Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Elektromagnetisk tröskeleffekt- en förmåga i skuggorna.

inifransett

 

Denna text har tidigare publicerats i Tidskrift i sjöväsendet samt hos bloggaren Skipper men den förtjänar att publiceras igen i detta forum.

Då vår nuvarande ÖB tillträdde lanserade han de fyra T:na, Tillsammans, Trovärdighet, Tillgänglighet och Tröskeleffekt som ledfyrar för Försvarsmakten. Jag kommer i föreliggande artikel ta fasta på, och diskutera kring begreppet ”tröskeleffekt” och hur detta kan betraktas icke endast ur ett kinetiskt perspektiv utan även ur ett elektromagnetiskt(EM).För att först definiera begreppet ”tröskeleffekt” har jag använt mig av Anders Åkermarks uppsats Tröskelförsvar- En jämförelse mellan svenska och finska förmågor(FHS 2014)I denna uppsats definierar Åkermark begreppet tröskeleffekt genom att dela upp det i ”tillträdesförsvar” och ”kontrollbestridande” försvar. Det tillträdesbestridande försvaret syftar på förmågan att påverka motståndarens stridskrafter utanför vårt territorium, medan det kontrollbestridande försvaret syftar på förmågor inom det egna territoriet.

När det gäller den elektromagnetiska domänen så glider dessa två begrepp in i varandra.

På grund av räckvidden hos vissa radar, radio- och telekrigssystem så får vi förmåga att verka  utanför territoriet. Detta medan det inte går att hindra en motståndare att nyttja EM-spektrat utan bara att bestrida kontrollen över det samma. En annan definition på tröskeleffekt återfinns i Mikael Becks uppsats Luftvärnets förmåga att höja tröskeleffekten och bidra till avskräckning(FHS 2014) där följande definition återfinns:

Åtgärder i form av anskaffning och användande av militära förmågor samt byggande av allianser i syfte att höja kostnaderna för en potentiell utmanare att fullfölja hot. Ytterst syftar denna kostnadsökning till att avskräcka utmanaren och att därför avstå från angrepp. Utgående från dessa båda med dels ett geografiskt fokus och dels en fokus på kostnad för motståndaren  kommer här tankarna kring den elektromagnetiska tröskeleffekten att utvecklas.

Syftet med krigföringen inom det elektromagnetiska spektrumet kan delas in på följande sätt.

  • Förmåga att få egna sensorer att upptäcka, lokalisera och identifiera motståndarens plattformar, förband och ledningsresurser.
  • Förmåga att påverka motståndarens sensor och ledningsförmåga.
  • Förmåga att skydda egna sensorer och ledningssystem från motståndarens påverkan.

I den första punkten byggs förmågan upp av komponenter som sensorer i olika frekvensområden. Dessa gör dels att motståndaren måste vidta skydds- eller påverkansåtgärder för att undgå upptäckt. Alternativt måste vi sänka räckvidden på våra sensorer eller försvåra identifiering. Nyckelbegrepp för skapande av tröskeleffekt  här är spridning både i geografi och spektrum, egna sensorers räckvidd utanför eget territorium samt personalens kompetens.

I punkt nummer två krävs att punkt nummer ett är uppfylld samt att vi disponerar system för att kunna påverka i det aktuella spektrat. Här kan vi påverka motståndaren på djupet genom att verka mot vederbörandes ledningsförmåga och sensorer. Detta förutsatt att vi kan nyttja de möjligheter vågutbredning och geografi ger oss. Som exempel kan motståndarens radionät avsedda för ledning över större yta påverkas(HF-nät) eller att motståndarens långräckviddiga radar påverkas.

Punkt nummer tre är vital för att vi skall behålla vår förmåga till ledning och informationsinhämtning. Här är spridningen i spektrum och nyttjandet av geografin och den sammantagna floran av tekniska och taktiska skyddsåtgärder av stor vikt. Denna robusthet hos egna system och organisationsstrukturer är ett av motståndarens viktigaste underrättelsebehov och behovet att skapa denna robusthet kan inte nog påpekas.

Hanterar vi dessa tre punkter på ett genomtänkt sätt kommer motståndaren att behöva allokera avsevärt med resurser i form av signalspaning, underrättelsebearbetning, resurser för telestörning, förbekämpning, skydd av egna sensorer och sambandssystem- Detta samtidigt som vi hos motståndaren injagar en känsla osäkerhet, vilket kräver högre risktagning hos denne- både inom dess eget territorium och vårt.

Väl genomtänkta kan vi i samtliga tre punkter dessutom skapa oss ett djup i nyttjandet av krigföring i EM-Spektret. Beroende på system kan vi nå djupt in på motståndarens sjöterritorium och då påverka och exploatera dennes ledningsförmåga. Vi kan på internationellt vatten påverka och exploatera både motståndarens sensor och sambandsförmåga, samt hålla vår egen kapacitet någorlunda intakt. Över eget territorium kan vi upprätthålla egen ledningskapacitet och kapacitet för sensorinformation. Till sitt yttersta handlar kriget i EM-spektret sålunda om ledningskapacitet och sensorinformation.

En något underskattad metod för att skapa denna osäkerhet är att nyttja de manuellt styrda metoderna för t.ex skydd mot motstådarens upptäckt, lokalisering och exploatering av våra sambands och sensorsystem. Detta för att dessa inte kan förutses lika lätt som tekniska systems agerande. Förutom att – som tidigare nämnts – taktisera med geografiska- och vågutbredningsfaktorer, så kan man nyttja manuellt styrda sändningar. Att låta det mänskliga ögat och örat identifiera olika former av störningar och att istället för att utveckla nya avancerade sambandssystem bör vi kanske kliva ett steg tillbaka och kräva att nyanskaffade system skall stödja ett antal manuella metoder som medger ett helt annat taktiserande än automatiska system.

Ett fiktivt exempel på att höja EM-tröskeleffekten kan vara att åter nyttja telegrafi i syfte att skapa säker förbindelse för korta meddelanden. Förutsättningarna finns tekniskt, och personellt finns det goda möjligheter eftersom sambandspersonalen numera är anställd. Denna åtgärd är exempel på hur vi nyttjar en form av samband som tvingar en motståndare att inneha en förmåga mot ett system som de troligtvis ej räknat med behöva verka emot och som dessutom kräver stora stödresurser av motståndaren för att förneka våra marina förband ledning.

För att uppnå denna förmåga till elektromagnetisk tröskeleffekt kan följande åtgärder vidtagas:

  • Öka förståelsen för krigföring i det elektromagnetiska spektret bland elever på FHS Stabsutbildning och på Högre Stabsofficerskursen. Här av ses en mer fördjupad del avseende EM-taktik än det som ingår in utbildningen rörande informationsoperationer.
  • Att FMV av Marinen erhåller ett urval av vilka tekniska och taktiska metoder nya sambandssystem skall stödja.
  • Att all personal i Marinen som nyttjar samband och/eller sensorsystem görs medvetna om sin roll i att skapa denna typ av tröskeleffekt.
  • Att det vid SSS införs ett för utbildning inom taktiskt hanterande av EM lämpligt verktyg.

Det är min uppfattning att viljan till skapandet av denna sortens tröskeleffekt inte i första hand ligger på specialister utan på taktikerna. Vi behöver tänka både på geografisk och spektral spridning av våra stridskrafter. Vi behöver tänka i termer av geometri när vi grupperar förband och enskilda enheter för att de skall få optimal verkan både med sensorer men även optimera skyddet för den egna ledningsförmågan. Tekniska förmågor i sensorer och sambandssystem måste kompletteras med möjligheten till taktiserande för att kunna få ut maximal effekt mot motståndaren.

Marinen kan genom ett väl genomtänkt nyttjande av EM-spektret bestrida motståndarens kontroll över detsamma, så att denne måste räkna med större förluster bland sina plattformar och förband. Detta sker genom att vi behåller förmåga till egen ledning, förnekar motståndaren stridsinformation, och genom att våra sensorer ges möjlighet att verka med liten fientlig påverkan på t.ex. räckvidd.

 

GMY

Håkan

 

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *