Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Sjukvårdspersonal i Marinen. KÖMS synpunkter

inifransett

I den av Kungliga Örlogsmannasällskapet utgivna skriftserien En marin för Sverige finns i den senaste utgåvan som behandlar hur marinen skall bemannas föjande intressanta skrivning och sjukvårdspersonal i Marinen.

 Den marina sjukvårdspersonalen

Kategorierna av marin sjukvårdspersonal kan förenklat beskrivas på följande vis, där vissa är
tillikabefattningar och vissa är egna befattningar ombord eller i staber.
− Stridssjukvårdare.Kombattant. Stridssjukvårdare tränad för tjänst i markförband. Vanligen en eller två per grupp.
− Örlogssjukvårdare Kombattant. Stridssjukvårdare tränad för tjänst ombord. Antal anpassas till fartygets storlek och antal drabbningsplatser.
− Sjukvårdsansvarig officer ombord Kombattant. Befattning som på sikt fasas ut till förmån för sjukvårdsbefäl, se nedan.
− Sjukvårdsbefäl Kombattant. Som örlogssjukvårdare + något högre kompetens + civil STCW-sjukvårdarkompetens + ansvar
för sjukvårdsmateriel och sjukvårdsövningar. Leder sjukvårdstjänsten ombord om inte högre kompetens finns ombord.
− Fartygssjuksköterska Specialistsjuksköterska med särskild träning försjukvårdstjänst ombord.
− Sjukvårdsofficer Som ovan plus sjöofficer med utbildning i logistik och stabstjänst.
− Fartygsläkare Specialistläkare med särskild utbildning försjukvårdstjänst ombord.

Härtill kommer personal i ledningsfunktioner som sjukvårdsplanerare, sjuktransportledare
och stabsläkare. Utbildningen av fartygssjuksköterskor, fartygsläkare och stabsläkare ska vara utmanande och kvalificerad, och därmed attraktiv, och ge denna personal god vana och färdighet att leda sjukvårdstjänsten ombord med stöd av sjukvårdsofficerare, sjukvårdsbefäl och örlogssjukvårdare.

 Förslag på utformning av sjukvård ombord i krigsbesättningar
– Mindre stridsfartyg har örlogssjukvårdare och ett sjukvårdsbefäl.
– Större stridsfartyg har örlogssjukvårdare, ett eller två sjukvårdsbefäl samt fartygssjuksköterska.
– Fartyg som bedriver särskilt riskfylld verksamhet eller verksamhet där risktagningen måste vara liten, som har särskilt långt till stöd utifrån eller som har begränsade sambandsmöjligheter kan ha fartygsläkare istället för, eller i tillägg till, fartygssjuksköterska.
Det kan till exempel handla om vissa former av dykning, segling på djuphaven eller ubåtsom inte får röjas.
– Stödfartyg har förbandsplats med läkare och sjuksköterska och kapacitet som svarar eget fartygs och understödda förbands behov och möjligheter till sjuktransport. Nyttan med livräddande kirurgi på stödfartyg vid militära operationer på Östersjön behöver
analyseras ytterligare och är avhängig syftet med stridssjukvården ombord.
– Det bör fördjupas vidare vilka befattningar som kan vara tillikabefattningar för befintlig personal och vilka som tillförs utöver besättningen.

Överordnad organisation
En marin för Sverige föreslår skapandet av en FM Medicinalkår med en del som är marinens medicinalkår, så som nyligen med gott resultat har införts i norska Sjøforsvaret. I svensk tappning skulle det innebära att respektive försvarsgrens överläkare har personal, budget och ansvar för rekrytering, anställning, utbildning, träning, övning, certifiering och fördelning av sjuksköterskor och läkare till egen försvarsgrens krigsförband.
I en sådan medicinalkår kan personalen underställas krigsförbandschefer förhållandevis lång tid så att sjukvårdspersonalen känner sig som en del av krigsförbandet, deltar i utvecklingen av krigsförbandet och utvecklas med det.

 

Min personliga uppfattning är att detta skulle innebära en ambitionshöjning i den marina sjukvården  och visar på behovet av fartygssjuksköterskor och sjukvårdsofficerare /befäl. Intressant är även önskemålet att återinföra den marina medicinalkåren. En åtgärd som jag tror bara skulle vara tjänstegrenen sjukvård till gangn. Detta utan att jag har en aning om varför de olika personalkårerna avskaffades en gång i tiden.

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *