Ida har bara några veckor kvar av sin 15 månader långa värnpliktsutbildning. Den senaste tiden har hon gått Kadettskola som är det sista steget för kompanibefälseleverna innan muck. Vi blickar tillbaka på värnpliktsåret.
– Vi ryckte in som en KB-pluton fyra veckor före de andra som ryckte in senare under sommaren. Vi hade en vanlig grundutbildning som alla går igenom och efter det hade vi baskerprov, utbildning i plutonsstrid, att leda striden, ledarskap och orderträning. Hela försteget avslutades med att vi truppförde på 11-månader värnpliktigas baskerprov och på det sättet gick vi in i våra nya kompanier.
Att lämna KB-plutonen och gå in på ett helt nytt kompani med helt nya människor kändes lite konstigt i början. Det var också en lite knackig start med hur KB-rollen skulle hanteras ute på kompaniet.
– Vi var ändå 15 av 44 KB-elever som gick till Lifkompaniet. Vi klarade oss ganska bra men det var lite konstigt i början. De som skulle vidare till P18 åkte dit och de som skulle till Kvarn åkte dit. Det var konstigt att splittras men det kändes ändå som att det gick bra, nu kände man folk lite här och var istället.
Det är mycket som har varit roligt under värnplikten, men att få vara på stridsfordon, lära känna nya kamrater och övningsserien kommer i topp för Ida.
– Det roligaste har väl varit att vara på vagn, att lära mig stridsfordon och hela utbildningen. Den vagnskolan jag var på, både med befälen och kamraterna har varit så fruktansvärt kul! Övningsserien var väldigt rolig också, då ställdes jag i en annan funktion eftersom att jag är ledningsvagnschef. Det var väldigt intressant. I och med att jag då har haft bataljonschefen i min vagn har jag fått lära mig mycket runt omkring, inte bara fokusera på min pluton eller kompani, utan jag har jobbat mycket med hela bataljonen, hur andra kompanier rör sig. Jag har lyssnat, iakttagit och lärt mig.
För många kan omställningen från det civila till det militära kännas oroande, men för Ida var det inga problem. Det är andra saker som har varit en utmaning för henne.
– Jag tyckte nog inte det var så svårt att anpassa mig efter den här arbetsplatsen och miljön, utan det är väl snarare att jag känner att jag lärt mig så mycket socialt. Jag sattes i helt nya situationer där jag prövades på min sociala förmåga i och med att jag till exempel flyttade in i ett rum med 14 andra personer jag aldrig hade träffat.
Nästa steg för Ida är inte att gå tillbaka till det civila livet, hon har valt att fortsätta i det militära spåret och läsa officersprogrammet på militärhögskolan Karlberg i Stockholm. Officersprogrammet är en treårig yrkesutbildning och när den är avslutad kommer Ida tillbaka ut på ett förband, kanske tillbaka till Skövde.
– Det jag framförallt tar med mig från min värnplikt vidare till när jag ska läsa officersprogrammet är mina ledarskapserfarenheter. Under vårt försteg och eftersteg nu när vi läser Kadettskola tänker jag på rent teoretiskt hur jag gör saker. Jag kommer också ta med mig att Försvarsmakten har en otroligt bra gemenskap och det är framförallt därför jag vill fortsätta här. Till det civila tar jag med mig perspektivet att livet kan kännas hårt och pissigt just nu, men det går att ta sig igenom bra mycket mer än vad man tror.
Ida är pliktad in till Försvarsmakten, vilket innebär att hon fyllt i alla underlag, gjort alla tester och blivit kallad att göra sin värnplikt. Även om hon inte sökte frivilligt är värnplikten något hon tycker att alla ska göra.
– Absolut, jag tycker verkligen det är något man ska göra om man får chansen. Ibland kan man fråga sig vad det är man gett sig in på egentligen, men det kommer kännas bättre och lösa sig. Förhoppningsvis kommer man också trivas väldigt, väldigt bra här. Och känns det jobbigt så finns det stöd att få. Man kan prata med försvarshälsan, det finns värnpliktskonsulenter och en garnisonspräst till exempel. Det finns stöd att få helt enkelt. Inte minst bland sina kamrater och befäl!
Vecka 33 avslutar Ida och de andra kompanibefälseleverna som ryckte in förra sommaren sin utbildning och kort därefter åker hon upp till Stockholm för att starta nästa fas av sitt gröna liv.
Vi önskar Ida och alla andra lycka till med sina fortsatta liv och varmt välkomna tillbaka i framtiden!
