Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Acceptans för Human Factors

humanfactors

Jag har tidigare skrivit om betydelsen av acceptans hos ledningen för Human Factors-området. Det är rent allmänt ett intressant och viktigt ämne som jag i korthet tänkte återkomma till här (använder i huvudsak text jag i annat sammanhang tidigare publicerat om detta, referens till den texten kan lämnas på begäran).

På ett rent allmänt plan i samband med utbildning-, utveckling- och utredningar inom Human Factors-området är adekvat kompetens inte enbart grundläggande för sakfrågorna, utan även nödvändigt för att området ska ha rätt förutsättningar till trovärdighet, acceptans, förståelse och prioritet hela vägen upp i ledningen.
Saknas acceptans och trovärdighet hos ledningen kan det få stora begränsningar för området att prioriteras på rätt sätt. Det påverkar inte enbart Human Factors-arbetet direkt utan ger även en felaktig signal till medarbetarna om hur arbetet bör prioriteras i organisationen samt om dess betydelse för arbetet och säkerheten i verksamheten.

2012/2013 ansvarade jag för Human Factors-arbetet i utredningen av Herculeshaveriet på Kebnekaise. I den utredningen var det mycket hög prioritet på Human Factors-området eftersom det återkom tydliga sådana frågeställningar inom samtliga av utredningens delområden. Per-Egil Rygg var chef för den Norska delen av kommissionen och lade stor vikt vid just Human Factors.

Per-Egil var en tydlig spelare i ledningen och representant utåt med stort förtroende i organisationen. Han hade flygoperativ bakgrund från F16-systemet, en god och tydlig ledarstil och inte minst en varm personlighet. Hans engagerade och synnerligen positiva inställning till Human Factors-arbetet var inte enbart en förmån för mig som ansvarade för det utan framförallt en vägvisare för övriga i utredningsgruppen och inte minst ledningen av den samme; hur Per Egil uttryckte värde för- och kommunicerade Human Factors med medarbetare och ledning var helt avgörande för att viktiga frågor gavs rätt prioritet uppifrån.
Per-Egil Rygg blev strax därpå chef för Norska flygvapnet och erhöll generalmajors grad.
Han gick tragiskt nog bort i cancer i slutet av oktober 2016.

Haveritredningen blev den dittills ekonomiskt mest omfattande utredningen i SHKs historia. Omkring 14 utredare och experter var involverade under den tid utredningen pågick (mars 2012 – oktober 2013).

 

/Jens

Rekflygning över haveriområdet på Kebnekaise (Foto: Författaren).
Bild och bildtext ur Flygplan Saknat – om människa & haveri (2018).

Personlig blogg

Samspelet Människa – Teknik – Organisation

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *