Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Den akademiske officeren en förutsättning för specialistofficerens varande.

inifransett

Det har under det senare året varit en ökande debatt angående huruvida officersutbildningen skall vara akademisk eller ej och jag vill i detta inlägg ge min syn på saken. Min tes är att vi hade inte kunnat införa och sedan behålla kategorin specialistofficerare om inte officersutbildningen akademiserats

Att det klagats på at sjöofficersutbildningen är för teoretisk och innehåller för lite praktik det kan man läsa om i Tidskrift i Sjöväsendet i princip sedan Sjökrigsskolan startade på Skeppsholmen 1867. Strävan efter att vilja akademisera finns redan på 1960-talet då man för fram begreppet Mil.kand som en möjlig väg framåt. I grunden verkar det finnas dels en vilja att vara civilt kompatibel och dels en genuin vilja att med akademiska metoder utveckla den militära professionen. En vilja som nu fått genomslag i och med det nuvarande utbildningssystemet.

I NBO systemet rådde principen att kunna lite och mycket vilken nu har bytts mot att de olika kategorierna kan mycket om lite. Det vill säga att specialistofficerarna är specialister på att agera på stridsteknisk och lägre taktisk nivå emedan officerarna blir specialister på högre taktisk, operativ och strategisk nivå. Som jag ser det så skall specialistofficeren mentorera officeren fram tills att denne blir erfaren OF2 och officeren skall i sin tur göra det samma för specialistofficeren när dessa hamnar i högre staber i vars arbete officeren har större erfarenhet.

Tack vare att alla som kommer in i FM har gymnasieexamen av något slag och att skolkraven för Officersprogrammet och Specialistofficersutbildningen är relativt lika så hamnar vi i ett läge där likvärdiga individer skall välja bana. Skiljer sig då icke dessa banor åt så är det med viss mänsklig logik den mindre exklusiva som kommer att få stryka på foten. Det hade varit lika bra att gå den längre officersutbildningen och kunna göra karriär och få status än att stanna på en nivå där även ”karriärofficerarna” hamnar i början vilket gör att specialistofficerens kunskaper inte blir särskilt unika för att det finns hela tiden en högre chef som kan tillräckligt mycket om ämnet för att ha synpunkter men för lite kunskaper för att inse hur lite de egentligen vet.

Jag tror att det förhållandet hade infunnit sig relativt snabbt och lett till att specialistofficerarna egentligen inte känt sig som specialister inom sitt område utan en slags andra klassens officerare med begränsade karriärmöjligheter. Det senare eftersom officerare ur den andra kategorin kunnat besätta specialistofficersbefattningar och reda ut dessa p.g.a tidigare erhållen mindre djup kompetens.

Fördelen med det nuvarande systemet är att de bägge officerskategorierna har var sin tydlig profession. En med som hanterar problem med akademisk metod och en som hanterar sådana med beprövad erfarenhet. Jag tror på ett samarbete mellan dessa kategorier utan att den ena trycker ner den andra utan att dessa jobbar ihop och utvecklar varandra under olika delar av resp. karriär. Respekt skall visas både för akademisk och för praktisk kompetens.

Hade NBO fortlevt i form av det treåriga yrkesofficersprogrammet hade det inte funnits någon plats för specialistofficerarna helt enkelt för att det fanns folk kom kunde täcka upp delar av specialistofficerarnas kompetenser om än inte alls med samma djup vilket jag tror organisationen fullkomligt struntat i så länge det fungerat hjälpligt.

Jag vill att vi bibehåller den inslagna vägen och fortsätter transformationen från en karriär- till en kompetensorganisation med både teoretisk och praktisk kompetens.

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *