat skall vara väl samövad med PV-hkp för att nå störst effekt.

Artilleriet är klassisk 12-pjäsbataljon plus grkpbv i manöverbataljonerna. Bromateriel och förmåga till fördröjande fältarbeten skall finnas i ingenjörsbataljonerna.

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

6 kommentarer

  • Amfibieofficer 5 juli 2020 16:48

    Mycket trevlig läsning och bra tankar! Kul att någon som inte är expert på området ändå tillåts tycka och skapa debatt. Fortsätt gärna!

    • inifransett Amfibieofficer 5 juli 2020 22:34

      @amfibieofficer.
      Tackar! I morgon fortsätter jag med min syn på jäg/und/tk-förbanden.

  • Ingemar Gustafsson 9 juli 2020 11:40

    Hmm en återgång till den arme vi lämnade i början 2000. Duger den för att hantera det framtida slagfältets karaktär eller blir det mer av fleet in being. Tror du låser lite för mycket på platser och brigaders traditionella struktur. Tänk om det skulle vara bekämpningsförmågan inkl und som var motorn. Strv/strf tar och skyddar platser för IE förband?

    • inifransett Ingemar Gustafsson 9 juli 2020 15:41

      Jag tror på att det behövs fasta förbandsstrukturer som självständigt kan lösa uppgifter. Detta med att ha funktionsdrivna verksamheter tror jag inte på av personella skäl. Folk vill ha en struktur att verka inom, som de känner igen och kan identifiera sig med. Att sätta ihop tillfälliga förband funkar utmärkt på sjön med de förutsättningar som fartyg har men jag undrar om det verkligen fungerar så bra på marken med t.ex en massa självständiga sensor och dito vapengrupper utspridda över ytan. Borde bli stökigt både att leda, bemanna och försörja.

  • Markstridare 10 juli 2020 11:39

    En rimlig slutsats i mycket, du har dock något baktung brigad med lednings samt luftvärnsbataljon jämfört med dåtiden och dagens kompanier. Idag har mekbataljonerna luftvärnplutoner med LVKV90 vilket du pratar om på brigadnivå. Annars ligger du väl ungefär där alla armémänniskor i stort ligger

    • inifransett Markstridare 10 juli 2020 13:40

      För att vara sjökrigare så är jag inte så dålig tycker jag :)

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *