Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Tjänstegrenen, sjöstridskrafternas kärna.

inifransett

Jag har alltid hävdat och gör fortfarande med emfas att den viktigaste byggklotsen för ett effektivt sjöförsvar är att vi har välfungerande tjänstegrenar. Tjänstegrenarna är likt borden på en träskuta utifrån dessa skall chefer skall bygga en fungerande farkost. Är bordläggningen dålig så kommer det att påverka båtens egenskaper synnerligen menligt.

Tjänstegrenarna har månghundraårig historia och definieras idag både genom tillhörighet i befattning, utbildningslinje och för sjömän och specialistofficerare genom yrkesbeteckningar på uniformen. Tjänstegrenstänkandet avspeglas även i dagens indelning i strids och stödfunktioner i Marinen. Nedan listas de olika stridsområdena med ansvariga förband och ett urval av stödfunktionerna med dito förband.

  • Amfibiestrid(Amf1)
  • Ubåtsstrid(1.ubflj)
  • Ytstrid(3.Sjöstriflj)
  • Undervattensstrid(4.Sjöstriflj)
  • Luftförsvar(3.Sjöstriflj)

Stödfunktionerna är betydligt fler varför bara ett urval presenteras.

  • Bastjänst och logistik(MarinB)
  • Dykeri(SSS)
  • Samband(MS)
  • Telekrig(3.Sjöstriflj)
  • Verkanstålighet(SSS)
  • Ubåtsräddning(1.Ubflj)

Rent praktiskt så är dessa områden till för att underlätta utvecklingsarbete och erfarenhetshantering. Det blir helt enkelt enklare att spjälka upp i strids och stödområden när tjänstegrenarna skall bedriva utveckling. Ett område som enl. mig borde slås isär och drivas som egna stödfunktioner som i sin tur kan innehålla flera tjänstegrenar är stödfunktionen bastjänst och logistik vilken  borde delas upp i förnödenhetsförsörjning, transporttjänst, sjukvård, teknisk tjänst och bastjänst. Marinen blir vassare och vassare för varje dag och då måste även utvecklingsverktygen vässas.

Att få en fungerande tjänstegren kräver mycket arbete och engagemang av den enskilde. Det hänger på att några drivande personer tar tag i det hela på låg nivå. Att det skulle komma styrningar ovanifrån är ren utopi. Här får yrkesstoltheten spela in eftersom man vill inte bli uthängd i historieböckerna efter kriget som den tjänstegren som vars inkompetens orsakade svenska marinens nederlag.  Jag har här satt ihop några bra råd för dem som skall skapa ny tjänstegren eller ruska liv i en gammal.

  1. Ta initiativ på egen nivå. Ingen kommer att sparka igång er men å andra sidan finns det ingen som säger emot heller när personalen tar initiativ som leder till ökad krigsduglighet.
  2. Läs insamlade erfarenheter. Där ser ni vilka problem som ni kan börja lösa direkt-
  3. Var aktiva i skrivandet av strids- och stödfunktionsutvecklingsplanerna. Finns det ingen innan, skriv en egen. Ingen kommer att skälla på er.
  4. Ha realistiska mål på 2-4 års sikt. Inga fantasier. Utgå från liggande budget, materielplan och utbildningssystem.
  5. Definiera vem eller vilken enhet som skall utföra det som ni skriver i planen. Det skall vara realistiskt och ingen önskelista. Bättre med tre saker som blir utförda än 22 som önskas.
  6. Ha en tät dialog med aktuell sektion på SSS så ni även utvecklar utbildningen.
  7. Inventera karriärvägar och gör dessa kända från rekryt och uppåt. När rekryten skall välja så vill de se hur en potentiell karriär kan se ut.
  8. Förankra på bredd inom tjänstegrenen. Från menig 1 upp till Kk. Då vet alla åt vilket håll de skall jobba och alla nivåer får komma till tals och känner sig sedda och uppskattade.
  9. Ordna någon form av social aktivitet så att ni lär känna varandra inom tjänstegrenen. Underlättar karriärplaneringen och ökar samhörigheten.
  10. Till sist. Var realistiska. Er bit bordläggning är en liten del av båten, inte hela skrovet. Var återhållsamma och önska en liten bit i taget av det som ni ser som absolut viktigaste för att ni skall kunna leverera stridseffekt.

Avslutningsvis vill jag att baskydd blir  egen tjänstegren med eget yrkestecken.

GMY

Håkan

Foton: Försvarsmakten

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *