De bryter för lunch runt 12, kanske halvvägs genom dagens gruppstridspass. Befattningsutbildningen är i full gång och Filippa kommer gående, ömsom vit ömsom brun. Årets första snö har fallit och då är det vit snöblus som gäller. Men när man krälar i skogen håller den sig inte vit så länge.
– Vi har befattningsutbildning nu, och vi går GBS, gruppbefälsskola, som vi påbörjade i början av veckan med samband, ledning, radio och utbildning i kompass och karta. Just nu är vi ute och övar strid, vi får öva på våra kunskaper som gruppchefer i strid. Det är väldigt många moment nu och det har precis blivit ganska kallt, så det är mycket påfrestningar på så sätt. Befattningsutbildningen kommer pågå fram till jul och det som gäller de kommande veckorna är fortsatt utbildning i strid tillsammans med rapportering och samband.
– Min befattning är gruppchef inom ledning/samband så jag bytte pluton för ett par veckor sedan från den jag hade under den grundläggande militärutbildningen, till den jag kommer vara på resten av tiden. Det känns bra, vi är ganska många från min gamla pluton, så det är inte så stora förändringar vad gäller personerna. Det är väldigt kul och alla har sin roll och sin befattning. Vi vet vad vi ska bli och vad vi ska göra. Alla respekterar varandras roller.
Sist vi träffade Filippa berättade hon om hur det var att genomföra baskerprovet och att det var ett av de roligaste momenten dittills. Utöver det står fordonsutbildningen högt i kurs.
– Vi hade fordonsutbildning för ett par veckor sedan och det var väldigt roligt. Jag har ju lätt personterrängbil så det var inte så mycket mer avancerat än en vanlig personbil, men det var väldigt roligt och det var ett lugnare tempo under den perioden. Det var skönt att få lite mer återhämtning än tidigare. Det är alltid kul att vara ute och strida också, kanske inte just i stunden när man ligger och kryper i leran, men när man kommer hem har det varit väldigt roligt!
– När vi hade lite mer lediga kvällar under fordonsutbildningen hängde vi mycket på kasern, ibland gick vi och åt pizza eller liknande. Ofta gick vi till Hemköp och fyllde på våra snacksförråd, det är standard! Men annars vårdar man sin materiel om det behövs, kollar på film eller spelar spel. Vi umgås med varandra, vilket är väldigt trevligt.
Lunchen som serverades idag var kokt potatis, järpar och sås. Det här med mat kan tänkas vara lite klurigt när man kommer från det civila livet och man kan vara mer selektiv med det man äter. Hur har det funkat för Filippa?
– Jag tycker att det har funkat bra. Nu får vi lagad mat utkörd till oss i fält, det är skönt att äta varm mat. När vi genomförde baskerprovet hade vi 24h-påse, ibland fick man äta maten kall eller rå, så det är mycket bättre nu. Vi har ätit ganska mycket i matsalen den senaste tiden och det är inga problem alls, det är inte som i en skolmatsal – det är bättre. Maten är en viktig del av dagen och det är inget att klaga på tycker jag.
Nedräkningen till jullovet har börjat och efter det väntar en händelserik vår med mycket att se fram emot.
– Jag ser fram emot att allt ska bli mer samspelt och att man kommer ha mer koll på allting. Det kommer bli kul att ha mer övningar med kompaniet till exempel. Förra veckan var vi ute på fältvecka första gången med hela kompaniet och det gick sisådär. Allt tog sin tid men till våren tänker jag att man har kommit in i det bättre och då ska det bli kul att se när allt samspelas. Det har jag förhoppningar på. Men jag ser också fram emot att fortsätta utbildningen i min befattning.
Till de som funderar på att söka frivilligt till värnplikten eller till de som känner lite motstånd inför att rycka in säger Filippa kör!
– Bara gör det! Man får så mycket ut av det. Det finns jättebra stunder och jättedåliga stunder, men vad det ger i slutänden kommer absolut vara värt det tror jag. Jag känner redan nu, fyra månader in, att när man väl är hemma och när man har de bra stunderna så är det verkligen värt. Gör det, kriga dig igenom det!
