Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Nytt torpedbåtskoncept.

inifransett

När man sitter och slöar med sin thé-mugg såhär på lördagskvällen så landar tankarna i detta med utvecklingen inom luftförsvarsteknologin kontra sjömålsrobotar. De sjömålsrobotar vi förfogar över är ju av underljudsmodell. Vi har inte planerat att skaffa några överljudsmissiler eftersom huvuddelen tillverkas tillverkas i Ryssland. Vad jag kan förstå så sker det en stark utveckling inom området fartygsburet lv rörande både akan och missiler med eldledningssystem.

Om det nu blir svårare att använda våra underljudsmissiler mot kvalificerade mål så kanske det är dags att fundera i lite nya banor och därav rubriken ”nytt torpedbåtskoncept” Det kanske är läge på att damma av den gamla torpedbåten som kustförsvarsresurs både med torped, pjäs och sjöminor?

Det jag tänker mig är en mindre typ av fartyg med liten besättning, rejält signaturanpassad mot främst ytsensorer och bestyckad med tunga torpeder och pjäs. Taktiskt skall de nyttjas i skärgården, användandes externa målangivningssensorer alternativt egen radar och optronik skall de snabbt löpa ut och avfyra tunga torpeder mot mål ca 50 km bort. för att följa upp anfallet alternativt stödja amfibie med eldunderstöd mot markmål bör fartyget ha en 57mm pjäs som kan bekämpa ytmål på upp till 15km avstånd.

Jag ser inte detta som att den gamla taktiken med anfall i hög fart med avfyring på optiskt avstånd skall återuppstå utan mer som nyttjandet av skärgårdens skydd, kort exponering i anslutning till kustbandet och sedan avfyring på i första han extern målinformation. Alternativt att en ny tung torped kan agera mina och lägga sig och vänta på rätt mål eller börja leta mål aktivt eller passivt efter en viss tid i viloläge. Dessa variabler på taktiken skapar ett flertal scenarier för motståndaren som denne måste ta med i sina beräkningar.

För motståndaren blir ett fartyg av denna typen som rör sig i skärgården svårt att lokalisera och dess huvudbestyckning kommer att kräva motmedel i form av antitorpedtorpeder vilket finns men är begränsat till större ytstridsenheter. Ytterligare en fördel för torpeden är att den är sänkande och att det krävs färre träff för att sänka motstådarens fartyg. Den klassiska bestyckningen med 6 torpedtuber på torpedbåt Norrköping ger en fingervisning om storleken på fartyget. Torpedtuberna skall kunna skiftas mot minor. I bild ett illustreras vapenräckvidderna.

Sensormässigt behövs en radar med s.k LPI-funktion( ung. viskande radar) vilket gör den mycket svårupptäckt av signalspaningsutrustning. Jag förordar även ett optroniskt spaningssystem med IR och laser både för att upptäcka värmekällor, optronik samt kunna störa denna optronik. Det senare viktigt mitmedel mot motståndare som opererar med lätta missiler i skärgården. För att spara pengar och personal förordar jag att den traditionella signalspaningsutrustningen stryks och optroniken nyttjas som passiv sensor. I bild två illustreras sensorräckvidderna.

Fartyget måste ha låga signaturer både på ytan(radar,IR, laser, optiskt) och under vatten(akustik, magnetik, elektriska fält, magnetik) Syftet är att motståndaren måst nära fartyget för att upptäcka det.

För att öka uthålligheten och sänka priset och signaturen skall fartyget ha dieselmotorer.

Besättningsmässigt så kan den hållas ned om man sänker kraven på att kunna verka fullt ut i halv stridsberedskap. En besättningsstorlek på mellan 20-25 personer torde fungera inkl elevbefattningar..

En fördel med att ha fler små enheter av denna sorten, förutom ytstridsförmågan är att vi får fler fartyg som kan nyttjas i sjöövervakningen och samtidigt skapa fler av de elevbefattningar som flottan behöver.

Som sagt lite önsketänkande på lördagskvällen i de djupa skogarna.

 

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Sjöstridsskolan.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *