Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Marina krigsscenarion.

inifransett

Eftersom jag för tillfället tröttnat på att bära ut sopor och kompost, fixa i hönsgården samt sortera familjens tvätt som i sig gör att man känner sig mer som tvättbytesförråd än familjemedlem så blir det nu några rader till bloggen som omväxkling till hushållsarbetet.

Dagens inlägg handlar om det jag sysselsatte mig med under gårdagen nämligen att skriva scenarion till övningen Northen Coasts 17(NOCO17) NOCO är en multinationell övning under tysk ledning där huvudansvaret växlar runt mellan Tyskland, Danmark, Sverige och Finland än så länge, det har varit diskussioner om att Polen skulle leda något år men mer än så känner jag inte till. Övningen brukar omfatta 30-40 fartyg plus helikoptrar, flygplan, baskydd och logistikförband från en hel drös olika länder. Eftersom det 2017 är Sverige som skall vara värdland med Chefen SSS som övningsledare  så faller ansvaret på att skapa scenariot på SSS( i praktiken undertecknad)

Nu är det inte första gången jag gör detta utan det började för några år sedan då jag plöjde igenom rapporter från den marina erfarenhetsprocessen(MERF) och hittade ett flertal där olika rapportörer tog upp bristen på adekvata scenarier och underrättelsespel i de marina övningarna. Detta blev startskottet för att jag började med att tillverka scenarion till våra större övningar som SWEFINEX, SWENEX och nu NOCO.

Syftet med scenariona är dels att öva underättelsefunktionen och då indirekt även den taktiska funktionen då agerande och även inställningar i sensor och vapensystem är avhängiga hotbild och därtill kopplad händelseutveckling.

När man tillverkar scenarion kan man välja på att köra med riktiga länder och nyttja den kunskap man har om just det landets militära resurser. Fördelen är realism och att folk läser in sig på rätt vapensystem. Nackdelen är att då höjs sekretessgraden samt att det i vissa fall kanske inte skulle vara helt bra för de mellanstatliga relationerna eller så bygger man ett fiktivt land men med i huvudsakligen samma vapensystem som en tänkt huvudmotståndare. Fördelarna är här den lägre sekretessgraden och en frihet att modellera hotet lite. Nackdelen är ju minskad realism och inte exakt rätt hotsystem för folk att läsa in sig på.

Några grundtips för den som skall göra ett scenario till en övning.

  1. Ta reda på övningsmålen så att scenariot passar det man skall öva  t.ex kustförsvars eller sjöfartskyddsoperation.
  2. Ta reda på hur hög hotnivån och vilken typ av hot det skall vara. Sätt hotnivån efter det förväntade risktagandet så att inte cheferna beslutar att gömma sig i skärgården hela övningen istället för att eskortera p.g.a för hög hotnivå. Ett i verkligheten kanske rätt beslut men dålig övningsekonomi.
  3. Ta reda på i vilka områden Amfibiekåren har övningsterräng och låt scenariot till del utspela sig där.
  4. Gör klart för Amfibiekåren om konflikten skall eskalera under övningen eller om det är fullt krig från början. Det är nämligen mycket svårt att få ihop en realistisk händelseutveckling mot krig om det skall stormas öar med full bataljon redan dag två.
  5. Börja med underrättelsespelet någon månad innan med ett par rapporter i veckan så att folk hinner läsa in sig.
  6. Starta igång med mycket händelser i början av övningen och låt sedan tempot sjunka litet. Vi har små staber och de orkar inte med om man skulle försöka pressa ihop tre månaders händelseutveckling på två veckor.
  7. Målresurser gör spelet avsevärt trovärdigare. Glöm dock inte att separera försvarare och anfallare så att de verkligen kommer från samma hotriktning varje gång annars blir det svårt att avgöra vem som är vän eller fiende eftersom målresurserna oftast är våra egna plattformar.

När man gör ett scenario är det listigt att det är tämligen flexibelt genom att ha en välutrustad motståndare med opredikterbar politisk och militär ledning. Detta ger möjligheter att under övningens gång hantera händelseutvecklingen när vi börjar se resultatet av uppdragstaktiken och eget tänkande.

Att göra scenarion tar sin tid men är ganska roligt. Det bästa jag gjort var när jag i ett scenario tog med den nya ryska Buyan-korvetterna. Detta fick jag kritik för eftersom de endast fanns i Kaspiska havet men jag tänkte som så att någongång måste Nanuchka, tarantul och Pauk-klasserna ersättas och då kan det vara bra att vara inläst på Buyan. Detta visade sig inte vara helt fel tänkt när två sådana löpte in i Östersjön hösten 2016.

Nu är det inte så att jag gör ett nytt scenario för varje övning utan återanvänder en hel del. I fallet NOCO 17 så använder jag NOCO 16s scenario som grund( tack Danish Task Force) men förflyttar konflikten mer österut i Östersjön.

En glädjande tendens både nationellt och internationellt är att det blir mer och mer reguljär sjöstrid i övningarna. Under NOCO 16 övade den multinationella styrkan även offensiv minering. Min uppfattning är att övar med en hotbild som innefattar en högteknologisk och numererärt överlägsen motståndare så är det lättare att i verklig insats hantera en numerärt och teknologiskt underlägsen sådan. Sålunda bör övningnarna omfatta sjöfartskydd och kustförsvarsoperationer för då kan vi det vi behöver för sjöövervakningsoperationer.

GMY

Håkan

 

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *