Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Fakta och myter om luftförsvar.

inifransett

När jag läser i sådana sociala media som berör försvarsmakten slås jag av den för mig ofta helt främmande bilden av Försvarsmakten och Marinen som där sprids. Ofta går texter och kommentarer ut på hur bra det var på 1960-1970talen, hur stor armé vi hade och framförallt och hur bra allt skall bli när vi återaktiverar värnplikten och skaffar jagare igen.

Ett av dessa påståenden som dyker upp med jämna mellan rum är att korvett typ Visby inte har något luftförsvar vilket accentuerades för mig när jag på en idrottstävling kom i samspråk med en av de andra föräldrarna. Denne förälder var aktiv i Hemvärnet och då hen fick veta att jag arbetade i Flottan så tog han genast upp detta kring avsaknaden av luftförsvar. Resultatet av diskussionen blev att det han avsåg var yttäckande områdesluftförsvar något som vi ju inte har eller har haft i hela Marinen heller.

I Marinen är vi mycket medvetna om att vi inte har något områdesluftförsvar och att den lv-robot som planerades att anskaffas men som stoppades på regeringsnivå 2007 inte heller hade inneburit något sådant med tanke på dess i detta fallet korta räckvidd(12 km) Det gäller att lägga de knappa resurserna på rätt saker och personligen anser jag att lägga pengar på något som har kortare räckvidd än 25-30 km är att kasta pengarna i sjön.

Min tanke med dessa bilder är att illustrera hur man kan tänka kring detta med luftförsvar och vilka resurser man har i form av vapen och sensorer innan man påstår att vissa fartyg inte har något luftförsvar alls. För att kunna bekämpa hotet måste det upptäckas och till det finns det ett antal sensorer beroende på fartygstyp och tillgången på externa resurser. Både i sensor och bekämpningsfallet är samverkan med flyg en kraftfull framgångsfaktor. För att på ett effektivt sätt kunna samverka med flyg så krävs samband och det sker genom radio eller länk 16.

I grunden så arbetar vi med att plattformen skall ha en låg signatur som gör att sensorer skall upptäcka vår plattform/förband senare än att vi upptäckt och förhoppningsvis vidtagit åtgärder mot dem. Det finns inga ”osynliga” fartyg och båtar, det handlar bara om på vilket avstånd de kommer att upptäckas av en speciell sensor.

Nedanstående bild illustrerar hur sensorskalen kring en plattform kan vara uppbyggda och med ungefärliga räckvidder. Det är utifrån modeller som dessa vi får skapa vårt luftförsvar.

Nästa bild illusterar samma typ av tänkande men med bekämpningssystem.

Våra luftförsvarssystem ombord är uppbyggda kring en centraldator(Air Defence Control), pjäs, telekrigssystem samt fartygets manöverförmåga kopplat till dess signatur. ADC uppdaterar konternuerligt hotanalysen och ger beslutstöd rörande insats av motmedel, pjäs samt kurs och fart i syfte att optimera förutsättningarna för fartygets överlevnad. Skulle lv-robot av något slag tillförs detta som en delkomponent som kommer att öka fartygets överlevnadsförmåga samt om den har tillräcklig räckvidd skydda andra objekt. Dock skall vi vara medvetna om att en dylik missil måste vara tillräckligt liten för att kunna bäras utan att fartygets signatur ökar vilket inte är en helt lätt ekvation.

Vi skall även vara noggranna med att ännu så länge är luftförsvaret egentligen en stödfunktion till sjö- och undervattensmålsbekämpningen vilket sätter andra krav på den funtionen till förmån för de andra. Krav är alltid en fråga om avvägning och krav kan uppfyllas både av teknik och taktik av vilket det senare ofta glöms bort debatten.

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Marinbasen.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *