Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Utredningen Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov ur ett marint perspektiv.

inifransett

Så har nu denna efterlängtade utredning presenterats och jag tänkte i detta inlägg kommentera den från mitt perspektiv.

Utredningen presenterar kommande materielanskaffning i fyra olika ekonomiska nivåer där den lägsta är att FM har oförändrad ekonomi även efter 2020. Steg 2-4 innehåller sedan tre olika steg med olika tyngdpunkt på materielanskaffningen. För marinen ser ju som vi vet det mörkt ut redan i utgångsläget med en medelålder på fartygsbeståndet på 29 år  och med bara två ubåtar och 18 stridsbåtar som ren nyanskaffning.

Utredningens utgångspunkt när det gäller de marina stridskrafterna är som följer:

Marinstridskrafterna bör utformas för att möta ett väpnat angrepp
samtidigt som förmågan att upprätthålla den territoriella
integriteten ska öka.

Bekämpningsförmågan bör inriktas i första
hand mot sjömål där bl.a. ubåtar och landbaserade sjömålsrobotar
utgör viktiga resurser.

Förmåga till minröjning har betydelse såväl
för marinstridskrafterna som för den civila sjöfarten i ett gråzonsskede.

Sålunda nämns inte sjöfartsskyddet mer än i sista stycket. Ett perspektiv som jag anser saknas i resten av utredningen. Rimligtvis borde marinstridskrafterna även ha till uppgift att genomföra sjöfartsskydd i samtliga konfliktnivåer för annars blir det ont om både mat och bränsle i riket.

När det gäller den övergripande statusen i nuläget så konstaterar utredaren följande:

Ett flertal olika fartygstyper har en hög ålder och bör av tekniska
och operativa skäl omsättas efter 2025.
– Amfibiessystemet har relativt tekniskt åldersstigen materiel och
har dessutom behov av förbättringar bl.a. vad avser bekämpningssystem,
luftvärn och förmåga till maskering.
– Samtliga fartyg, inklusive Visbykorvetterna, saknar robotluftvärn
vilket tillåter en angripare att från medelhög höjd ohotad göra
vapeninsatser mot fartygen.

I detta kan jag hålla med om fullo och att åtgärder krävs omedelbart. Utredaren delar upp anskaffningarna i tre olika steg fram till 2030 med totala kostnaderna och jag redovisar här de olika stegens påverkan på Marinen.

Steg 1 (+56 miljarder)

Stärk marinstridskrafterna (cirka 7 miljarder)
Utredningen konstaterar att marinstridskrafterna behöver stärkas
för att förbättra förmågan att möta ett väpnat angrepp samtidigt
som förmågan att upprätthålla den territoriella integriteten vidmakthålls.

Utredningen anser att en stärkning av den sjömålsbekämpande
förmågan är prioriterad och föreslår därför anskaffning av ett antal
tunga kustrobotenheter. Därutöver föreslås att amfibieförbanden
förstärks och att tillgången till minor och robotar säkerställs. Vidare
omfattar förslaget en halvtidsmodifiering av ubåten Halland. 
slaget innebär att det sammanlagt kommer att finnas fem ubåtar.
Ubåten Halland bedöms, efter halvtidsmodifieringen, förbli operativ
åtminstone fram emot 2030.

Förslaget ger en stärkning av Försvarsmaktens förmåga till minröjning
vid basområden, i anslutning till hamn och annan känslig
infrastruktur. Vidare föreslår utredningen att den landbaserade marina
logistiken stärks för att skapa uthållighet för de marina stridskrafterna.

I den liggande planeringen finns det vissa medel avsatta för att
halvtidsmodifiera Visbykorvetterna runt 2025. Utredningen har erfarit
att den inplanerade halvtidsmoderniseringen bedöms vara finansierad
till hälften och föreslår därför ytterligare medel för detta
ändamål. Genom halvtidsmodifieringen bedöms Visbykorvetterna
förbli operativa fram till 2035.
Satsningen också tänkt att inrymma viss studie- och forskningsverksamhet
avseende marinstridskrafternas framtida materielbehov.

Vidare föreslår utredningen en begränsad anskaffning
av mörkermateriel och sensorer samt båtar till hemvärnsförband
med marina uppgifter.

 

Observera att i denna nivån finns varken inte lvrb till Visby-klassen med eller torped och datalänk till Hkp 14. Dock finns  ny båtmateriel till HV med plus att HMUB Halland modifieras .

 

Steg 2 (+65 miljarder) inte bättre men mindre dåligt säger jag.

I detta steg ligger lvrb till kv Vby.

Anskaffningen av korvett typ Visby omfattade fem fartyg vilka kan
verka mot hot på och under ytan. Det sista fartyget levererades till
Försvarsmakten 2015. I den liggande planeringen tillsammans med
utredningens förslag (steg 1) finns det tillräckligt med medel avsatta
för att fullt ut halvtidsmodifiera Visbykorvetterna runt 2025. Genom
halvtidsmodifieringen bedöms Visbykorvetterna förbli operativa fram
till 2035.

Utredningen konstaterar att korvetternas förmåga till luftförsvar
är bristfällig eftersom de saknar ett mer kvalificerat luftvärnssystem
vilket gör att de får förlita sig till fartygets kanon. Utredningen
föreslår därför att ett robotluftvärn anskaffas till
Visbykorvetterna i samband med halvtidsmodifieringen. Detta
skapar ett bättre egenskydd och ett visst områdesskydd.

Det viktiga här är att luftvärnsroboten får plats i fartyget och inte förstör fartygets signatur.

Steg 3(+ 47 miljarder)

Utredningen anser att marinstridskrafterna behöver förstärkas ytterligare
för att förbättra förmågan att möta ett väpnat angrepp
samtidigt som förmågan att upprätthålla den territoriella integriteten
vidmakthålls. Marinstridskrafterna behöver kunna verka uthålligt
med kontroll av eget territorium.
För att förstärka undervattensförmågan föreslår utredningen en
anskaffning av ytterligare två ubåtar. Omsättningen av befintliga
ubåtar (typ Gotland) efter 2030 avgör om ubåtsvapnet även därefter
kommer att bestå av sju ubåtar.
Utredningens förslag omfattar även en förstärkning av ubåtsjaktförmågan
bl.a. genom anskaffning av fasta undervattenssensorer.
Sjöoperativ helikopterförmåga har betydelse både för bekämpning
av fartyg och för ubåtsjakt. Av den anledningen föreslår utredningen
införande av datalänk på helikopter 14 samt integration av
lätt torped för ubåtsjakt.
Amfibieförmågan bör stärkas ytterligare och fokuseras mot
sjöoperativ verksamhet. För att höja den operativa förmågan i befintliga
förband ytterligare, föreslår utredningen här bl.a. anskaffning av
ett moderniserat sjöminsystem samt en ersättare till robotsystem 17.
Utredningen konstaterar att det finns ett behov av förnyelse av
ytfartyg efter 2025 för att vidmakthålla förmågan till exempelvis
sjöstrid och minröjning. Antalet fartyg, deras uppgifter och typ av
fartyg behöver studeras i närtid för att kunna påbörja en anskaffning
efter 2025.

I detta tredje steg kommer det mesta som Marinen skulle behöva starta med nu! Sålunda konstaterar jag att för de marinspecifika delarna då behövs dessa pengar tillföras under de närmaste 6- 7 åren för att Marinen skall vara någorlunda operativt relevant 2030. En försvårande faktor är att även om pengarna skulle komma så behöver både den nya marinstaben och SSS kraftfullt bygga ut sin förmåga för att genomföra utveckling,förbandssättning och utprovning av den beställda materielen. Tyvärr måste den personalen tas från förbanden och ersättas med oerfaren personal men skall vi modernisera marinen rejält så behövs det också personal till utveckling och förbandssättning.

I  hela utredningen  anser jag att det saknas en tydlig skrivning om behovet av nya ytfartyg behövs för agerande i hela konfliktskalan och framförallt för sjöfartskydd. Kustförsvar kan göras med flyg, kustrobot och ubåt men det krävs även kölar som kan minera och sjöfartskydd det kräver kölar till hela operationen.

Nu är det bara att hoppas på att den politiska nivån lyssnar på sin utredare och gör verklighet av detta.

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *