Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Att hitta balansen

idrottiforsvaret

För bara dryga två år sedan bytte jag idrott. Från kanot till rodd. Det var och är utmanande att vara nybörjare och lära sig nya saker och jobba mot nya mål. Men jag gillar utmaningar. Jag har alltid haft höga mål och ambitioner och viljan att bli bäst i världen. Jag har verkligen varit nära med bara en hundradel ifrån guld på drakbåts VM i Poznan 2015. Men det handlar om små marginaler i idrott och det kan vara skillnaden på medalj och inte medalj. Men även om jag är en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna är inte medaljerna allt för mig. Självklart är det en obeskrivlig känsla att stå högst upp på pallen men för mig är handlar det om hela resan. Att nå alla delmål på vägen, att må bra, ha kul och njuta av det man gör. Annars tror jag det är svårt att nå uppsatta mål och glädjas av medaljerna.

Jag slog igenom stort direkt inom rodd även om det var på roddmaskin. Jag slog flera världsrekord och visade att hög kapacitet fanns. Jag utvecklades snabbt även på vattnet. Men resan mot världseliten är lång och tuff. Men jag vill absolut fortfarande ge det en chans och jobbar hårt för det varje dag. Att ingå i FM Elit sedan 1½ år tillbaka har varit otroligt betydelsefullt i min satsning. Det handlar mycket om att skapa sig tid att träna. Det är nästintill omöjligt att jobba heltid och utöver detta träna 20–30 timmar i veckan och i en idrott där det absolut inte finns några pengar.

Vinterhalvåret (4,5 månader) spenderade jag i Australien för att få så mycket tid som möjligt till rodd på vattnet. Det fick jag verkligen men det blev nästan lite för mycket. Inte för mycket rodd men för mycket fokus på bara träning och prestation. På hemmaplan har jag ett jobb som flygplatsbrandman och familj och vänner som tar tid och fokus. Vilket är för mig väldigt betydelsefullt och avgörande för att orka stå ut med allt hårt slit varje dag. Då kan jag fokusera på något annat och koppla bort ett dåligt träningspass eller inte överanalysera allt.

Jag har haft en bra tränare som tagit mig dit jag är idag. Jag har verkligen varit nöjd och väldigt speciell relation med honom. Han har stor erfarenhet och kunskap både som aktiv och tränare. Men under tiden i Australien så blev det för mycket press på ett negativt sätt. Hela tiden fokus på resultat och prestation och måsten. Jag fick varje dag höra vad jag måste göra och aldrig var det något som var särskilt bra. Jag kämpade verkligen hårt, varje dag. Jag gick upp 04.20 varje dag och var på vattnet 05.30. Tränade 2-3 gånger per dag och jobbade hårt. Men aldrig fick jag möjligheten att känna mig nöjd. Inte ens när jag slog personliga rekord. För jag fick höra att jag kunde göra bättre eller att bästa tjejen i Australien gjorde bättre.

Hans sätt att coachade mig triggade mig inte. Det fick mig bara att må dåligt och känna mig otillräcklig. Att jag inte kunde prestera i klass med hans förväntningar och detta försökte jag förklara. Mycket andra problem fick mig att efter vistelsen ta beslutet att bryta med honom. Jag kände mig kränkt. Han passade helt enkelt inte för mig nu. Det har varit ett väldigt tufft beslut att bryta detta samarbete och jag visste inte hur det skulle bli utan honom som tränare. Men ibland måste man våga kasta sig ut i ovissheten och hoppas på det bästa.

 

Du kan applicera detta på jobb och kärleksrelationer. Tänk dig att alltid höra på ditt jobb vad du måste göra, varje dag och aldrig höra att du gör ett bra jobb utan snarare att du kan bättre eller att det inte vad bra alls. Vem orkar med det särskilt länge? Eller om du lever i ett förhållande där du inte mår särskilt bra med ändå har svårt att lämna för att du har svårt att vara ensam eller kanske tycker om vissa sidor men inte andra. Jag tror alldeles för många lever i kärleksrelationer eller jobbar på arbetsplatser det inte är nöjda med men inte vågar lämna. Men våga lämna om du inte tro på det.

Jag kommer inte låta någon annan att förstöra tron på mig själv och det jag gör. Så drömmen om OS lever vidare.

Cecilia Velin 

Personlig blogg

Bloggen om idrott och tävling i Försvarsmakten.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *