Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Några svårigheter med kommunikation

humanfactors

Vi har för avsikt att skriva ett inlägg i veckan. Det är inte alltid den ambitionen håller men vi ska försöka så gott det går. Ämnena kommer att spänna över hela Human Factors-området och i synnerhet delområdet psykologi vilket är ett av våra huvudområden inom Human Factors.
(Det kan finnas delar av inläggen som av oss skrivits och publicerats förut i andra sammanhang).

Det finns mycket att skriva om just kommunikation och den här veckan handlar det om några olika svårigheter vi kan stöta på i vardagen.

Ibland upplever vi människor en frustration över svårigheten i att kommunicera med andra individer, kanske för att vi har olika uppfattningar om sakfrågor eller för att vi låter kommunikationen präglas av våra personliga egenskaper med allt vad det innebär. Att sträva efter konstruktiv dialog och att kunna påminna varandra om viktiga detaljer utan att vare sig lägga energi på att försvara sina revir eller uppleva prestigeproblem är grundläggande, liksom att ha en god attityd till varandra. Alla dessa ingredienser är nödvändiga för att ett samarbete ska bli effektivt.

För oss Human Factors-människor är sådana värden fundamentala, åtminstone borde det vara så. För att frågor om kommunikation i samband med samarbete, trivsel arbetsvillkor etc. ska kunna hanteras på ett bra sätt krävs exempelvis gott ledarskap, respekt, ärlighet, ödmjukhet, hög moral, fokus, förståelse och plikttrogenhet. En del individer som känner sig hotade eller utmanade i gruppen eller lägger stor prestige i sin egen yrkesroll kan använda sig av kränkande särbehandling gentemot en annan individ i form av t.ex. förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning eller påförande av skuld och skam (s.k. härskartekniker), vilket förstås inte enbart får den utsatta individen att känna sig illa till mods utan tillför även en mycket dålig stämning, sargar förtroende och kan väcka frågor om personlig lämplighet.

Individuella utmaningar och problem förekommer i alla branscher i olika utsträckning med varierande inverkan på tjänsten. Men även mer ”triviala” tillkortakommanden såsom exempelvis mindervärdeskomplex, kan ta sig mycket påfrestande uttryck för både vänner och kollegor, d.v.s. när vederbörande upplever att denne på olika plan är otillräcklig och inte lever upp till kraven i ett socialt sammanhang och därför kompenserar genom att framhäva sig själv på ett oproportionerligt sätt. Inte sällan använder sig även dessa individer av olika härskartekniker för att förstärka känslan, inför sig själv och andra, av att andra personer framstår i sämre dager, men kanske också för att ”bestraffa” någon annan genom att medvetet eller omedvetet få någon annan att känna sig sämre till mods. Det intressanta är inte vilka de här personerna är utan att det förekommer en mångfald beteenden i samhällets olika skikt, oavsett yrkeskår.

I olika yrkeskårer finns risken att man håller varandra bakom ryggen i sådana avseenden. Det finns goda exempel på hur blint ett kollektiv kan bli när kollegan hyllas för olika gärningar som framställer en individ i den fördelaktiga dager vederbörande själv kanske varit drivande i att föra fram. Det positiva med detta är att vi ibland har möjlighet att välja hur och i vilken utsträckning vi behöver kommunicera med dessa individer. Det negativa är att dessa individer ibland finns på en hög organisatorisk nivå och har en direkt eller indirekt inverkan och inflytande på oss, vårt arbete och kanske hela vår arbetsplats, något som indirekt även kan få effekt på vårt privatliv.

Oavsett vilka kopplingarna mellan kommunikation och samarbete är i kontext av ovanstående och huruvida den sker i mer eller mindre operativa situationer, så vore det intressant att ytterligare utveckla resonemanget utifrån referenser till forskning. Vi kanske återkommer med en fortsättning på ovanstående lite längre fram.

 

/Jens

 

Personlig blogg

Samspelet Människa – Teknik – Organisation

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *